Julius Caesar

Hur ska man egentligen uttala Julius Caesar på svenska.
I den germanska världen har hans namn gett oss ämbetet "kejsare" , precis som dom tyska kejsarna kallades Kaiser, den ryska formen Tsar kommer som bekant också av den tyska varianten.

I den brittiska världen verkar man bara använda termen emperor förutom när man talar om den förhatliga kaiser Wilhelm.

Samma sak gäller folkslaget kelterna som i Sverige uttalas med K medan i Storbritannien uttalas med c.
detta med undantag av en del arkeologer i som uttalar det med K.
Jag stör mig enormt när fotbollslag på dom brittiska öarna kallas sina lag Celtics och uttalar C:et som S.

Ska vi vara konsekventa borde vi i Sverige uttala Julius Caesar som Julius Kaesar som jag tycker att det borde uttalas.
Kan någon komma på ett annat romerskt namn som fått ett annat uttal i nordeuropa?

Och framförallt vet någon hur man uttalar Julius Caesar i Tyskland?

Och jag vet att det är en oviktig frågeställning men den har förbryllat mig länge.

Tyskarna säger Joolios Sesar, möjligtvis Tsesar, lite osäker.

Jag har också förvånats över s:et i Celtic, känns inte rätt.

Andra namn som generellt uttalas fel är Cicero, som lät Kikero när han levde, och Jupiter, som lät Juppitter med u som i "utter", möjligtvis Joppitter med o som i "ko".

Hälsningsordet "ave" uttalades avve.

Generellt kort vokal således.

Tycker man ska uttala hans namn som på latin.

Fotbollslaget kanske, men väl knappast folkslaget?

Edit: jo, tydligen, och det är alltså tom det ursprungliga uttalet: http://en.wikipedia.org/wiki/Names_o...#Pronunciation

Lite lustigt med tanke på att det tyska ordet »kaiser« uttalsmässigt ligger närmare hur »Cæsar« hur uttalades på klassiskt latin om jag inte missminner mig.

Hur Julius Caesar ska uttalas på svenska är lätt att svara på: /juulius seesar/, för det är så han heter på svenska. Likaså heter det helt självklart /siisero/; allt annat är vansinnigt pretentiöst. Hur han själv uttalade det är fullkomligt irrelevant i sammanhanget -- försåvitt man inte använder namnet i en latinsk mening: först då kan man börja svänga sig med /joolios kajsar/ (helst utan allt för mycket aspiration på /k/) och /kikeroo/ (med betoning på den första stavelsen, som dessutom är kort(!); alltså varken "Kiikero" eller "Kickero").

Anledningen till de mjuka c:na i Caesar (Cesare framåt medeltiden) och Cicero är att medeltidslatinet utvecklades längs samma spår som italienskan och spanskan, med mjuka c framför e och i.