Citat:
Ursprungligen postat av
Binary
De båda verkar känslomäsdigt engagerade och det resulterar hos de båda i en bristande retorik.
Det är väl vanligt i sådana sammanhang och inget som behövet ältas allt för länge.
Frågan jag har är varför någon är så känslomässigt engagerad i att avhysa tiggare, samt varför du finner det mer sympatiskt.
Varför inbillar du dig att jag bedömer den ena som mer "sympatisk" i fråga om åsikter? Topic är Ewas härskartekniker mot Anna. Det är inte en diskussion om mina eventuella sympatier.
Det som är mer tilltalande hos Anna är att hon kan föra ordentliga resonemang och ö h t agerar som en vuxen människa. Ewa kastar som sagt floskler, som hon försöker insinuera moralisk överlägsenhet med, skrattar nedlåtande åta Anna flera gånger, avbryter henne bryskt flera gånger (för att sedan mot slutet hävda att hon inte avbryter) och försöker mästra Anna och behandla henne som en liten flicka.
Ewas agerande kommer sig tydligt av att hon märker att hon inte når upp till Annas intellektuella nivå och därför tar till känsloargument som sedan övergår i rena råa härskartekniker. Sedan tål hon inte att bli avbruten av Anna – som hon ser ned på – på samma sätt som hon själv avbrutit och tar då till det riktigt låga påhoppet om "lilla du". Att hon sedan skrattar åt det visar att hon fortfarande inbillar sig vara överlägsen Anna på något sätt.
Så här ser Ewas "argumentation" ut vid påhoppet 2:33-2:44:
Citat:
Jerlmyr: Jag har aldrig fått så'n respons, som jag har fått de senaste dagarna, när stockholmarna reagerar på hur det ser ut. Vi har* förskolor som riskerar… Är det rätt att använda förskolorna som toaletter? Och sandlådor, lekplatser. Men det är så vi har det.
Larsson: Jag reagerar också och jag är STOCKHOLMARE, Anna. Det är ju… Men svara nu.
Men snälla nå'n. Vilka dumma, dumma, dumma sätt att uttrycka sig på.
(*Här börjar Ewa avbryta.)
Är det här en vuxen människa vi har att göra med? Hon är så bufflig att hon får HSB Persson att framstå som en mysgubbe.
Vad säger du om hennes tunga argumentation? Eller håller du med om att Ewa inte ville tillföra något utan bara – med härskartekniker – försöka tysta Anna och hennes besvärande argument?
Men det är dråpligt att du först går ut hårt med att skylla helt och hållet på Anna, för att hon avbryter Ewa. Men när du sedan inser att det var Ewa som först ägnade sig åt detta destruktiva beteende och sedan bryter ut i rena vansinnigheter när hon får tillbaka, och alltså själv bär hela skulden till det inträffade haveriet, så byter du samtalsämne helt och försöker få det till att båda skulle ha bidragit till Ewas påhopp.
Det är tydligt att det för dig inte handlar om sak, när du fäller omdömen, utan om person. En miljömupp som ägnar sig åt grova härskartekniker och beter sig som en barnunge kan, enligt dig, alltid ursäktas eftersom hon har "rätt" åsikter och står upp mot "ondskan".
Alltid lojal med makten och beredd att slicka rent runt brunögat.
