Alexandra Pascalidou skriver inte sina krönikor själv

Det var väl en av nazisterna som stod och poserade med hotfull mask utanför hennes och Alonzos dörr. Sedan sprang reportern med fotona (framkallade på Aftis' fotolabb!) till Pascalidou och bad henne om en reaktion. Inte undra på att hon blev upprörd, skulle inte du reagera om du fick se bilder där politiska extremister stod och hängde precis utanför din dörr och sade att de tänkte märka dig?

Pascalidou må vara teatral men hennes upprördhet och oro den gången var nog äkta. Jag tror knappast att reportern Fager gick med på att skydda henne och dölja att hon skulle ha varit med på planen, när saken kom till domstol.

Tja, hon har ju som nämnts bara i år belönats med S:t Eriksmedaljen och Bellmanpriset. Till årets juryordförande för Stockholms Stads kulturpriser utsågs nämligen bildstormaren Joanna Rubin Dranger, för att tillse att priserna under valåret 2018 fick den rätta inriktningen på öppenhet och mångfald.

Marxist är Pascalidou förstås inte, bara "artist" (om än snyltare och plagiatör). Hade glädjen att igår se henne som konferencier i UR:s konsertprogram Best of Sweden, och hennes tal vid ca 46:30 vittnar tydligt om den världsbild vi har att göra med – och tyvärr inte bara hos Pascalidou, utan hos stora delar av den kulturklass som sätter dagordningen i mediesamhället.
• Den gråtmilda, narcissistiska självbilden av det egna "hjältemodet"
• Den underliggande rädslan – eftersom artisterna själva ofta är rädda för eller vantrivs med andra människor projicerar de ut detta på sin omvärld, och tolkar alla samhällsproblem som en fråga om känslor och attityder. Men eftersom de också är svaga och fega kan de inte komma till rätta med sin rädsla annat än med hjälp av kollektiva hashtaggar och/eller politiska beslut som skall bekräfta att deras rädslor bara är inbillningar
• Infantiliseringen – de obligatoriska referenserna till Astrid Lindgren, vars barnböcker tydligen räcker som nyckel till en förståelse av människan och samhället
• Hänvisningarna till musikens förmåga att överskrida barriärer – vilken förstås är obestridlig och sympatisk, men som inte alls hjälper oss att lösa de problem som föreligger när det gäller fördelning av begränsade materiella resurser eller hur vi skall hantera våra biologiska och kulturella tillhörigheter och förpliktelser

Det var ingen nazist, det var en vänsterjournalist som lekte nazist. Paskan var informerad om vad som skulle ske.

Eh, där tror jag du har fel eller så har du helt enkelt köpt en pimpad version. Nazistkillarna var äkta, att reportern sedan aktivt hjälpte dem att genomföra sitt fotostunt och därmed förvandlade ett marginellt hot till något som såg verkligt ut är en annan sak. Huvudpersonen i den här storyn är Christofer Fager, inte Pascalidou.

Nej sluta ljug, det var helfake från början till slut.

Var har du läst att Pascalidou var med på hela saken och att det var Fager själv (eller en journalistkompis) som stod och poserade i nazistkläder? Avpixlat?

https://www.op.se/artikel/aftonblade...ade-jattescoop

Författaren Einar Askestad lär ha blivit trakasserad av Pascan på bokmässan.

Skriver om detta på Twitter. "Hon skriker att jag är brun, att jag inte är en människa och att jag är en kvarleva av patriarkatet".

James D Garrabrant lär ha bevittnat händelsen.

Nu är jag så obildad att jag inte känner till herrarna. Finns det någon som vet vad det kan handla om?

Pascalidou har blivit nominerad till Augustpriset med boken "Mammorna".

Undrar vem som skrivit den boken.

https://www.etc.se/kultur-noje/de-ar...ustpriset-2018

August Strindberg?