Såga mitt uppsatsämne!

Jag sitter och skissar på uppsatsämne till min kandidatuppsats i statsvetenskap. Jag är dessvärre relativt dålig på att se brister i mina egna skapelser och hade således behövt lite kommentarer á la djävulens advokat på mina tankar. Kom dock gärna med konstruktiv kritik så jag kan arbeta om min plan. Hade också uppskattat om ni i samband med kritiken meddelar om ni själva skrivit en C-uppsats eller har kunskaper inom sakfrågorna som aktualiseras.

Min tanke är att göra en komparativ fallstudie på Sverige och Danmark (alternativt Sverige och Norge) i NATO-frågan. Där jag studerar hur Sverige i relation till ett av de två länderna (kom gärna med synpunkter på om jag ska välja Danmark eller Norge) har kommit att avstå från NATO-medlemskap. Jag menar att det går att applicera John Stuart Mills mest lika perspektiv på både Norge och Danmark dvs att båda länderna anses mycket lika Sverige i de flesta avseenden. Håller ni med och vilket anser ni vara mest likt?

Utifrån ett mest lika perspektiv undersöker jag således vad det finns för avgörande faktorer till att NATO-frågan är annorlunda. Här tänker jag mig att använda ett makro ett meso och ett microperspektiv. Makronivå skulle kunna vara det en teori knuten till det internationella systemet i stil med neorealism, mesonivåns teori skulle kunna vara statsnivå och då kanske en teori om statens syn på neutralitet. Emellertid saknar jag en bra teori för micronivån dvs individnivån och tar gärna emot input där.
Är en dylik uppdelning i nivåer bra? Varför/varför inte? Vilka teorier hade ni använt er av?

När det kommer till materialinsamling uppstår problemen på allvar. Här uppskattar jag all input jag kan få. Har ett par tankar, men de är så dåliga att även jag ser bristerna i dem. Detta gäller även för textanalys. Vad hade ni använt givet ovanstående? Funderar lite på någon form av diskursanalys för att hitta skillnader i Sveriges och Danmarks/Norges diskurs, men ser gärna förslag till alternativ här.

Lägg gärna till relevanta punkter som jag missat i mina resonemang. Vad behöver jag beakta innan jag kan gå vidare?

All input uppskattas men gärna så konstruktivt som möjligt. Stort tack på förhand!

Inte för jag vet något om ditt uppsatsämne, men magkänslan säger Norge. Norge är ju enligt socialdemokraten Björn Rosengren "Den sista sovjetstaten", även om han sa det ironiskt. Sverige hade Palme, Erlander. Norge har också haft starka socialdemokratiska ledare, Gro Brundeland t ex. Historiskt var både Norge och Danmark ockuperade av Nazisterna, så där finns ingen skillnad. Norge var även en union med Sverige 1814-1905. Spontant känns det som Norge ligger närmare Sverige, i många avseenden (mentalitet, språk, geografisk utsatthet) och då kan en jämförelse dem emellan vara bra. Sedan att Norge vill att Nato skall försvara oljan mot ryssen är väl en annan femma.

Jag har tänkt lite i de banorna med, men sen har vi ju aspekten med EU som förbinder Sverige med Danmark. Uppskattar dock inputen kring Norges socialistiska bakgrund, det är inget jag lagt särskilt stor vikt vid tidigare.

Hade nog valt Danmark före Norge just för EU-medlemskapet.

Resonemanget kring Mills mest lika är bra. De skandinaviska länderna är klassiska studieobjekt för sådana studier.

Är det primärt NATO-medlemsskap du vill studera? Eller också annat avseende inställningen till NATO? Där finns ett behov av tydlig avgränsning, även om den avgränsningen kan behöva tummas på något i sakframställningen i uppsatsen.

En annan problematik är vilka teorier du ska applicera, alt generera. Du svävar lite här när du skriver ditt inlägg, men det känns som att du har en ganska god förförståelse. Här behövs en initialt litteraturstudie för att syna vilka teorier som ofta används eller hänvisas till. Jag tycker dock att ditt resonemang låter vettigt, och antagligen är helt okej. Är dock osäker på om du verkligen ska ha tre perspektiv (Makro, meso och mikro). Jag personligen föredrar när enkla linjer präglas uppsatsen och kan därför tänka mig att du anlägger bara ett perspektiv, eller möjligtvis två och då makro och mikro eftersom att de kontrasterar förhållandevis väl mot varandra.

Ang materialet: jag är osäker på om diskursanalysen är förtjänstfull här. Jag vet att den är populär hos studenter, inte minst för att den är väldigt ad hoc och att det i princip inte går att göra "fel". Jag skulle istället ha valt en mer kvalitativ textanalys där du bearbetar offentliga dokument och tal och något inslag av komparativ studie för att hitta variabler som kan ligga till grund för olika utfall i textanalysen.

Stort tack för ett utförligt och konstruktivt svar.

Angående den första aspekten med NATO-medlemskap kontra NATO-syn mer allmänt föreligger det fortfarande en del frågetecken. Är det medlemskapet som hamnar i fokus kräver det mer eller mindre att jag går tillbaka till handlingar från andra världskriget och dess slutskede för att kunna ge svar på de danska incitamenten.
Optimalt hade kanske varit att få med både dåtid och nutid för att se hur bilden av Nato har förändrats i Sverige och Danmark över tid. Man kanske skulle kunna kolla på riksdagsdebatt, tidningsartiklar mm för att lösa det. Till saken hör att jag bor i Skåne så en resa till ett danskt arkiv hade inte varit någon omöjlighet.

Jag tror definitivt att du har en poäng gällande kvalitativa studier framför diskursanalys. Dock känns det som att man borde kunna applicera någon form av textanalys även på de dokument och tal man analyserar. Någon form av pro et contra analys eller annan som tar fästa på argument. Vill helst undvika något alltför kvantitativt dock.

Tar mer än gärna emot mer input. Håller ni med de Goldwater och de andra i deras resonemang? Ser ni andra brister eller har andra förslag?

Bump