Ung läkare, erfarenheter av dem?

Om jag har postat i fel tråd ber jag om ursäkt, och hoppas ni har underseende med detta.
Nu till frågan ovan; Vad har ni för erfarenheter av unga läkare? Med ung avses 30 år.

Ska nämligen träffa en nu i veckan, och är väl inte så glad över att denne är så pass ung, tycker det känns obekvämt. Är det fånigt från min sida eller har jag befog för detta? Av någon notabel anledning tycker jag det är lättare att öppna sig för äldre.. Dela gärna med er av egna erfarenheter etc. Allt annat som inte är relaterat till det kan avstå från att kommentera i den här tråden...

Har träffat många läkare pga benbrott, utbrändhet och allt möjligt. Nästan bara äldre gubbar som varit så nonchalanta och på gränsen till otrevlig. För runt ett år sedan på hälsocentralen fick jag träffa en AT läkare (tror jag att det heter). Inte helt färdigutbildad som jag förstått, som praktik innan sista proven för att få läkarlicens.

En ung man med invandrarbakgrund, såg ut att komma direkt från högskolan vilket han nog gjorde. Fantastisk människa lär jag säga. Tidigare har det varit på hälsocentralen, prata i 5min och få några tabletter. Den här unge mannen tog god tid på sig, ställde en rad med frågor och behandlade mig som en människa. Det va ingen stress utan han var väldigt noggrann och duktig. Det som har tagit andra läkare 1-2år att försöka diagnostisera tog honom 30-45 minuter.

Jag tror att många yngre eller nya läkare är så rädda för att missa något så man går all in när det väl är dags. Det är bara min tanke.

Jag har bara bra erfarenheter av unga läkare tack vare denna man.

Okej, vad skönt att höra! Ska träffa denne unge manliga läkare på pysk, väldigt känsligt då jag har svårt att öppna mig för folk. Ska träffas pga. medicinering. Kommer kännas skumt att prata med ung läkare av en fånig anledning. Har alltid annars haft äldre kvinnliga, tycker det är mest bekvämt. Men antar det för jag är tjej, eller vet inte.. Förvirrad.

Får hålla med Burkbubbla här, äldre inom alla yrken känns för bekväma och obrydda. En ung person är mer rädd om jobbet och tar det mer seriöst.

rädd att han inte vill skriva ut något bra, att han kommer skriva ut något löjligt simpelt..

Hade en ung läkare förut som tyvärr slutade. H*n var hur bra som helst. Mycket bättre än den äldre som jag har nu som inte har någon inlevelseförmåga alls, glömmer bort saker och en massa annan skit.

Okej, kanske inte är så knepigt med en ung läkare. Tycker dock det är lättare att prata med det jämlika könet, men det ordnar sig säkert. Kan tänka mig att yngre tar jobbet på mer allvar eller vad man ska säga..

Jag tycker att det är enklast att prata med det motsatta könet (vet ej riktigt varför, har alltid haft kvinnliga kontakter inom psyk och brukar aldrig prata med någon annan om personliga saker)

AT läkare brukar oftast behöva kolla med en överordnad när det gäller viss medicinering. Det är min erfarenhet från både sluten och öppen psyk.
Misstänker att du vill ha något starkt och nya läkare vill absolut inte göra något misstag som dom kan få skit för sen.

En tanke är också att dom blivit matade med den senaste infon angående förskrivning och den är ju hårdare.

Just vad gäller psykiatri så är det bra om såväl läkare, som psykolog, är äldre än en själv - det torde innebära mer livserfarenhet. Det är synnerligen svårt, att söka hjälpa någon som har mycket mer livserfarenhet än en själv; leder enbart till vidareförmedling av det som står i böckerna - böcker, som man lika väl kan läsa själv.

30 år känns ganska ungt för mig. Jag behöver något starkt för att lindra mina besvär.. Men tror nog läkaren, oavsett ålder ger det jag behöver. Men om de tillfälligt gav mig imovane till sömn så kan jag väl inte få svagare medicin utskrivet nu i veckan? Imovane fungerar inte så behöver något annat.

Den enda erfarenheten jag vet av läkare är att utländska tenderar att vara generösare.
Ringde en gång till vc och bad om att få byta citodon mot något bättre när jag hade ont, och fick morfintabletter, vart helt av dem haha..

Unga läkare är ofta pinsamt okunniga och väldigt restriktiva när man behöver hjälp. Tyvärr.