Allt vad heter oändligheter eller singulariteter borde förkastas inom Fysiken!

1) Än så länge har väl ingen varit i närheten att kunna påvisa singulariteter eller oändligheter, och än mindre på ett falsifierbart sätt?
Angående mätosäkerhet och mätmetoder, hur vet du att det du säger är sant (är det falsifierbart)?

2) Hur är då matematikkunskapen bland dagens fysiker enligt din mening (rent generellt alltså)?

1) Som jag tolkar det så svarar Du inte på min fråga om vad skillnaden mellan att utväxla och tillföra energi är. Personligen så kan jag väl tycka att det första är ömsesidigt, medan det andra är enriktat.
Men, vad är Din uppfattning?

2) För det första krävs det energi här för att få elektronerna att befinna sig nära den absoluta nollpunkten.
För det andra så är inte mätmetoderna tillräckligt noggranna för att kunna avgöra detta.

Igen, ta och läs lite om falsifierbarhet, för jag tycker du bara fortsätter missa poängen: vetenskap handlar inte om vad vi kan påvisa, utan om vad de bästa falsifierbara teorierna säger. Och iaf. om vi pratar om punktpartiklar så är det ju precis så: vi har en teori som förutsäger att partiklar är punktformade. Denna teori gör förutsägelser, vilka vi hela tiden testar mot data från partikelacceleratorer. Ju mer data vi får, inom desto större intervall kan vi säga att teorin stämmer. Speciellt är den helt klart falsifierbar, eftersom vi skulle kunna få ny data som visar att partiklar faktiskt har någon typ av utsträckning, vilket i så fall direkt falsifierar teorier som säger att de är punkter.

Öhm, i det fallet är det väl närmast en uppenbar sanning, en följd av hur statistik fungerar. Ens i princip, hur menar du att vi skulle kunna göra en mätning utan något typ av mätfel? Hur kan vi vara säkra på att mätutrustningen inte har något fel alls? Någon form av osäkerhet finns ju alltid, går inte att komma undan. Vi kan t.ex. aldrig totalt kontrollera omgivningen, och vid extremt noggranna mätningar kommer ju löjligt små saker i omgivningen ge upphov till minimala mätfel.

Exempelvis, ett experiment för att upptäcka gravitationsvågor trodde de hade en signal och alltså upptäckt de de letade efter, men det visade sig vara vibrationerna från ett tåg som passerade flera kilometer bort.

Tja, väldigt god, skulle jag säga. Man behöver som sagt mycket matematik för att bedriva seriös fysik, och främst inom strängteorin används modern, avancerad matematik. Det är numera rätt vanligt att djupa matematiska ideer kommer först från teoretiska fysiker.

All direktkontakt är ömsesidig. Det finns inget entydigt svar på vem som vinner och vem som förlorar energi när två saker krockar, båda alternativen är möjliga. Du kan indirekt observera ett mätobjekts temperatur genom att mäta hur en kallare omgivnings temperatur påverkas av mätobjektet. En sådan mätning tillför ingen nettoenergi till mätobjektet.

Men det här resonemanget har ändå ingen relevans för det aktuella experimentet om man utför det på ett vettigt sätt.
Om du menar att det kräver energi för att destillera gasen som man sedan kyler med, så är det irrelevant för det man vill påvisa. Det finns ingen motsättning mot att ha oändlig konduktans i ett mätobjekt och att göra något annat som inte tillför energi till mätobjektet.
Det är att bekräfta teorin som är det viktiga. Om mätresultaten stämmer med teorin och det inte finns någon alternativ teori som kan förklara mätresultaten, då har man kommit så långt som det någonsin går att komma när det gäller att bevisa något. Bortom allt rimligt tvivel som juristerna säger.

1) Söker Ni då efter detta, dvs om partiklar har en utbredning eller inte? (om man inte söker efter alternativ så är det ju enbart teoretiskt falsifierbart).

2) Nej, exakt så.

3) Vad bra. Samtidigt så är det inte matematiken som är det viktigaste inom fysiken.

1) Jag citerar Dig; "På partikelnivå så tillför man inte energi utan man utväxlar den".
För mig låter det här fortfarande obegripligt.
Ditt "mätexempel" ovan är dessutom helt felaktigt; Det finns ju inget tvivel om att nettoenergi tillförs mätobjektet vid en sådan mätning. Glöm någonting annat.

2) Den här gasen som Du pratar om ( vilket förmodligen är en vätska när Ni använder den), påverkar definitivt mätobjektet; antingen genom att tillföra energi eller att bortföra energi.

Självklart. Partikelfysiker söker efter allting de kan: alla möjliga avvikelser från vad standardmodellen förutsäger är extremt intressanta. Idag har vi vissa gränser på storleken av elektroner etc, och folk arbetar definitivt på att förbättra dessa.

Men är inte elektronen en sk "punktpartikel", eller är vi på väg att lämna den villfarelsen?

Börjar nästan tro att du trollar... Elektronen är en punktpartikel enligt den bästa teori vi har. Partikelfysiker letar så gott de kan efter avvikelser från denna teori. Vi har ännu inte hittat några avvikelser. Detta är varför jag påstår att, så vitt vi vet idag, är elektronen en punktpartikel (så länge vi inte går inte på strängteori).

Sen, eftersom vi som sagt aldrig kan nå oändlig mätnoggrannhet, eller samla oändligt mycket data, så kan vi självklart inte bevisa att de olika förutsägelserna teorin gör stämmer exakt. Därför kan vi t.ex. inte göra någon mätning som bevisar att elektronen är en punktpartikel: det bästa vi kan göra är att säga att all data vi än så länge har stämmer med antagandet att elektronen är en punktpartikel, samt att om elektronen vore större än någon gränsstorlek så hade det inte stämmt med datan längre. Denna gränsstorlek blir så klart mindre och mindre ju mer och bättre data vi samlar in, ju fler och bättre experiment folk utför etc.. Har för mig att elektronens radie måste vara mindre än 10^-22 m enligt dagens data, t.ex..

Jag har redan svarat på detta i #96.

Visst påverkar man, men inte så att det kan ge en alternativ förklaring till de observationer man faktiskt gör. Även om man skulle avleda energi, så förklarar inte det varför strömmen i slingan inte stannar av.

Har vi även någon uppfattning om elektronens minimi-mått?
Jag menar att om elektronen har "våg-egenskaper" så kan den inte heller vara oändligt liten.

Antagandet, och ingen har lyckats påvisa något annat, är att den är punktformad.
Varför skulle den inte kunna vara både punktformad och ha vågenskaper?