Ande/medvetandefält

Funderade lite på Descartes tes "Jag tänker, alltså existerar jag". Tänkte att så där kanske många resonerat, långt före Descartes, fastän de inte kunnat formulera det lika bra. T o m djur kanske resonerar så (fastän de inte har något språk), men det kanske mer blir "Jag känner, alltså existerar jag".

För att ta ett exempel, en hund kanske viftar på svansen. Den noterar att den viftar på svansen. Den noterar att den noterar att den viftar på svansen. Och den noterar att den noterar att den noterar att den viftar på svansen. Och så fortsätter det i all evighet. Detta skulle jag vilja mena, är något andligt, d v s att det förutsätter ande. Utan begreppet ande är det svårt att förklara den återkoppling som hunden gör när den tänker på att den viftar på svansen, talar man bara om partiklar eller ettor och nollor tar ju dessa slut någon gång, något som jag tänker mig att begreppet ande inte gör.

Begreppet ande är dock problematiskt då det för tankarna till religion, man kunde därför i stället tala om medvetandefält (det blir inte direkt vetenskapligt för det, men det kanske inte behövs). Min tes är i alla fall att ande/medvetandefält har en oändlig upplösning, precis som elektriska eller magnetiska fält, den består alltså inte av partiklar. Hundens kropp består av partiklar, men inte hundens ande och det är kropp och ande som tillsammans bildar medvetandet.

Vi vet idag ingenting om vad ande skulle kunna vara för något. Jag tror dock att det behövs för att vi ska ha ett medvetande. Det är dock inte så att anden har någon intelligens, såvida anden inte finns i en kropp som har en hjärna med intelligens (som en människa). En maskin har ingen ande och således inget medvetande, såvida men inte i framtiden kommer på vad ande/medvetandefält är för något och lyckas kombinera det med en maskin.

Tror ni att det kan finnas något som ande, eller åtminstone att man inte helt kan utesluta att något sådant som ande kan existera?

Väldigt intressanta tankar! Jag gillar hur du formulerade det!

Jag tror det finns en ande i allt levande. Eller jag vet, för jag är denna ande, detta medvetande. Allt som existerar har ett medvetande liknande mitt. En tjej, en hund, en fågel, ett träd, t.o.m en sten! De har alla samma form av fri vilja som gör dem till levande ting. Låter otroligt? Men det är sant! Ett träd växer och dör, som oss. Den kan blöda och känna smärta, som oss. Och den kan välja när och hur den vill växa, utifrån genetiska förutsättningar självklart. Den kan växa mot solen för att få näring i sina löv, eller så kan den kan växa mot skuggorna och dö. De som valt att dö, finns självklart inte längre. Det kallas genetiskt urval. Där är några av mina tankar i alla fall.

För det första tror jag inte att en hund vet om att den viftar på svansen. Den vet det inte, eftersom den inte reflekterar över det. Den bara viftar, och kan inte annat.

För det andra tror jag att hundens förmåga att tänka om sig själv är begränsat, och inte klarar mer än ett eller två led i 'jag ser att hon ser att jag ser att..'. Den har en väldigt begränsad 'theory of mind'.

Ett experiment man kan göra med djur är att se hur väl de förstår vad de ser i en spegel. Tester visar att hundar och katter inte är så bra på det där. Men hundar är å andra sidan bra på att känna igen sin egen urin. Så de har någon form av återkoppling.

Återkoppling i komplexa system är inget mystiskt, utan finns i reglerteknik, industrirobotar, väder m.m likaväl som i medvetanden hos djur och människor. En enkel återkoppling finns i ett mycket enkelt semiotiskt system med en nivåmätare som signalerar om en bassäng blir full.

Något medvetandefält behövs alltså inte för att förklara återkoppling.

Tack för berömmet! Har inte helt lätt för att formulera mig, så det är ju roligt om tankarna går fram ändå.

Jag tror också att det finns ande i allt levande. Dock tror jag att det är skillnad på t ex en sten och levande varelser, denna skillnad försvinner när något levande dör. Jag tror även att den döda materien har någon slags medvetande, men det är ett otroligt primitivt medvetande som för oss ter sig skrämmande och är mycket svårt att identifiera sig med. Annars hade vi inte varit så rädda för att dö. Huruvida det som dör själv väljer att dö är jag inte säker på, men jag tror att alla levande varelser reinkarnerar och blir till nytt liv.

Jag tror att själva reflektionen över att man gör något, i flera led, inte behöver vara något speciellt komplicerat, som bara människor, till skillnad från hundar klarar av. Ta t ex upplevelsen att stiga ner i ett varmt bad, i det ögonblicket man gör det kan man (i alla fall ibland) verkligen känna att man lever. Jag tror att det är samma sak för en hund, skillnaden är att den inte har ett språk och kan dela med sig av upplevelsen. Descartes (som jag för att vara ärlig har väldigt begränsad kunskap om) ansåg ju å andra sidan att djur var själlösa "automater", men ju längre tid man går tillbaka så ansågs ju även människor av lägre klass, annan ras mm besitta lägre själsegenskaper.

När det gäller frågan om existensen av ande så har jag en känsla av att mycket av diskussionen lätt glider in på huruvida man med vetenskapliga metoder kan bevisa att en sådan existerar eller inte existerar. Jag tror att det i praktiken är omöjligt att med t ex någon elektronisk apparatur registrera anden i en levande varelse, att det är alltför subtilt för det. Å andra sidan har någon känd hjärnkirurg sagt nåt i stil med "Jag har utfört hundratals hjärnoperationer, men jag har hittills aldrig fått syn på en tanke".

Enligt kvantfysiken eller kvantmekaniken så är all materia bara energi. Allt är energi och allt hänger ihop.

Allt levande omges av en energi signatur (svagt elektromagnetiskt fält tror jag), såväl människor som ödlor. För ödlorna verkar detta fält utgöra en mall för hur ödlan skall se ut. Kapar man ett ben på ödlan så växer ett nytt ut. Kapar man ett ben på en människa så får denne fantom smärtor. Detta energi fält utgörs väl av summan av alla kroppens celler, tänker jag. Som du förklarade ande inledningsvis så skulle man väl kunna tänka sig att den motsvaras av detta energi fält. Så ditt resonemang om att kroppen och anden skulle bilda medvetandet blir med mitt resonemang att medvetandet bildas ur hjärnans samverkan med det energi fält som omger allt levande (vet inte om stenar har ett energi fält).

Ovanstående är min reflektion på ämnet.

Du är välkommen!

Jag är själv inte rädd för att dö. Jag är rätt modig. Men jag anser också att födseln och döden är lika glädjande och bör båda firas. Enda skillnaden är att vi alltid föds goda, men vid döden så finns två utvägar/val. De val vi har gjort kommer då spela in tror jag. Därför är det viktigt att komma ihåg sin bästa sida.

Vi dör för att lämna väg åt nytt liv. Därför bör både livet och döden firas.