Konsekvent användande av Er/Ni med versal?

Jag har noterat på universitet och i vissa platsannonser att vissa personer konstant skriver Er,Ert, Ni , Jag, Min,Mitt, Dig och Din med versal. Vissa skriver bara Er och Ni med versal.

Ex:
"Kära Flashback, Min förhoppning är att Ni kan besvara denna frågan då Jag ej förstår om det är korrekt att skriva på detta sätt. Därför vänder jag Mig till Er för att lösa denna fråga. Jag tackar Er för Ert intresse för tråden "

Är det korrekt att skriva så här? Pratade med en person som hävdade att man skulle bara skriva Er/Ni en gång exempelvis för att betona att det faktiskt är det företaget/personen man söker.
Någon språkfascist som kan underrätta mig om vad som är korrekt respektive ej korrekt.

Jag hade en lärarinna på 80-talet som närmade sig pensionsålder som sa att man inte skulle göra så, att det var ett tecken på att man försöker sig på en språknivå man inte hanterar. Om hon hade rätt eller inte har jag ingen aning om, men i snart 30 år har jag levt efter det och tycker att det ser ovårdat och obildat ut...

Tänk vad ironiskt det skulle vara om det är obildat att tro att det är obildat

Föråldrat på svenska. På tyska gör man fortfarande, men tyskan har också stor bokstav på alla substantiv, som svenskan inte har haft sedan 1800-talet åtminstone

Jag har en kollega som skriver e-post på det sättet. Det är väldigt enerverande i längden.

"Hur skulle Ni kunna tänka Er att utföra denna uppgift om Ni får bestämma? Jag vill höra med Er då jag anser att Er åsikt är värdefull för Mig."

Det är bara pronomen i tilltal som får versal. Pronomen som handlar om den som sänder ska inte vara med versal. Således ska mig alltid vara med inledande gemen.

Stämmer, men i Sverige är allt det där föråldrat och fånigt. Antingen är man antikverad eller en halvbildad person som tror sig skriva "fint" om man använder versal när man skriver tilltalspronomina.

Absolut, det är bara samma fåntrattar som envisas med att skriva »skall« som håller fast vid detta tramsande.

Även om det nu kanske tillhör en äldre språkstil tillämpas systemet med inledande versal på ord som "Ni", "Er" och liknande ord tämligen frekvent, kanske inte så ofta i e-post, men i flertalet vanliga fysiska brev och för den delen artiklar i tidningar och protokoll exempelvis. Därför är det nog inte skäl att avfärda fenomenet med att den som skriver tillhör en förlegad tidsålder.

Jag gör det ibland, på skämt, just för att det ser så gammeldags ut. Det är nog inte fel, mer ett stilistiskt val som man gör av något skäl: för att man tror att det är fint, för att skoja lite m.m

I en mening som inleds med ordet "kära" kan det nog tyckas vara ett stilbrott att nyttja versaler på det sätt som här är gjort, det är för övrigt inte en inledning på formella brev som är vanlig alls i Sverige. Här skriver man mottagarens namn och adress så det passar i fönsterkuvertet, i övrigt undviks i stor utsträckning.

Skriver inte folk oftast "skall" istället för "ska"? Jag skriver i alla fall "skall", och det verkar vara den normala stavningen i de flesta böcker jag läst (jag skulle ha reagerat på "ska").

Jag är född på 70-talet (och har aldrig skrivit "ni" eller "er" med stor bokstav).

Jodå, det är många som gör det utan att reflektera, ty det var så det lärdes ut i skolan. Det finns dock sådana som medvetet ser det som en »finare« variant. Där har du fåntrattarna.


Stämmer nog rätt bra att det börjande fasas ut under senare delen av 80-talet och inte alls var lika vanligt i slutet av 90-talet. I den affärskorrespondens som gällde under 80-talet var det i princip regel att skriva så.