2005-10-03, 22:20
#1
Saxar in rapporter från de första gångerna jag rökte cannabis...
http://forum.flashback.info/scandina...171253&page=4&
Första gången:
Nu har jag provat. Vi var ca 5 pers som delade på 1 gram i en hemgjord bong.
Först kändes det lite som en nickokick kanske 3 min efter rökningen, och jag trodde det var det eftersom vi hade mekat med lite tobak. Sedan blev det bara mer och mer och jag började på rejält dålig balans. Det var 2 andra som också började känna av det. Sedan vajade vi ut från där vi rökte och det kändes nästan exakt som en lagom fylla bara det att man var skärptare, hade en aning bättre balans och skrattade mer.
Käkade en pizza och ett par varma smörgåsar med smäl ost det smakade MYCKET bra. Sedan satt vi mest tillsammans och skrattade åt värdelös tråkiga saker, så vi höll på att bli dubbelvikta. Rätt skoj faktiskt.
Idag har jag ett lätt bakrus, känner mig seg och så. Exakt samma som jag får av alkohol.
Cannabis är inget särskilt tycker jag. Jag får närapå exakt samma effekt av lagom med alkohol, och jag dricker då hellre alkohol så jag slipper få THC lagrat i kroppen vilket jag inte ser som något bra, med pissprover, personlighetsförändringar, flashbacks. Sedan så fryser man inte så mycket när man druckit alkohol heller.
Andra gången:
Igår small det igen.
Vi var fyra pers.
Drog på lite hamprock i stereon, och satte oss ute i köket och började skära upp haschet. Skar upp kanske 0,5-1 gram eller något, som vi smulade en aning, blandade med te, och lade i min bong, bestående av bl.a en 0,5 liters flaska.
Gick upp på rummet och började puffa som fan. Eftersom ingen av oss är erfarna rökare så liknar detta kapitlet ett behandlingshem för TBC sjuka, fy fan vad vi hostade. Ganska snart började jag känna av ruset, det slog hårt och snabbt denna gång. Tog ett djupt bloss och fick ett så hårt hostanfall så jag fick öppna rutan på andra våningen och sticka ut huvudet. Hostade kraftigt, och vinglade nåt så förbannat, och nu i efterhand när jag tänker på det så var det väldigt nära att jag trillade ut.
Jag hostade så jag fick tårar, och satte mig på stolen igen en aning nedstämd. De andra gapade, skrek och skrattade, men jag hörde dem inte, jag bara tittade rakt fram och var ledsen, helt psykotiskt.
Helt plötsligt gick det över och jag reste mig och börjare garva igen, kände mig helt väck, som en riktigt tung fylla fast en annan känsla. Slängde mig på sängen, vältrade runt och CP:ade mig, nu kom borta känslan igen, känslan av att bara höra sig själv.
Vi beslutade oss för att gå ner till nedervåningen, och det var ett helsikke att komma ner för trappan. Väl därnere undrade jag vad fan jag gjorde där och frågade mina polare vad vi skulle hitta på. Då kom jag på att mina polare fortfarande var kvar däruppe på övervåningen, och jag började stappla upp för trappan igen, och allt kändes som en dröm. När jag var i trappan igen så var jag osäker på om jag verkligen varit på nedervåningen.
Kom upp till rummet och där var de andra killarna, rätt stenade, och nu beslutades alla om att gå ner igen, och denna gång gick vi ner.
En av oss började nojja rätt friskt för han var rädd att bli upptäckt, och vi blev också lite smått rädda. Plötsligt hände det. Det knackade på dörren. Alla blev helt hysteriska, och jag trodde att det var en hallis.
Så knackade det igen. Vi började springa runt utan att veta vad vi skulle göra, och jag tog fram en dunke hembränt och ett dricksglas så att det skulle vara uppenbart varför vi såg flummiga ut om någon kom in.
Nu hade det gått ca 5 minuter sedan de första knackningarna och han som hade knackat kom in i huset. Det var en annan polare som villle låna min switch. Jag satt vid köksbordet och hörde han säga det. Sedan försvann jag in i dimmorna igen och hörde bara min egna röst. Lutade mig framåt och dunkade huvudet i bordet och hörde någonstans i bakgrunden att de pratade om något skumt. Reste mig igen och koncentrerade mig så gott som jag kunde. Ja, de ville fortfarande låna min switch, men jag sade att jag hade satt den så bra, och dragit kablarna på ett speciellt sätt så jag ville inte låna ut den. Men de envisades och till slut så fick dem ta den för mig. Gick in till vardagsrummet, slängde mig på soffan och lyssnade på legalize marijuana med Bob Marley. Mina stenade polare var inne i köket, och dem som skulle låna switchen var inne i datorrummet. Efter en stund öppnades dörren till vardagsrummet och "switch-killarna" sade att dem sket i switchen.
De andra stenade killarna började få munchies så vi beslöt att gå upp till statoil för att köpa något gott. Vägen dit kommer jag inte ihåg så mycket av, jag gick liksom i trans, och väl inne på statoil så stod vi mest tysta och stirrade bara rätt ut i luften ett jävla tag, eller stod helt zombifierade och hällde godis i en påse.
Tänkte sno en bulle men vågade inte. Tänkte köpa en men fick ett sådant skrattanfall att jag inte vågade. Sedan så sade kassörskan att de skulle stänga och så sade hon något otydligt, och jag trodde att hon sade att vi skulle betala för det vi snott. Sedan kom vi fram till att hon sade att vi kunde ta alla bullarna eftersom de ändå skulle slänga dem. Med gott humör började jag vinglig på handen peta ner bullarna i påsen. Sedan när vi var på väg hem, utanför statoil började jag liksom i trans gå och käka på bullarna. Gick lite bakom de andra grabbarna, och helt plötsligt slog mig tanken hur det skulle vara att runka i detta tillståndet. Sagt och gjort pitten åkte fram och det var helt underbart kan jag bara konstatera, gick och drog min trall medan de andra bara försvann längre och längre bort.
Till slut ställde jag mig bara och runkade utav fan och glömde helt bort tid och rum. Efter det började jag smått oroligt efter att ha tappat bort mina kamrater, springa hemåt. Kom in i huset och kunde se att alla de andra var där, och vi rökte ur det sista ur bongen.
Telefonen ringde och nu började de andra nojja. De vågade inte vara kvar här om det kanske var någon som skulle komma, så vi drog oss upp till busshållsplatsen för de skulle ändå med bussen hem snart.
Satte mig i busskuren helt i mina egna tankar. Ingen sade knappt något och de andra var också inne i sina egna tankar. Sedan började vi röra oss hemåt mig igen, för vi frös, men på halva vägen stannade alla och de andra ångrade sig och ville inte gå hem till mig ändå. Vi var kanske 50 meter hemifrån mig. Jag sade att jag ville ha sällskap men de andra drog till bussen och jag stack djupt besviken in till mig och började städa.
Fick se att bögjävlarna som skulle låna switchen inte satt tillbaks kablarna, och i mitt stenade tillstånd försökte jag mer eller mindre reda upp det. Tände lite rökelser, cigaretter och skit så att det inte skulle märkas vad vi gjort.
Gick sedan och lade mig, och här sitter jag nu. Inget bakrus har jag fått iaf.
Sammanfattningsvis kan jag säga att ruset igår var som en RIKTIGT tung fylla, fast mindre gapig och sprallig, utan snarare mer borta och halvt psykotiskt.
Det kändes jävligt skumt, världen liksom pulserade fram och tillbaks, en stund var man inne i sig själv, den andra var men medveten. När man stod upp så pulserade även känsel, en stund ville allt bara vika sig och andra stunden stod man rätt bra.
Det var väldigt mycker mer antisocialt än en fyllefest, alla gick bara runt i sig själva helt avfjärmade från allt. Man fick ingen kontakt med någon.
Dock är känslointrycken ganska fina när man rökt, musiken låter bättre, och maten smakar bättre och då särskilt feet mat, som ett exempel.
Jag föredrar nog alkohol, mer livat och mer socialt, men nu ska jag vara utan droger ett satans tag.
Kanske jag drar igång en odling sedan och röker lite till sommaren.
Fotnot:
Rökte cannabis en gång till efter detta tillfälle, tredje och förmodligen sista gången jag befattar mig med denna drog
http://forum.flashback.info/scandina...171253&page=4&
Första gången:
Nu har jag provat. Vi var ca 5 pers som delade på 1 gram i en hemgjord bong.
Först kändes det lite som en nickokick kanske 3 min efter rökningen, och jag trodde det var det eftersom vi hade mekat med lite tobak. Sedan blev det bara mer och mer och jag började på rejält dålig balans. Det var 2 andra som också började känna av det. Sedan vajade vi ut från där vi rökte och det kändes nästan exakt som en lagom fylla bara det att man var skärptare, hade en aning bättre balans och skrattade mer.
Käkade en pizza och ett par varma smörgåsar med smäl ost det smakade MYCKET bra. Sedan satt vi mest tillsammans och skrattade åt värdelös tråkiga saker, så vi höll på att bli dubbelvikta. Rätt skoj faktiskt.
Idag har jag ett lätt bakrus, känner mig seg och så. Exakt samma som jag får av alkohol.
Cannabis är inget särskilt tycker jag. Jag får närapå exakt samma effekt av lagom med alkohol, och jag dricker då hellre alkohol så jag slipper få THC lagrat i kroppen vilket jag inte ser som något bra, med pissprover, personlighetsförändringar, flashbacks. Sedan så fryser man inte så mycket när man druckit alkohol heller.
Andra gången:
Igår small det igen.
Vi var fyra pers.
Drog på lite hamprock i stereon, och satte oss ute i köket och började skära upp haschet. Skar upp kanske 0,5-1 gram eller något, som vi smulade en aning, blandade med te, och lade i min bong, bestående av bl.a en 0,5 liters flaska.
Gick upp på rummet och började puffa som fan. Eftersom ingen av oss är erfarna rökare så liknar detta kapitlet ett behandlingshem för TBC sjuka, fy fan vad vi hostade. Ganska snart började jag känna av ruset, det slog hårt och snabbt denna gång. Tog ett djupt bloss och fick ett så hårt hostanfall så jag fick öppna rutan på andra våningen och sticka ut huvudet. Hostade kraftigt, och vinglade nåt så förbannat, och nu i efterhand när jag tänker på det så var det väldigt nära att jag trillade ut.
Jag hostade så jag fick tårar, och satte mig på stolen igen en aning nedstämd. De andra gapade, skrek och skrattade, men jag hörde dem inte, jag bara tittade rakt fram och var ledsen, helt psykotiskt.
Helt plötsligt gick det över och jag reste mig och börjare garva igen, kände mig helt väck, som en riktigt tung fylla fast en annan känsla. Slängde mig på sängen, vältrade runt och CP:ade mig, nu kom borta känslan igen, känslan av att bara höra sig själv.
Vi beslutade oss för att gå ner till nedervåningen, och det var ett helsikke att komma ner för trappan. Väl därnere undrade jag vad fan jag gjorde där och frågade mina polare vad vi skulle hitta på. Då kom jag på att mina polare fortfarande var kvar däruppe på övervåningen, och jag började stappla upp för trappan igen, och allt kändes som en dröm. När jag var i trappan igen så var jag osäker på om jag verkligen varit på nedervåningen.
Kom upp till rummet och där var de andra killarna, rätt stenade, och nu beslutades alla om att gå ner igen, och denna gång gick vi ner.
En av oss började nojja rätt friskt för han var rädd att bli upptäckt, och vi blev också lite smått rädda. Plötsligt hände det. Det knackade på dörren. Alla blev helt hysteriska, och jag trodde att det var en hallis.
Så knackade det igen. Vi började springa runt utan att veta vad vi skulle göra, och jag tog fram en dunke hembränt och ett dricksglas så att det skulle vara uppenbart varför vi såg flummiga ut om någon kom in.
Nu hade det gått ca 5 minuter sedan de första knackningarna och han som hade knackat kom in i huset. Det var en annan polare som villle låna min switch. Jag satt vid köksbordet och hörde han säga det. Sedan försvann jag in i dimmorna igen och hörde bara min egna röst. Lutade mig framåt och dunkade huvudet i bordet och hörde någonstans i bakgrunden att de pratade om något skumt. Reste mig igen och koncentrerade mig så gott som jag kunde. Ja, de ville fortfarande låna min switch, men jag sade att jag hade satt den så bra, och dragit kablarna på ett speciellt sätt så jag ville inte låna ut den. Men de envisades och till slut så fick dem ta den för mig. Gick in till vardagsrummet, slängde mig på soffan och lyssnade på legalize marijuana med Bob Marley. Mina stenade polare var inne i köket, och dem som skulle låna switchen var inne i datorrummet. Efter en stund öppnades dörren till vardagsrummet och "switch-killarna" sade att dem sket i switchen.
De andra stenade killarna började få munchies så vi beslöt att gå upp till statoil för att köpa något gott. Vägen dit kommer jag inte ihåg så mycket av, jag gick liksom i trans, och väl inne på statoil så stod vi mest tysta och stirrade bara rätt ut i luften ett jävla tag, eller stod helt zombifierade och hällde godis i en påse.
Tänkte sno en bulle men vågade inte. Tänkte köpa en men fick ett sådant skrattanfall att jag inte vågade. Sedan så sade kassörskan att de skulle stänga och så sade hon något otydligt, och jag trodde att hon sade att vi skulle betala för det vi snott. Sedan kom vi fram till att hon sade att vi kunde ta alla bullarna eftersom de ändå skulle slänga dem. Med gott humör började jag vinglig på handen peta ner bullarna i påsen. Sedan när vi var på väg hem, utanför statoil började jag liksom i trans gå och käka på bullarna. Gick lite bakom de andra grabbarna, och helt plötsligt slog mig tanken hur det skulle vara att runka i detta tillståndet. Sagt och gjort pitten åkte fram och det var helt underbart kan jag bara konstatera, gick och drog min trall medan de andra bara försvann längre och längre bort.
Till slut ställde jag mig bara och runkade utav fan och glömde helt bort tid och rum. Efter det började jag smått oroligt efter att ha tappat bort mina kamrater, springa hemåt. Kom in i huset och kunde se att alla de andra var där, och vi rökte ur det sista ur bongen.
Telefonen ringde och nu började de andra nojja. De vågade inte vara kvar här om det kanske var någon som skulle komma, så vi drog oss upp till busshållsplatsen för de skulle ändå med bussen hem snart.
Satte mig i busskuren helt i mina egna tankar. Ingen sade knappt något och de andra var också inne i sina egna tankar. Sedan började vi röra oss hemåt mig igen, för vi frös, men på halva vägen stannade alla och de andra ångrade sig och ville inte gå hem till mig ändå. Vi var kanske 50 meter hemifrån mig. Jag sade att jag ville ha sällskap men de andra drog till bussen och jag stack djupt besviken in till mig och började städa.
Fick se att bögjävlarna som skulle låna switchen inte satt tillbaks kablarna, och i mitt stenade tillstånd försökte jag mer eller mindre reda upp det. Tände lite rökelser, cigaretter och skit så att det inte skulle märkas vad vi gjort.
Gick sedan och lade mig, och här sitter jag nu. Inget bakrus har jag fått iaf.
Sammanfattningsvis kan jag säga att ruset igår var som en RIKTIGT tung fylla, fast mindre gapig och sprallig, utan snarare mer borta och halvt psykotiskt.
Det kändes jävligt skumt, världen liksom pulserade fram och tillbaks, en stund var man inne i sig själv, den andra var men medveten. När man stod upp så pulserade även känsel, en stund ville allt bara vika sig och andra stunden stod man rätt bra.
Det var väldigt mycker mer antisocialt än en fyllefest, alla gick bara runt i sig själva helt avfjärmade från allt. Man fick ingen kontakt med någon.
Dock är känslointrycken ganska fina när man rökt, musiken låter bättre, och maten smakar bättre och då särskilt feet mat, som ett exempel.
Jag föredrar nog alkohol, mer livat och mer socialt, men nu ska jag vara utan droger ett satans tag.
Kanske jag drar igång en odling sedan och röker lite till sommaren.
Fotnot:
Rökte cannabis en gång till efter detta tillfälle, tredje och förmodligen sista gången jag befattar mig med denna drog
