Hur kommer det sig att alla inte är nationalister?

Antar att du hyser positiva känslor för din familj. Så, eftersom du är född in i din familj så älskar du dem..?

Människan är ett flockdjur, på gott och ont, men det är en av de egenskaperna som gjort att vi varit och är framgångsrika. Det är ett faktum vi inte kommer ifrån. Och hur garanterar vi att flocken ser till gruppens överlevnad och inte går under i egennytta? När samhället krävde en ökad specialisering av individerna för att skapa större mer komplexa samhällsformer blev den etniska identiteten den form av grupptillhörighet som fungerat bäst sen vi skapade större grupper ur stenåldersfolkens klan-konstruktioner. Men begränsad framgång har konceptet religion används i samma syfte, men resultanten talar för sig själva..

Där kommer en annan viktig aspekt in i den mänskliga tillvaron, den egna identiteten. Vilka vi är och vilken plats vi har i tillvaron är grundläggande för varje människa. Så man är nationalist för att nationalism är den form av samhällsbygge som fungerar och nationalstaten är den formen som bäst tillgodoser de behoven. Så precis som att demokrati (läs: direkt demokrati) är den bästa av dåliga styrelseformer, så är nationalism den bästa överideologin, även fast även den har sina mörka fläckar.

Sure.. jag hajar absolut grejen.. jag känner gemenskap med min familj.. och jag känner gemenskap med de på min gata.. ska vi spela brännboll mot de på gatan bredvid... då är det klart att jag kör stenhårt för att visa vilka gata som är bäst..
Men spelar vi mot bostadsområdet bredvid så är snubben på gatan bredvid min broder..
Kommer det västeråsare och vill spela så är alla uppsalabor min broder... kommer det skåningar så lovar jag att västeråsaren och jag gör gemensam sak i sätta danskjävlarna på plats..
Men Sverige? Vad är det? Har Sverige något egenvärde?

Är det något som har myntats för att styra en befolkning är det väl ända kommunismen och liberalismen? Anser du att alla åsikter bemöts med samma respekt i maktens korridor idag? Det gör inte jag.

Makthavarna har gett sig fan på att vi ska ha en ändlös massinvandring och att alla minsann ska tycka om det. Vår majoritetsstatus och autonomi ska krossas till varje pris, enligt dessa. Dessutom kontrollerar public service merparten av befolkningens åsikter via media och skola. Det är inte frihet. Men vår frihet blir ju knappast inskränkt av homogenitet och kontrollerade gränser.

En nation är ett folk, ett kollektiv som delar ursprung, språk och värderingar. Sverige är Svenskarna, har något folk ett egenvärde..?

Om svaret är ja, så har Sverige ett egenvärde. Nationalister vill bevara, försvara och utveckla det egna folket..

Nationalism är självförsvar.

Problemet här är att vi blivit så demoraliserade som grupp och haft propaganda emot oss i decennier som förnekar vår existens e.t.c. Men jo etnisk tillhörighet är också en viktig identitet, även om jag inte anser att det är det enda som spelar roll, utan även lokal sådan och vilken civilisation man tillhör är viktig.

Men var går gränserna för etnisk tillhörighet? För inte skiljer vi oss så värst mycket från norrmän?
Om den skilnaden är nog för att det ska Norge och Sverige ska vara separata nationer och separata stater, vafan ska vi svear ha med några jävla götar i vår nationella identitet?

"Nationalisternas" stora problem är att svenska folket totalt saknar förtroende för dem. Nationalistiska partier har hela tiden misslyckats totalt med att erövra en position i Sveriges Riksdag.
Sverigedemokraterna lyckades därvidlag - men först sedan partiledningen börjat kasta ut nationalsocialister, fascister, vulgärrasister, antisemiter och andra besynmnerliga "nationalister" ur partiet.
Detta är ultranationalisternas stora, sannolikt olösbara dilemma. Väljarna tycker inte om löjeväckande sekterister.

Dilemmat är att de som tar steget och går ut offentligt är de som inte har så mycket att förlora varken ekonomiskt eller socialt, medan de som kan formulera sig och föra debatten ofta har ett väletablerat liv vid sidan om. Sluta låtsas som att vi spelar efter samma regler, ingen möter lika mycket motstånd och stigmatiseringar som nationalister. Ett annat problem, eller det hör ihop med det första, är att de som är offentliga är de som drar igång organisationer och anser att det ger dom en viss tids "äganderätt", vilket det gör iofs. Det är ett problem som SD har passerat, det är inte längre grundarna som leder partiet, man kan säga att de genomgått en metamorfos och utvecklats till nåt annat än det var innan, gemenskapen har gått från kamratskap till att handla om sakfrågor. Sen skiljer det sig lite mellan de tongivande idag, motståndsrörelsen har en ledare, och resten är aktivister i någon form, vilket fungerar. Svenskarnas parti har en partistyrelse som fungerar som en flaskhals, eller kork, som gör att det inte räcker med att vara en bra talare utan man måste också passa in i gänget, vilket man inte gör om man har ambitioner. Då är man ett hot.

Därför att nationalism inte går hand i hand med demokrati.

Men vad exakt är så bra med parlamentarisk demokrati, som gör det så mycket bättre än korporativism?

Vad exakt är så bra med egalitär social demokrati, som gör det så mycket bättre än elitism utifrån individuella prestationer?

Eller i klartext - svenska folket uppskattar inte nationalsocialistisk, fascistisk eller annan ultranationalistisk politik. Inte ens på 1930-talet, när nationalistiska partier växte sig starka i Europa, ville svenskarna rösta på "nationella" partier.
Nationalismen är tydligen väldigt osvensk.

Du har nog rätt här. SD håller på att bli ett missnöjesparti på mittfältet av samma slag som finns i Norge och Danmark. På samma sätt har Vänsterpartiet genom åren utvecklats från ett stalinistiskt parti med starka band till sovjetdiktaturen till ett närmast vänstersocialdemokratiskt parti.
Demokratin omvandlar och förädlar således ganska ruggiga rasistiska och kommunistiska partier och får dem att successivt anpassa sig och medverka i den demokratiska processen. Annars erövrar de inga röster. (Ideologier får allsköns konstiga sekter pyssla med.)
SD är således betydligt mer liberalt idag än för 10 eller 15 år sedan.