Träldomen i Japan 同和?

Är intresserad av att veta mer angående Japans trälar som fanns i Japan. Alltså inte de som exporterades till Europa på 1600-talet. Tydligen ska Osakas borgmästare vara från en sådan släkt.

Har bara hittat en länk om denna bok:
Nelson, Thomas. "Slavery in Medieval Japan," Monumenta Nipponica 2004 59(4): 463-492

Har du aldrig hört talas om burakumin? 60-70% av yakuzans medlemmar utgörs ju av dem? https://en.wikipedia.org/wiki/Burakumin
De var ju inte direkt trälar utan skötte samma saker som liknande grupper i Sverige: Bödlar, rackare, nattmän, garvare.

Men de var ju inte de som stod längst ner på listan. Bödlar var oftast samurajer, ibland ronin om den som skulle avrättas var av mycket låg rang. De som stod allra längst ner var de som vi idag i Sverige skulle kalla för kulturarbetare, dvs cirkusartister, underhållare mm. De utnyttjades ofta för enklare spionuppdrag då de fanns överallt och kunde smälta in i samhället. Dessa kunde utnyttjas väldigt hårt och leva brutala liv för småslantar.

Yakuza stod visserligen lägst i rang i enlighet med wiki, men definitivt inte bödlar.

Läs det jag skrev och försök förstå vad jag skriver.... För det första användes inte samurajer till att avrätta bönder, handelsmän och dylika. För det andra stod inte lekare alls lägst i rang, de stod utanför samhället per se på den tidiga medeltiden men du kunde knappast slå ihjäl en gatumusikant i Stockholm på 1600-talet utan att få ett ordentligt straff.
Dessutom undrar jag vad i helvete det har med burakumin att göra din okunniga fjolla? Gör research innan du kommer med kvasivetenskapliga utlägg som du inte har grund för.

Spontant känns det inte så konstigt att det finns politiker med ursprung hos burakumin, med tanke på att burakumin utgör en majoritet(?) av yakuzan, samt yakuzans nära kopplingar till politik...

Okunniga fjolla? Smart kommentar när du jämför Japan med Stockholm . Det var inte ovanligt att lägre kast avrättades av samurajer. Man använde deras kroppar att öva svärdshugg med. Det är snarare din wiki-baserade smörja som du borde vara försiktig att skylta med.

Tack för en bra länk.

Till historia från resor. /mod

Det kan du glömma. Skarprättarna var eta, däremot spändes likan upp på pålar så att samurajerna kunde träna sin svärdskonst på dem. Huvudena sattes på pålar vi stadsmuren (mer en palissad) som varning till folket.

Folk av hög rang avrättades nästan aldrig, utan erbjöds alltid seppuku som sista utgång, utav respekt för deras livsgärning och deras klan.

Ingen bra länk alls, faktiskt.
Den här länken är mer klargörande.

Jag var lite otydlig såg jag själv. Skarprättare för samurajer var alltid samurajer. Skarprättare för övriga var mycket riktigt eta. Sen erbjöds inte samurajer alltid seppuku. Det berodde på vilket brott man begått. Högförräderi mot kejsaren erbjöd inte seppuku, utan en avrättning under ganska vanhedrande former. Personer som vägrade seppuku kunde gå ganska vanhedrande öden till mötes, såvida personen inte var mentalt sjuk. Då kunde man ta hänsyn till detta.

Därför skrev jag nästan aldrig. Vore tacksam om du gav några konkreta exempel på när så skett. I alla de tusentals sidor av japansk historia (på japanska) som jag plöjt igenom de senaste 20 åren har jag kommit i kontakt med intern exil, seppuku och exakt fem avrättningar, samtliga med svärd. Men före 1000-talet förekom det hängningar, å andra sidan fanns det då inga samurajer.

Jag undrar om du inte blandar ihop begreppet skarprättare med kaishakunin på japanska 解釈人 som var assistent till den som begick seppuku och högg huvudet av vederbörande när magsnittet genomförts.