Den drabbade som hoppar in igen;
Vi har förundrats över hur fort det gått, vi bor utanför Landskrona. Landskrona sjukhus "tillhör" Skånes Universitets Sjukhus (Malmös och Lunds sjukhus) så det är ett av de större sjukhusen i Sverige pga detta tror jag inte att storleken har någon större betydelse snarare ett belastningsproblem. (När jag tänker på det tog det drygt en månad innan jag fick tid till cystoskopi och röntgen (gjordes samma dag) efter det har det gått som tåget).
Jag hade aldrig några problem med mängden urin, var jag kissnödig kom det en hel del (naturligtvis inte som om blåsan var frisk men definitivt mer än några droppar). Jag hade ingen sveda eller värk innan min första operation, efter operationen fick jag urinvägsinfektion och det sved......
Det enda problemet jag hade efter den första operationen var infektionen utöver det så var det lugna gatan. Jag har bara gjort en cystoskopi och en operation samma väg
. Jag har gjort två Petscans där man får ett radioaktivt ämne injicerat, ett ämne som är bundet till sockermolekyler och där med rör sig till de celler i kroppen som arbetar hårdast (muskler som arbetar) / delar sig fortast (cancern). I och med att radioaktiviteten redan är i kroppen och det inte blir mer strålning i kroppen även om man kollar hela kroppen, kollas hela kroppen regelmässigt. På dessa såg man att det endast var cancer i blåsan och i två lymfkörtlar, samt att efter tredje cykeln av cellgifter cancern i lymfkörtlarna var utsläckt.
Jag intalade mig själv att det skulle bli bra istället för att se på det hela som om slutet var nära, jag såg på cellgifterna som läkemedel inte som något farligt. Jag tror att en positiv inställning hjälper, det botar inte cancern men det underlättar livet......