Må väl och lära sig älska Sverige igen

Ja, Jussi var så äkta dalmas det går att bli. Men vackert sjöng han. Denne kanske störste tenor någonsin.

Jag skulle kunna bo i Sverige 1955 om man hade tillgång till den teknik vi har idag, samt om man kunde importera den kultur man vill ta del av: Serietidningar från t.ex USA, japanska tevespel och elektronik, musik och öl från hela världen. Jag har personligen aldrig haft något speciellt intresse i invandring och mångfald eftersom jag inte är speciellt intresserad av människor. Mer och mer människor kommer bara innebära ett mer högljutt och konfliktfyllt samhälle, det är inget för mig.

Det finns fina platser i Sverige. Man får välja de platserna som fyller en med goda känslor, ge er ut i naturen där era förfäder vandrade. Jag tycker om att vara vid kusten eller i en båt ute i skärgården, jag gillar att spana mot horisonten, det fyller mig med ro. Jag undrar om det är ett gammalt, spökande minne från en annan tid då våra äventyrliga förfäder gav sig ut på skepp och resor där de inte visste vad som väntade dem eller måhända från de som spanade efter fientliga inkräktare längst kustremsan.

Klipp som visar det gamla, trygga, svenska Sverige innan det belägrades av främmande lycksökare är definitivt någonting alldeles extra.

Verkligen! Såväl riktigt gamla filmer från det gamla Sverige som filmer från rekord- och välfärdsåren känns nästan rörande i dag i sin vackra naivitet. Även om det förstås många gånger är tillrättalagt och presenterat på ett tilltalande sätt utan skönhetsfläckar känns det verkligen otroligt att det har kunnat vara så annorlunda för inte ens speciellt länge sedan. Man börjar drömma.