Citat:
Ursprungligen postat av onemanarmy
Iallafall, min morsa har fått nått tokryck vad det gäller droger just nu, detta leder till ständiga korsförhör om mina kemikalier här hemma.
Låter nu som att jag är 14 men det skiter jag i :P
Hehe... Jag har samma problem med min morsa, hon vet att jag har haft drogproblem och att jag är jäkligt nyfiken av mig när det gäller sådant. Så när hon är hemma hos mig och ser en kemikalie, så undrar hon direkt:
-Vad är det där för något? Va, va?
Sist var det något skit jag bara fått tag i en burk av, difenylamin heter det, (ingen aning om man kan göra nått skoj av det, men...). Visste iaf. att det var giftigt, så jag svarade:
Jag: -Tja, det är ett ganska giftigt ämne, men så mycket mer vet jag inte!
Mamma: -Men släng skiten då!
Jag: -Nej, men du vet att jag gillar kemi o har en del kemikalier!
Mamma: -Ja, men du håller ju på att göra bomber och kanske till o med knark!
Jag: -Jajajaja...
Hehe... Men nu kom jag o tänka på en helt O/T-grej. Var som så att jag var inne i ett ganska tungt missbruk en kort period för några år sedan, och ansåg att jag klarar inte av situationen. Var i princip rädd att jag skulle överdosera och dö. Men jag hade skaffat mig rejält med knark, bl.a 100 mg Fentanyl, som jag sugit ur en massa Durogesicplåster, en vanlig missbrukardos är ca 100 µg. Alltså var det ca 1 000 doser! Vet inte vad detta hade givit i pengar om man sålt till pundare, men jag antar att det kunnat ge en hel del iaf....! Men jag tog flaskan med Fentanyl, märkte den med en döskalle o texten "Mycket Giftigt", men inget mer. Jag ville inte ha den hemma, så jag tog den till min mamma o sa:
Jag: -Du, kan du ta hand om den här flaskan åt mig?
Mamma: -Vad är det för något?
Jag: -Det är ett ganska giftigt ämne, men jag vill inte ha det hemma. Men jag lovar, det är ingen fara, så länge du inte dricker av det! Jag vill bara inte ha det hemma när jag mår så här dåligt!
Mamma: -Jaja, jag ställer in den i städskåpet då!
Några månader senare, så mår jag bättre o tänkte hämta tillbaka min flaska Fentanyl;
Mamma: -Näähä du! Den har jag faktiskt kastat i soporna!
Jag: -Öööhh, jasså... Jaha, du har alltså kastat bort ca 100 000 kr, grattis och hejdå!
EDIT:
Ett tag senare förklarade jag vad det faktiskt var i flaskan. Att det var ett djävulskt starkt knark. Hon ångrade sig inte i alla fall! Och numera, inte jag heller! Hade jag använt det själv hade jag slutat som världens pundare. Hade jag fått för mig att sälja det hade jag gjort mig skyldig till mycket grova brott!