Citat:
Ja det är nog samma som jag tänker på. Den micrsdes i en pappåse likt den förpackning som är för micropopcorn. Och när man öppnade den så blev det som en tallrik. Jo den hade någon slags sås som nästan drog åt cajun hållet i smaken. Och det var inte så mycket så burgaren simmade i den. Och jag var alltid lite smånojig och gå till kiosken och köpa dem
Det fanns en psykpatient som gick runt runt i parken där, klädd i typ skinnkappa a la Gestapo, stegtakten berodde väl på medicineringen. Ibland studsade han fram så rocken flaxade som på en kaja. Han var nog inte speciellt farlig men han blev så tokig och skrek om man råka störa på minsta vis så han tappade räkningen på stegen så han var tvungen att börja om. Så det var som lite spännande och handla de där på lunchen med.
Det fanns en psykpatient som gick runt runt i parken där, klädd i typ skinnkappa a la Gestapo, stegtakten berodde väl på medicineringen. Ibland studsade han fram så rocken flaxade som på en kaja. Han var nog inte speciellt farlig men han blev så tokig och skrek om man råka störa på minsta vis så han tappade räkningen på stegen så han var tvungen att börja om. Så det var som lite spännande och handla de där på lunchen med.
Minns det ts pratar om och du beskriver det liknande som jag kommer ihåg. Jag tyckte att det gick bra för det företaget. Åt själv en heldel såna burgare som många andra. Det var nytt. Framtiden
