En fråga till er som är duktiga på huvudräkning

Intressant. Så för dig (och några till här i tråden) så är tex 55+28 lika okomplicerat som 5+8. I mitt huvud är det ändå två steg. Det kommer väl med mycket nötning antar jag.

Är det ungefär som att jag "vet" att 2+3 är 5? Fast du "vet" en nivå högre (alltså när det kommer till 2-siffrigt)?

Jag har aldrig riktigt tänk på det, men man borde kanske memorisera alla kombinationer av tal som blir över 10 (tex 9+2=11, 8+3=11, 7+4=11 ect...). Vissa sitter ju fastklistrat i hjärnan, men vissa får man tänka till nån millisekund för, och det förlorar man ju tid på.

Det är intressant hur alla tänker olika.

Min metod är väl nån sorts variant av a. B känns supermeckig.

Ingen har nämnt metod d. Den tycker jag verkar rätt smidig nu i efterhand :P

Frågan är hur mycket huvudräkning handlar om memorisering kontra snabb "calculation"?

Jag också.

18+2=20
16-2=14
20+14=34

Sådär tänker jag när jag ser tal som t.ex. 16+18. Så, alternativ B.

Jag var tvungen att testa ett par ggr - det visade sig vara B (i princip).

För 16 + 18 blir det

16 + 10 och sen + 8 = 34

Högre tal tex 432 +578

432 + 500 = 932
932 + 70 = 1002
1002 + 8 vilket ger 1010

När jag ser 16+18 så ser jag direkt att summan slår över med 4 alltså 30+4=34 fast man brukar kunna dessa resultat i princip utantill.

för 155+94 räknar jag 245+4=249

736^2=499064+7*2*36+3*2*36=541696

En lustig grej med huvudräkning är att det oftare blir fel på de högre värdesiffrorna än på de lägre. Man glömmer liksom bort "ett i minnet" eller räknar nollorna fel eller placerar decimalkommat fel, medan det är ganska lätt att i ett ögonkast se huruvida resultatet är ett jämnt eller udda tal, vilket sällan har någon betydelse. Det är ganska farligt och kräver aktiv uppmärksamhet. Dubbelräkning med annan metod, som att uppskatta talets storleksordning, t.ex. att vid addition anta att alla siffror är femmor, hjälper en hel del för att fixa de grövsta felen.

Jag brukar runda det ena talet till närmsta tia och lägga resterna på det andra. Ibland balancerar jag så de två matchar och jag kan gå upp i en multiplikationstabell, ex. 16+18 = 17+17 =20+(2*7). Jag önskar att vi i småskolematten lärt oss mönstret hur 8 matchar 2, 7 matchar 3, 6 4 etc från början, istället för att placera stenar i fåniga figurer. Jag har ingen som helst nytta av att en femma representeras som en femkant i mitt huvud, den har mycket mer praktiskt värde i form av en halv tia.

Just därför är det bättre att huvudräkna från vänster till höger. I regel har man då de viktigare siffrorna först

Jag adderar det minsta entalet i de två termerna med det andra talet. Sen adderar jag den jämna termen jag fick med den andra.

Om vi säger att jag ska lägga ihop 56 och 79 tar jag först 6+79=85, sen 85+50=135

Som jämförelse brukar datorer addera heltal med hjälp av ackumulatorer i hårdvara. I binär talbas kan varje siffra anta värdet noll eller ett. För varje position adderas siffrorna från de två talen som skall adderas plus eventuell minnessiffra från additionen i positionen till höger. Och med lite tur har minnessiffrorna stabiliserats och rätt svar utfallit inom lite mindre än en nanosekund.