Hur blir jag betygsatt när jag läser distans?

Hej. Jag har en enorm drivkraft inom mig att jag skall få ut bra resultat av skolan. Jag har mer eller mindre inget livet för tillfället då jag studerar 100% distans. Jag behöver komplettera det mesta av gymnasiebetygen, just nu läser jag svenska 1 och har lämnat in den första inlämningen i delmoment 1.

Min fråga är, hur blir jag betygsatt? Jag är grymt duktig på inlämningar då jag tar mig tid att skriva dem i min ensamhet, i mitt lilla rum med en kopp kaffe. För mig känns det harmoniskt och det kanske är därför jag upplever mina inlämningar som väldigt bra?

Jag kommer definitivt inte uppleva de skriftliga prov på samma sätt.

Om vi leker med tanken, om jag får A eller B i alla inlämningar som jag gör. Om det går skit på nationella provet får dem lov att betygsätta mig dåligt då?


Tack på förhand / Sanna

Det lättaste är väl bara att maila din lärare och fråga hur olika delar av kursen väger i slutbetyget?

"Ja, vi betygsätter varje moment men det är mer som en fingervisning om hur man ligger till. I slutbetyget räknas mest det sista man har gjort i fall man höjer sig under kursens gång"

Men jag förstår inte riktigt

Jag hoppas kunna besvara din fråga och detta är något som gäller generellt för Gy11. Själv har jag tagit studenten från Gy11 och har en del kännedom angående lärarnas bedömning.

De lärare jag har haft där man inte har nationella prov har sagt att om man en gång nått ett visst betygsmål så har man gjort det och om man presterar sämre på samma betygsmål i ett annat sammanhang ska man inte sänkas p.g.a. det, eftersom du redan har klarat av målet. Problem uppstår när man läser en kurs som innehåller ett nationellt prov, eftersom det ofta står i målen att man måste uppnå en viss kvalitet mer än en gång för att ha klarat av målet. På ett nationellt prov tentar man av en hel kurs, d.v.s. alla mål i hela kursen. Får man inte A, B, eller vilket betyg det nu må vara, nej då är man helt enkelt inte värd det betyget, även om man fått ett högre betyg på t.ex. inlämningar.

Förr har folk sagt att nationella prov endast kan höja ens betyg och inte sänka det. Tyvärr tror jag inte att det är så idag eftersom Gy11 inte är lika generöst om det gamla systemet. Jag har själv varit med om att jag t.ex. presterat på C-nivå på alla lärarens prov, men får ett D på nationella. Det har då blivit ett D i slutbetyg, vilket är med all rätt.

Mitt tips är att alltid prestera på topp. Läs alla uppgifter noggrant och analysera sönder vad din uppgift är innan du börjar göra något. Dessutom är förståelse guld värt i betygssammanhang. Förstår du inte vad läraren menar med något så be h*n att utveckla svaret och exempelvis ha din fråga med i ett sammanhang. Klarar personen inte av detta bör man genast höra av sig till ansvariga och påtala problemet eftersom är det är en lärares jobb att se till eleverna lyckas med sina studier eftersom det är eleverna som finansierar lärarnas löner, speciellt när man pluggar på komvux.

Du besvarar inte frågan alls, och du verkar inte ha någon kännedom om lärarnas bedömning.



Det här har ingenting med NP att göra. I det målrelaterade betygssystemet behöver du bara uppnå kraven en gång för att ha klarat av det. Däremot har du flera chanser på dig att göra detta.


Det nationella provet är som vilket prov som helst. Läraren har enligt skollag och läroplan skydligheten att ta med all info om elevens kunskapskutveckling när denne sätter ett betyg. Får du D på NP så kan du i alla fall få A i kursbetyg.

Skolverkets riktlinjer:
http://skolverket.se/bedomning/betyg/provbetyg
[

Om du själv är lärare och betygssätter enligt detta - jättebra. Om du inte är lärare och inte har gått i Gy11, då tror du att verkligheten ser ut på det sättet när det kommer till betyg. Jag kan börja med att säga att verkligheten ser inte ut som du vill att den ska göra.

När det kommer till de högre betygen (C-A) är lärarna otroligt hårda. För att få ett A i slutbetyg måste allting vara perfekt och det ska inte kunna gå att göra någonting bättre.

Alla lärare som sätter ett betyg som är mycket högre än vad en elev har presterat på nationella provet kommer att bli ifrågasatt och granskad. Då gäller det att kunna prata för sin sak och motivera sina betygssättningar.

Har man som elev fått ett A på alla inlämningar och prov, men får ett D på nationella, då är man antagligen inte värd ett A eftersom de nationella proven ska vara lätta att klara för normalbegåvade människor. Vidare kan man diskutera om läraren då gjort för lätta prov/inlämningar eller gjort glädjebedömningar.

Även om man som elev har en dålig dag är det långt mellan ett D och ett A och då kan man diskutera om man förtjänar att ha ett A i slutbetyg.

Tja, det beror helt på vad det är för tomte till lärare. Dock är ett sådant antagande värdelöst då det inte leder till någon diskussion. Vi måste utgå från vad styrdokumenten säger, inte vad en enskild lärare gör.

Styrdokumenten stadgar:

- Betyg kan bara sättas efter avslutad termin, avslutad kurs eller på ett gymnasiearbete. Alltså kan inte läraren sätta ett betyg på ett prov (om det inte är en prövning).

- Betygsättning ska vara grundad på en holistisk kunskapsbedömning. Det medför att läraren ej kan sätta ett betyg enbart utifrån ett nationellt prov. Det medför ytterligare att NP enbart är som vilket prov som helst.

- NP är inte konstruerat för att vara ett underlag för betygsättning, det står uttryckligen så på bedömningsinstruktionerna som finns med för varje provtillfälle!

- NPs relation mellan centralt innehåll och kunskapskrav tenderar att vara skev. Framförallt i grundskolans kunskapskrav som testar fel centralt innehåll för validering av kunskapskrav.



Det här är mer mytologi än något annat. Ingen kan vara perfekt på gymnasienivå.


Vet man hur NP är konstruerat är det en barnlek att argumentera ner NPs roll i bedömningen. Det är elevens helhet som ska bedömas, inte enbart några förmågor på ett prov.


Det är milsvid skillnad mellan en inlämningsuppgift och ett NP. De mäter normalt inte samma förmågor. Fördelen med NP är att provet ger en bra kartläggning av eleven, om man vet hur man ska tolka provet: Går man enbart på antalet rätt brukar det bli som du beskriver det. Går man däremot in och analyserar elevsvaren och bedömer eleven efter varje elevsvar kan NP komplettera inlämningsuppgifterna.

Till att börja med är D inte ett betyg med kriterier. Du får jämföra A med E eller C. Att gå från grundläggande kunskaper (E) eller goda/utökade kunskaper (A) är inte ett stort steg. Att gå från att kunna ge exempel (E) till att föra en diskussion frammåt (A) är inte heller ett stort steg.

Jag har alltid hävdat att du har nått A när du har nått E: Varför? Jo, för att det är exakt samma kunskapskrav, betygsskillnaden sitter i hur väl du kan visa att du har uppnått kraven.