Att stoppa och bekämpa terrorismen...

Det är i huvudsak så frågan angrips på alla håll och på alla nivåer, men är det ingen som förstår att det bara ökar polariseringen i världen, ända fram tills dess att siste man tar ner skylten...

När ska vi förstå, att problem bara kan förebyggas, inte bekämpas, men det kräver förstås en helt annan uppsättning attityder och värderingar och inte minst, en helt annan "verktygslåda" än den vi hittills använt och som exakt på millimetern gett oss den värld vi lever i...

Kan du beskriva hur du vill använda en ny "verktygslåda"? Ska vi sluta med att straffa terrorister och försöka få in dem i samhället som vanliga individer?

Utrota denna typ av människor.

Min åsikt

Jag menar att så länge precis allt här i världen är centrerat kring makt, pengar, konkurrens, utslagning och konfliktlösning med vapenskrammel, som ju skapar allt större polarisering där vi gemensamt byggt oss ett 10/90 samhälle, med allt större skillnader mellan de som har och de som inte har... Och så kan vi inte fortsätta om vi verkligen vill bli av med de rådande motsättningarna och problemen i världen... Så frågan är inte hur vi ska förfara med terrorister, utan hur vi kan bygga ett samhälle som FÖREBYGGER att problemen uppstår... Givet att vi VILL ha ett samhälle som ger ALLA ett drägligt liv, ett samhälle bortom makten och pengarna...

Det går inte att släcka bränder, så länge det bara är bensin i brandsprutan... Det går heller inte att bota människor på akuten med AK-4'or... Fel verktyg och fel attityder och värderingar... I'm just saying...

Men be mig inte svara på hur det ska gå till i praktiken, för DET är inte min uppgift... DET är ALLAS ansvar att fundera på och genomföra... Det är aldrig bara en människas ansvar och uppgift...
Jag har mina förslag, men de är inte mer värda än någon annans... Dessutom är ingen sanning bättre än den man kommer på själv...

@pallajobb

Tror du att det skulle lösa problemen och tror du inte att det bara skulle leda till att ännu fler blir radikaliserade?

Jag tänker att om jag ställer mig i ena ringhörnan med boxarhandskarna på så att säga, så gör jag mig bara till en del av själva problemet, inte en del av en hållbar lösning...

Visst går det, i alla fall för en överskådlig tid innan nästa ideologi växer sig stark. Det finns gott om folkgrupper och religioner som i princip utrotats från planetens yta under historiens gång. Däremot är den moderna civiliserade människan inte gärna fanbäraren av den typen av lösningar eftersom hela vår kultur är byggd kring att sådana handlingar är fel.

Folk tar inte riskerna med misslyckad assimilering och integration på allvar. Om man inte lyckas slipa bort kulturella motsättningar och segregering så krävs en kraftig social stabilitet över tiden, annars så riskerar man balkanisering och otroligt grymma krig under processen. Samhällets fernissa är tunn och riskerna vid ett misslyckande är enorma.
För att sätta det i ett modernare perspektiv så är nationalstaternas gränser inte lika betydelsefulla som tidigare. Världen är genom enormt mycket förbättrade kommunikationer, ekonomi och infrastruktur globaliserad. För 300 år sedan skapade ekonomisk misär i långtbortistan och kulturella konflikter med tyskland inte några globala terrorister utan problemen som uppstod var av regional eller lokal karaktär (inte för att folk är mindre döda bara för att det är i ett främmande land och ingen utanför regionen hör om det). Idag lever hela världens befolkning för första gången i en och samma gemensamma värld och det har inte ens tagit ett århundrade.
Det tragiska är att folk är beredda att döda varandra över meningsskiljaktigheter som i det långa loppet är triviala.

Väl talat. 4% av den mänskliga populationen anses ha en psykopatisk läggning. Brain scan i tidig ålder kan ge en hint om riskgruppen, och då är det lättare att förebygga framtida bärsärk.

@praetori
Jag kan förutom två saker hålla med om det du skriver.

Jag kan inte se att ekonomin blivit bättre, för annat än en liten minoritet i världen, där vi snabbt rör oss mot att allt färre äger allt mer, vilket ökar motsättningarna i världen och därmed bidrar till att allt fler människor radikaliseras och när dessa människors otrygghet/rädsla/frustration/ilska/hat, omsätts i konkreta handlingar, tar de sig i vår penga- och maktorienterade hierarkiska värld, inte sällan uttryck i kriminalitet, missbruk och terrorism, som enl. rådande doktrin måste bekämpas med alla tillbuds stående medel och så är den våldsförhärligande karusellen igång ännu ett varv till, på väg mot en given ekonomisk- och politisk "härdsmälta"... För en sak är jag säker på och det är att våra nuvarande systemlösningar, inte är en lösning på de problem vi själva skapar om och om igen...

@weseeyou

Tack för de vänliga orden.

Jo, och många storföretag, har också med marginal kvalat in som psykopatiska, när man testat dom med samma mätinstrument...

Exakt, det är där problemet ligger. I psyket. Alltså är det i psykologin vi bör leta. Gör vi något åt psykproblemen då kommer vi åt ondskan. Men så länge vi har "var människa i sin själ, i grunden vill så väl"-mentaliteten kvar i naiv mening, då kommer vi aldrig få stopp på krig och elände.

Psykopater är överrepresenterade bland företagsledare och chefer samt höga politiker, så varför gör vi inget åt det? Det går om viljan finns. Men det krävs att folk kommer till insikt. Blir lika häpen varje gång någon undrar "men hur KAN han göra såna hemska saker?" För en psykopat finns inga gränser för ondskan. Möjligen fantasin då. Det är dags för Svensson att vakna upp och inse att det finns människor som faktiskt är obotligt onda.

Är det inte så att vi egentligen behöver en ca miljard tungt beväpnade erfarna terroristsvin som kan skydda oss när utomjordingarna kommer hit för att förslava oss?

@weseeyou
Jag tänkte närmast på själva företagets struktur och uppbyggnad som bär psykopatiska drag, sen är det klart att många direktörer och höga chefer som också har väldigt svårt med empatin...

Sen håller jag inte riktigt med om att man måste komma åt "ondskan". Ondska är så väldigt subjektivt och nästan omöjlig att mäta. Jag vill hellre beskriva det som ett i socialiseringsprocessen inlärt beteende, där man i botten alltid finner att den minsta gemensamma nämnaren är rädsla i en eller annan form... Otrygga och osäkra människor försöker kompensera med självsäkerhet, aggressivitet, maktkamp och empatilöshet och man lär sig att tänka på sig själv och ingen annan...
Rädda och otrygga människors destruktiva handlingar kan därför aldrig bekämpas, bara förebyggas om vi kan förebygga rädslan, otryggheten och även vårt ego, som har en förmåga att alltid sätta käppar i hjulen... och som effektivt hindrar oss från att släppa "Vi och Dom" mentaliteten... Vi dom ljusa och goda, dom andra dom mörka och onda...

I vårt samhälle, såväl som alla andra hierarkiskt styrda samhällen, erbjuds vi alltid en massa incitament för att försöka klättra uppåt i alla stora och små pyramider... Däremot finns det inga synliga, eller mätbara incitament för att hjälpa andra villkorslöst...
Är det då konstigt att världen ser ut som den gör? Och är det någon som tror att världen kan bli bättre så länge den är uppgyggd som ett enda gigantiskt pyramidspel?

Och vad hjälper det då, att vi mår bra ända in i själen och inte kan hålla tårarna borta, varje gång vi ser något av alla youtube klipp där människor och djur hjälper varandra helt villkorslöst och visar oss hur vi borde göra hela tiden och i alla sammanhang...