• 2
  • 3
2015-02-27, 22:35
  #25
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Barnkalaset
Nej, livet är inte svartvitt det är sant Bra att du skriver det för o få mig komma ner på jorden. Jag är, som du märker det, näst intill blind pga hur jag blviit behandlad. När jag till slut mötte en ny psykolog blev jag av med samtliga mina diagnoser, men lik förbannat dök den förre upp med polisen(!) flera månader senare för att han förutsatte att jag var "sinnesjuk ännu".

Klart vi alla är färgade av våra upplevelser! Och jag vet att du inte är den enda som råkat illa ut. Det har hänt några enstaka gånger att jag träffat läkare som varit äkta psychon. En vill plötsligt ge mig fyra nya tunga psykdiagnoser efter en halvtimmes samtal, samt sa så skumma saker att jag höll på att bryta ihop (men jag såg att övriga patienter på avdelningen också verkade helt knäckta efter att ha pratat med honom så jag insåg någonstans att det kanske inte bara var jag). Tack och lov var detta bara någon jag träffade tillfälligt och när jag kom till en normal läkare igen strök han ett streck över alltihop. Sedan har jag haft några underbara läkare och psykologer också så jag har liksom sett hela skalan.

Skönt att du är ute från psyket nu!

Citat:
Ursprungligen postat av Barnkalaset
Nåja... jag ska inte nojja upp ts mer, men om jag vore du, så skulle jag se till att mycket kortfattat förklara exakt din problematik med din doktor, och säga till din doktor att du kommer läsa allt han skriver. Be din doktor vara öppen och ärlig med dig. Lägga korten på bordet.

Om du inte håller med din doktor om diagnos (det är oerhör svårt att sätta diagnos på någon för övrigt), så byt doktor. Byt byt byt. Prata med deras chefer...

Detta tycker jag dock är bra råd. Jag plockar numera alltid ut mina journaler som rutin en gång om året, och oftare om det är något särskilt jag undrar över. Man kontaktar någon i receptionen och fråga vart man ska vända sig, eller går in på www.minavardkontakter.se och begär journalkopior där. Man måste inte uppge något skäl till att man vill läsa dem. Ens läkare måste godkänna att de lämnas ut, men jag har aldrig blivit nekad. Normalt skickas kopiorna per rekommenderad post, och man får betala en expeditionsavgift. Man brukar också ha alternativet att läsa journalen på mottagningen tillsammans med en vårdpersonal som kan förklara svåra ord och så.

Har man någon/några anhöriga som man har bra kontakt med kan man också be dem om hjälp med att prata med vården om något krånglar, det beror ju på ens situation.
Citera
2015-02-28, 09:05
  #26
Medlem
Ennummerillas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Barnkalaset
Nej, livet är inte svartvitt det är sant Bra att du skriver det för o få mig komma ner på jorden. Jag är, som du märker det, näst intill blind pga hur jag blviit behandlad. När jag till slut mötte en ny psykolog blev jag av med samtliga mina diagnoser, men lik förbannat dök den förre upp med polisen(!) flera månader senare för att han förutsatte att jag var "sinnesjuk ännu".

Efter att ha pratat med idiotens chef, och påpekat att jag inte ens har medicinering, fått en helt annan diagnos (dvs, ingen diagnos alls) av en annan doktor så skrevs jag ut från psyket.

Och är nu "psykisk frisk"(har aldrig varit sjuk) sen flera år tillbaka.


Jag ber om ursäkt för att jag tog ut en del av skiten på dig.

...och nojjat upp ts. Jag vill ändå påpeka att doktorer alltför oftar tror på varandra. Har du en gång fått en diagnos är det oerhört svårt att tjaffsa emot. Det bästa man kan göra är att ta dit vänner och bekanta så de inte kan hitta på vad för tok som helst.


Det ligger dock väldigt väldigt mycket i det jag säger. Jag hade över 40+ personer inblandade i en tvångsintagning som alla sket fullständigt i vad jag sade, utan gick helt på vad första stollen hittat på för diagnoser. Allt jag sade var tecken på sinnesjukdom. T.ex jag ville gå ut. Jag ville då gå ut "oroväckande" mycket. Man ansåg att jag hade ett sk "vagabonderande" (sjukt) beteende som ville gå ut hela tiden. Alltså utanför dörren. När jag var inlåst.

Jag skämtar inte.

Nåja... jag ska inte nojja upp ts mer, men om jag vore du, så skulle jag se till att mycket kortfattat förklara exakt din problematik med din doktor, och säga till din doktor att du kommer läsa allt han skriver. Be din doktor vara öppen och ärlig med dig. Lägga korten på bordet.

Om du inte håller med din doktor om diagnos (det är oerhör svårt att sätta diagnos på någon för övrigt), så byt doktor. Byt byt byt. Prata med deras chefer...

Jag blir väldigt ledsen av att höra hur du har blivit bemött, det är rent förfärligt, och jag ber om ursäkt för att jag skrev som jag skrev till dig. Jag blev dock fly förbannad för dina förra inlägg för jag upplever att det saboterar för TS snarare än hjälper henne att berätta skräckhistorier om hur fel det kan bli. Jag säger inte att det inte händer hemska saker när inkompetenta personer (och det finns inom vården precis som alla andra ställen) får för mycket makt öven en annan person. Samtidigt så är det du gjorde lite som om min kompis, som blev feldiagnosticerad för cancer (han hade inte det men behandlades ändå för det vilket resulterade i bestående men) skulle gå in i någons tråd som tror att de har cancer och avråda dem ifrån att söka behandling. Det finns en stor chans att dina upplevelser inte är relevanta för TS av flera skäl. Att då skrämma upp henne så att hon kanske går miste om vård hon behöver var inte schysst. Det som du fått utstå är under all kritik, men som redan påpekats så låter det som att det dels var psykiater och inte psykologer i första hand, och sen är det ett extremfall och inte i närheten av någonting som de flesta kommer att uppleva utan de flesta som söker hjälp får det. Jag kan lova dig att jag träffat många psykologer, psykiater och det är stor skillnad på vilket bemötande man får. Det är kasst att det ska vara så. Men alternativet är att inte söka hjälp och hade jag tänkt så, då hade jag kanske inte suttit här idag. Jag önskar dig allt gott!
Citera
2015-02-28, 18:25
  #27
Medlem
Jag har skrivit ner lite som jag ska ta upp nästa gång. Känns pinsamt att ta med sig en lapp men annars kommer jag troligtvis inte våga ta upp det.
Det ni har svarat stämmer nog, han trodde antagligen på mig och ville bara veta mer. Eller så testade han för att se min reaktion. Men jag tar upp det iaf så slipper jag tänka på det.

Men tack så mycket för alla svar och att ni tog er tid att svara. Det betyder faktiskt jätte mycket.
Citera
2015-02-28, 20:55
  #28
Medlem
Ennummerillas avatar
Låter som en jättebra idé att ta med en lapp Och det är verkligen ingenting att skämmas för heller!
Citera
2015-02-28, 21:14
  #29
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tobies
Jag har skrivit ner lite som jag ska ta upp nästa gång. Känns pinsamt att ta med sig en lapp men annars kommer jag troligtvis inte våga ta upp det.

Jag har tagit med lappar både till psykologer och läkare, senast för en månad sedan, och jag vet kompisar som också gjort det, så jag tror inte att det är helt ovanligt.
Citera
2015-03-04, 22:18
  #30
Medlem
Ska tillägga att jag frågade min släkting som är psykolog om några av dessa saker (utan att berätta detaljer om dig) och han sa att han aldrig brukar känna sig kränkt om patienterna frågar saker om terapin eller om hur han som terapeut har menat, utan tvärtom tycker det är positivt att patienten engagerar sig i behandlingen. Han tyckte också att det kan vara bra när patienten tar med sig en lapp som påminnelse.

Jag kan förstås inte lova att alla psykologer är som min släkting, men tänkte det kunde vara intressant att höra.
Citera
2015-03-05, 09:01
  #31
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av urgammal
Ska tillägga att jag frågade min släkting som är psykolog om några av dessa saker (utan att berätta detaljer om dig) och han sa att han aldrig brukar känna sig kränkt om patienterna frågar saker om terapin eller om hur han som terapeut har menat, utan tvärtom tycker det är positivt att patienten engagerar sig i behandlingen. Han tyckte också att det kan vara bra när patienten tar med sig en lapp som påminnelse.

Jag kan förstås inte lova att alla psykologer är som min släkting, men tänkte det kunde vara intressant att höra.

Det gör mig faktiskt lugnare. För jag inbillar mig alltid att allt kommer gå dåligt så det är skönt att få höra att det troligtvis inte kommer gå dåligt.
Ska till psykologen om ca 3h så vi får se hur det går helt enkelt.
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in