Borrmaskinguide

Tack!
Men det är en kort sammanfattning av vad man behöver veta. Allt är dessvärre inte så enkelt som man kan tro.

Tack för massa bra svar. När jag säger kakel så menar jag mest det man brukar sätta på väggarna vid kök. Fast mitt är gjort av sten.

Så jag borde ej använt betongborren på det stenmaterialet? Och jag borde använt slagborrsfunktionen? Jag började med den men upplevde att drill-funktionen var jämnare och bättre. Det tog en evighet så därför tryckte jag och därför har jag 2 paj borr nu.

När jag väl fick hål det på dela iaf så drog jag in expander eller mollys (de i plast) och det glappade en del så jag köpte lite högkvalitativ dubbelhäftande tejp och damn vad mycket bättre och jämnare det sitter. Älskar dubbelhäftande tejp för övrigt. Känns också skönt att man ej gör permanent skada på väggen, de där två fula hålen jag har nu i köket är ju irreversibla.

Det var nog bäst att du struntade i att använda verktyg. Know your limits liksom...

Om det nu hade varit kakel så låter det väl som en bra idé att använda ett kakelborr. Körs på vanliga borrmaskinsfunktionen, inte slag.

Funkar utmärkt med betongborr i kakel. Så länge man, som du säger, kör med ren borrfunktion.

Jag har inte provat men är inte de för ändamålet avsedda kakelborren bättre? De är ju fan så mycket vassare i alla fall. Jag har bara använt ett sådant en gång och det var för att borra i glas, tog en djävla tid men med ett betongborr hade jag nog stått där än idag och svurit.

Nu kanske du är specialiserad på området och får i så fall gärna förklara mer i detalj hur den fungerar. Men som high-end proffsanvändare har jag fått lära mig (och även konstaterat med hjälp av kalibrerad momentnyckel) att hastigheten i en högre växel slår "igenom" momentbegränsaren. En skruv blir hårdare spänd i en högre växel än en lägre, med samma inställning på begränsaren.
Jag blir faktiskt rätt nyfiken på att plocka sönder någon maskin här hemma nu och studera konstruktionen! Dock kan det vara ett rent helvete att få ihop det ibland.


Måste säga att det är som natt och dag att använda borr med volframkarbidspets jämfört med betongborr. Lite som skalpell eller köttyxa om man behöver få ut en metallflisa ur tummen.

Skulle också påstå att hastigheten avgör hur hårt man drar fast något vid samma momentinställning. I min värld har du en roterande massa som vilket har en viss energi som vid ett stopp måste ta vägen någonstans.

Specialiserad vore väl att ta i men det är ju så enkelt som att momentbegränsaren sitter på utgående axel mellan växellådan och chucken. Momentbegränsaren "vet" alltså inte vilken växel man har valt utan känner bara av vridmomentet på chuckens axel. Vid givet varvtal på chucken (man kan ju med olika motorvarvtal få samma varvtal på chucken både på hög och låg växel) finns ju ingen möjlighet att momentet skulle påverkas av växelval. Möjligen skulle momentbegränsaren ha en brist att utlösningsmomentet påverkas lite av varvtalet vilket jag ikväll har undersökt praktiskt, se mer nedan.

Jag har inte mekat isär och kollat men det är kanske gjort med kulor som ligger i gropar i ytorna mellan två plattor som trycks ihop med fjäderkraft. Eller va fan, allt finns ju på Youtube nu för tiden: https://www.youtube.com/watch?v=tYehu_75RFw

Tröghetsmomentet på en chuck vid normalt varvtal är så litet så det är helt försumbart som förklaring till eventuellt ökat moment vid högre hastighet. Bara för ni reste frågan var jag tvungen att mäta lite.

Jag tog en träregel och sex plåtskruvar med gummipackning. Skruvdragare/borrmaskin DeWalt DC756. Jag ställde momentet på läge 10 av 17 och körde på maxhastighet för respektive växel (alltså fullt intryckt "avtryckarknapp") tills momentbegränsaren knattrat ett par sekunder.

Tre skruvar på ettans växel och tre på tvåan. De som drogs på ettan syns under och de på tvåan över strecket på träbiten här. Jag har ingen momentnyckel för såhär små moment så jag tog ett spärrhandtag och en dynamometer, hävarm 125 mm. Kraften på dynamometern för att skruvarna precis skulle börja röra sig vid lossande var:

Dragna på växel 1:
19 N
15 N
18 N

Dragna på växel 2:
18 N
19 N
19 N

Jag skulle säga att avvikelserna är inom mätfelet vid dragning i trä. T ex 19 N ger med denna hävarm 19*0,125~2,4 Nm. Obelastat maxvarv på ettan är 400 och på tvåan 1400 rpm.

Här ser man hur lika gummipackningarna är komprimerade på alla sex skruvarna. Syns ingen skillnad.

Jag ökade sedan momentinställningen två snäpp och drog en skruv i vardera grupp vidare på respektive växel, den ökade kompressionen på packningarna ses här. (Den högra inom respektive grupp om tre skruvar, växel 1 till höger om strecket.) Mycket lika där med.

Åtminstone på min maskin skulle jag både utifrån hur det teoretiskt borde vara och vad jag mätt ikväll säga att vald växel har försumbar inverkan på momentet då man använder momentbegränsaren (förstås under förutsättning att maskinen orkar dra tills den utlöser även på hög växel).

Tackar för testet och länken! I mitt fall så gäller det oftare lägre moment och högre noggrannhet. Allt är ju en fråga om vilka krav som ställs. Själv har jag jobbat mycket inom försvars- och flyg- och sjukhusindustri där krav ofta ställs på tiondels Nm. De momentnycklar jag använder går ofta inte över 10Nm.
Jobbar man i trä är det helt andra förutsättningar, träet har olika motstånd beroende på var i träbiten man skruvar och den exakta vinkeln man sätter in skruven i tex. Det är helt olika skruvdragare man använder också. Inom industrin är det ofta ett fast varvtal på motorn (eller om det gäller luftmaskiner så ställer man in det tryck som maskinen föreskriver för önskat varvtal) och sedan en växel.

Visst, klart det inte är så noga i trä, jag tog bara en bit jag hade liggande för att testa växelvalets inverkan på utlösningsmomentet på momentbegränsaren. Till det tycker jag det duger fint. Jag satte skruvarna i olika fibrer för att få med det där med träets heterogena egenskaper jämfört med metall men det blev ändå inga stora skillnader.

Hypotesen var ju att momentbegränsaren påverkas mycket av vald växel (jag förutsätter att det avser en vanlig mjukdragande (ej hamrande) borrskruvdragare med mekanisk momentbegränsare) och den hypotesen tycker jag vi kan vederlägga. Finns det någon skillnad för att kopplingen inte hinner utlösa eller så så är den skillnaden mycket liten.

Längst ned här kan man klicka fram en sprängskiss på en Panasonic proffsmaskin och se att även där är ordningen motor->växellåda->momentbegränsare.

Om det är någon finmekanisk specialmaskin med elektronisk momentbegränsning som mäter på motorströmmen så kommer den däremot att påverkas av växelval. Samma sak på en pneumatisk maskin där luftmotorns moment begränsas av lufttrycket och utgående moment blir helt proportionellt mot utväxlingen.

Den avgörande skillnaden är om momentet mäts/styrs/begränsas före eller efter växellådan och på samtliga maskiner (som jag känner till) som är aktuella för såväl hemmapulare som professionella hantverkare så sitter momentbegränsaren efter växellådan.

Ska man ha riktigt fina grejer så köp en sån här. Möjlighet att förprogrammera en sekvens med olika moment för ett antal skruvar i följd, ställa om momentet via radiokontroll på andra sidan planeten om inte operatören har någon hand fri att göra det själv och minne för hur hört man dragit varje skruv. Kostar förmodligen någon miljon eller så.