Sanna Rayman lämnar SvD (varför?)

Intressanta formuleringar. Vad är den barska ideologin egentligen? Det låter lite brunsvart faktiskt...

Får se hur twittereliten reagerar på att den svenska fascismen manifesterar sitt fula tryne i form av 'liberalkonservatism' på ännu en ledarsida.

--
En fundering från min sida är att detta tycks ha gått ganska snabbt (såväl i termer av Raymans 'so long suckers' och rekryteringen av Arpi) - eller läser jag in för mycket?

Svenskan nya ledarskribent (efter Sanna Rayman) är nu klar: Ivar Arpi.
Källa: http://blog.svd.se/ledarbloggen/2015...ska-dagbladet/

Jag upplever Arpi som en i princip genomborgerlig skribent och också intellektuellt hederlig i de flesta avseenden. På senare tid har han bl a orsakat viss rabalder genom att granska Migrationsverket ("Migränverket") i den borgerliga tidskriften Neo. Jag tror att svenskan fortsätter på den inslagna väg som bl a Rayman stakat ut.

Researchgruppen gillar inte Rayman i alla fall.

https://twitter.com/guldfiske/status/581064339706277889

Tweeten gillas av bland andra Loan Sundman (också RG).

Vi andra önskar förstås den kloka och genomsympatiska batongliberalen Sanna Rayman lycka till. Dagens Samhälle är bara att gratulera till ett sådant tillskott. Tråkigt dock att hon inte kommer att ägna sig så mycket åt utåtriktat skrivande i framtiden. Hennes röst behövs verkligen. Kanske kände hon sig bakbunden av SvD och blev påtvingad munkavle ungefär som Marika Formgren? Då är det ju hederligare att hoppa av än att skriva allianstrogna saker som man känner att man inte kan stå för.

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2015...gens-samhalle/

Hoppas att Rayman, Formgren, Weidmo Uvell och andra borgerliga dissidenter inte ger upp utan startar någon form av fredlig motståndsrörelse. Ivar Arpi är en värdig ersättare för Rayman dock. Jag tror inte att han säljer sig i första taget.

Precis så.


Visst, men frågan är om "apolitisk" är möjligt. Alla ställningstaganden utgår från något politiskt och rör något politiskt. Sedan är förstås både liberaler och socialister genompolitiserade utopister som de är, varför motståndarna med nödvändighet också blir politiska.

Alltid något, men som han själv inser, så blir det svårt att ersätta Sanna.


Om RG inte gillar Sanna, så gillar jag henne ännu mer.


Ja, det vore onekligen bra. Denna rörelse hade kunnat utgå från SvD:s ledarsida, men man verkar inte riktigt vilja, utan sjunga halvkväden visa med halvhjärtat stöd till Alliansen och urskuldra DÖ istället. Hederligt av Sanna att avstå detta.

Klantig formulering som jag skyller på koffeinbrist.

'Partipolitiskt oberoende systemkritiker' var nog egentligen vad jag var ute efter. 'Parti-apolitiskt' - i ljuset av DÖ ett fullständigt logiskt uttryck...

Naturligtvis har du dock rätt i att det måste finnas någon form av ideologisk grund i tankegodset. Även om det sunda förnuftet och icke-dogmatism räcker långt - se exempelvis Westerholm och Widar Andersson.

I den bemärkelsen tänker jag att Dagens Samhälle kan vara en bra plattform.

Man kan ju bara hoppas att Rayman byter till Dagens Samhälle och inte i första hand från SvD. Varje gång jag förlängt min prenumeration de senaste åren har hennes sällsynta kombination av mod och begåvning varit en kraftigt bidragande orsak. Att nu gå till angrepp på sin f.d. arbetsgivare vore naturligtvis under hennes värdighet, men det kan ju inte bara vi som noterat hur SvD:s ledarsida tappat både udd och kraft i takt med att en räddhågsen flathet brett ut sig över hela koncernen. Rayman och mer sällsynt Gudmundson har under sista året allt mer framstått som fladdrande ljus i mörkret.

Att Arpi är både hederlig och genuint borgerlig tvivlar jag inte på, men det är fortfarande som att byta Ibra mot Kiese Thelin, om jämförelsen ursäktas denna landskampskväll. SvD har problem redan och att peta sina, numera lätträknade, stjärnor är ingen begåvad lösning. Vi får väl därför även för SvD:s skull hoppas att Rayman inte kände sig nödd och tvungen. Jag sörjer såklart inte SvD som institution, det har de inte förtjänat, men som borgerlig röst. Siste borgaren släcker lampan. Det kan mycket väl bli Arpi.

Men stämmer det verkligen? Den snäva nischningen mot chefer i kommun och landsting begränsar ju publiken kraftigt och ger ett betydligt klenare genomslag än innehållet motiverar. Men jag är möjligen för stockholmsk för att göra en riktig bedömning och jag hoppas såklart att du har rätt.

Utmärkt. Det som får Stasi att se rött (he..!) är oftast ett steg i rätt riktning.

Ja, alla har vi något som besvärar oss.


Jo, så tror jag också. I ljuset av DÖ har partibunden systemkritik nästan blivit en oxymoron, och den enda systemkritik av värde är den som inte är knuten till partier. Både Westerholm och Andersson, liksom Cornucopia m fl ger uttryck för "vanligt sunt förnuft", fast som vi alla vet så är det inte särskilt vanligt numera.

Så, låt oss hoppas på Sanna och DS, så får vi väl utvärdera efter hand.

Storleken på "publiken" är knappast mest relevant. Man har betydligt större möjlighet till påverkan när man riktar sig mot beslutsfattare än via en ledarsida med en främst lokal läsekrets.

Jag visste inte att Dagens Samhälle var nichad mot lokala makthavare. Jag besöker sidan flera gånger i veckan för att ta del av intressanta debattartiklar - oftast med möjlighet att kommentera. Artiklarna är ofta länkade i alternativa media och sociala nätverk och får därigenom stor spridning.

Låt oss då mynta ett nytt 2015-uttryck, 'det a-partipolitiska o-vanliga sunda förnuftet'.

Och, som sagt, framtiden får utvisa.


'a-partipolitiskt' sa Bill.
'systemkritisk' sa Bull.

http://unvis.it/www.svd.se/opinion/l...na_4444757.svd

Personligen tycker jag SvD var som bäst när Marie Söderqvist och Susanne Popova var ledarskribenter, efter det har det bara blivit liberalare och än mer mellanmjölk.