Vad är svaret?

Men diagonalen byter alltså håll (i sin struktur, ej i sin rörelse) när den gått "ett varv". Jag såg inte det igår natt, men gör det nu.

ang "Han ville inte se om hans svar stämde, utan om det stämde att uppgiften var så pass svår. "

-precis.

Jag håller delvis med men jag såg faktiskt logiken bakom den, kanske inte med en gång men efter en liten stund, vet inte exakt hur många sek.

Tror inte man egentligen kan öva in att kunna se logiska samband, visst man kan öva in ända upp till ens Förmåga om man inte är van vid att göra sånt, men sen kan man inte se mer logisk samband än så. Att kalla det för att "öva in" vet jag inte heller om det stämmer. Man kan väl ändå inte träna in att se samband, det är som att säga att en processor kan bli snabbare genom att den används.

Oavsett hur många tester jag tar så får jag maximalt runt 140 vid första försöket. Kan aldrig få högre än så oavsett om jag tränar. Har en gång fått 150 men då tog jag samma test 3 ggr.

Men jag vet en sak, att när man är 25-28 år gammal så är man som intelligentast, alltså man blir intelligentare med tiden, alltså man börjar använda sig mer utav sin förmåga då man lär sig med tiden. Men sen vid 30 börjar det sjunka.

Jag kom också fram till att svaret borde vara B, men skäms nästan över mina tankegångar och hur jag kom fram till det. Here it goes:

En ruta per "stor rad" är "fast". I översta raden är det rutan längst upp i vänstra hörnet, i mellersta raden är det rutan längst ner i vänstra hörnet och i sista raden är det rutan längst ner i högra hörnet.

I bild B (om jag kallar bilderna A, B, …, I. Inte att förväxla med svarsalternativen A-H, alltså) flyttar rutan högst upp i högra hörnet ett steg till vänster, samtidigt som en ny, svart ruta dyker upp utifrån och hamnar längst till höger i mellersta raden.

I bild C flyttar den svarta rutan i översta radens andra kolonn ett steg till vänster (och "smälter ihop" med den fasta rutan), den nya rutan som dök upp i bild B flyttar ett steg till vänster och en ny, svart ruta dyker upp utifrån och hamnar längst ner i högra hörnet.

Den svarta rutan i mellersta radens första kolonn i bild D "flyttar ut" i bild E samtidigt som den svarta rutan i nedersta radens andra kolonn flyttar ett steg till vänster och "flyter ihop" med den fasta, svarta rutan. I bild F dyker en ny ruta upp utifrån som hamnar längst ner i högra hörnet.

Mellan bild G och H flyttar alla rutor utom den fasta ett steg till vänster, en ny ruta dyker också upp utifrån och hamnar i översta, högra hörnet. I bild I borde alltså återigen alla flytta ett steg till vänster. Den i nedersta raden hamnar utanför, den i mellersta raden hamnar i kolonn 1 och den i översta raden hamnar i kolonn 2.

För att få detta att gå ihop är det bara tillåtet med 2 ut- eller inflyttningar per "stor rad" (ABC, DEF eller GHI). Detta sker uppifrån och ner, så en ruta får inte flytta varken ut eller in om en annan, som ligger på en lägre rad, redan har gjort det. Därför är den svarta rutan som flyttar in i bild F i nedersta raden, för att en ruta i mellersta raden flyttade ut i bild E.

Såatteh… Så fungerar min hjärna. Det ber jag om ursäkt för, men klockan är trots allt tre på natten.

Jag såg det inte heller förrän jag nu kollade en andra gång. Så mycket enklare och trevligare än mitt första resonemang som mest gav mig huvudvärk.