Statsskuld är ett pyramidspel

Är det såhär det fungerar.
Bankerna lånar ut, och via räntan skapar de pengar, av ingenting. Folk skuldsätter sig och planerar att aldrig betala tillbaka, bara amoteringar.
Sverige som näst efter Japan ligger tvåa i belåning av statsskulden. Stockholm skulle kunna knockas rätt hårt när bankerna börjar dra upp räntan.

Video: Finansminister Magdalena Andersson möter några killar som är insatta på Almedalen 2015
Om de har rätt, så har inte våran Finansminister direkt nån koll. Och Statsskulden är ett gigantisk pyramidsspel.
Meen.. jag är dålig på ekonomi, men bankernas makt är stor.

EDIT: Är det storbankerna, Swedbank, SEB, Handelsebanken som skapar pengarna, Riksbanken som nån, jag vet inte vad.

Staten lånar genom att ge ut värdepapper. Riksgälden emitterar statsskuldväxlar och statsobligationer som sedan instutitioner och företag köper. Det är "vi" som kunder hos dessa banker och försäkringsbolag samt kommuninvånare är fordringsägare till statsskulden så man kan säga att statsskulden är vårt sparande.
Informativ pdf från riksgälden: https://www.riksgalden.se/Dokument_s...tatspapper.pdf


Det är ingen som förstår vad dessa förvirrade penninghaverister yrar om. De slänger sig med obskyra foliehattstermer och klarar inte ens av att räkna ut ränta. Magdalena Andersson har all rätt att se konfunderad ut.


Affärsbanken skapar en insättning på låntagarens konto i utbyte mot (1) en pant, (2) regelbunden avgift (ränta) och (3) att lånet skall betalas av på förfallodagen. Tänjer man på begreppet "pengar" så att det även omfattar insättning på konto så kan man säga att banken skapade "pengar" åt låntagaren, men inte på något sätt ur "tomma intet" eftersom banken ställde kraven (1) och (2) på låntagaren. Banken och låntagaren har även under punkt (3) avtalat om att "pengarna" som skapades skall förstöras på förfallodagen.

Nej.

Nej,
Om du går till en bank och tar ett lån så skapas två skulder/fordringar.
Dels bankens fordran på dig. Det är din skuld till banken.
Dels bankens skuld till dig. Det är din fordran på banken, och som redovisas genom att ditt bankkonto ökar med lånebeloppet.

Ni båda ökar era balansräkningar lika mycket, och lika mycket på skuld och tillgångssidan.

Amortering är en (partiell) återbetalning av en skuld.

Men om någon lånar 2 MSEK och köper ett radhus. tror inte du att de räknar med att när de säljer radhuset så går 2 MSEK av köparnas likvid till banken och lånet löses.
Hur många förstår inte att lånet kommer att lösas av köparnas likvid vid försäljning?

Nej, Sverige har ingen speciellt hög statsskuld. Vi är bland de lägre belånade.

(Och då antar jag att du råkade skriva fel med: "belåning av statsskulden")

Bankerna höjer räntan av något skäl.
* Ett kan vara att Riksbanken skruvar upp sin räntestyrning. Det gör Riksbanken om inflationen stiger. Men realräntan kommer då inte att stiga (nämnvärt). Dvs inflationen kommer att minska skulden relativt lönen. Och skuldbördan minska. Och därmed nominell ränta.

* Ett annat skäl kan vara att konjunkturen faller och arbetslösheten stiger och kreditförlusterna stiger. Så var det på 90-talet. En internationell lågkonjunktur blir ett bekymmer för de flesta, och samhället som helhet.

Man kan han synpunkter på statsskuld, men jag ser inte hur någon kan få det till att ens påminna om något pyramidspel.

En bank är en serviceinrättning som hunsas av alla.
Vilken makt skulle en bank ha?

Det som ligger närmast sanningen är nog att det är låntagare som skapar nytt betalmedel när de lånar. (och använder lånet). Och det är låntagarna som förstör betalmedel när de amorterar och löser lån.

Det är bara en omskrivning för att de skapar pengar ur tomma intet. "Bankens skuld till dig" är ju inga pengar som banken själv måste se till att skaffa fram. "Bankens skuld till dig" är något som banken betalar ut genom att få nya pengar från centralbanken som i sin tur bara skapar dem ur tomma intet.

Det är därifrån inflation kommer ifrån. Alltså de skapar helt enkelt mer pengar, vilket gör att existerande pengar minskar i värde. Med andra ord så betalas t.ex. ditt bostadslån av alla som har svenska kronor i någon form då deras svenska kronor går ner i värde. När du sedan väl betalar tillbaka ditt bostadslån så behåller banken alla pengarna du ger dem.

Man kan säga att det finns två sorters pengar - den monetära basen ("vertikala" pengar, high powered money), som utgörs av sedlar, mynt och bankreserver, och de bredare ("horistontella") formerna av pengar som skapas genom utlåning i banksystemet. Banker och deras kunder skapar tillsammans de bredare formerna, men de kan inte påverka den monetära basen eftersom dessa pengar är statliga monopolprodukter. Banker kan inte skapa pengar på egen hand utan det krävs att någon tar ett lån. När lånet betalas tillbaks med "vertikala" pengar så krymper den "horistonella" penningmängden med motsvarande summa.

Förutom då räntan:


http://positivemoney.org/how-money-w...-is-destroyed/

Banker får alltså tjäna pengar på att låna ut pengar skapade ur tomma intet. Detta förklarar varför de tillåter lån som löper en hel livstid eller aldrig betalas tillbaka. De ligger ju inte ute med något de vill ha tillbaka ändå, bättre att fortsätta tjäna räntepengar.

Du har missförstått det där.

"Bankens skuld till dig" ÄR de "pengar" som låntagaren skapade och som låntagaren nu kan använd som likvid i en betaltransaktion, dvs som betalmedel.
T ex kan låntagaren köpa en bok på Adlibris över nätet och betala genom överföra korrekt mängd fordran på banken till Adlibris konto (där Adlibris har sina fordringar på banken). Dvs betalning har skett genom att låntagaren överför en avtalad mängd fordran på banken till säljaren (som blir ny fordringsägare för sagda belopp).

"Pengar", dvs allmänt accepterat betalmedel finns i praktiken i två varianter.
* Fordringar på Riksbanken i formen av kontanter.
* Fordringar på bankinstitut som är avista (dvs utan uppsägningstid).

Det är vad man kan betala med.

Nej Riksbanken har exakt ingenting med detta att göra.

(Fö lånar inte bankerna av Riksbanken. Tittar du i Riksbankens balansräkning kommer du att se att Riksbankens skuld till bankerna är väldigt mycket större än bankernas skuld till Riksbanken).

Du har troligen läst för mycket på en del förvirrade bloggar mm. Det finns en hel del vanföreställningar som cirkulerar.

Ränta är bara betalmedel som erläggs som ersättning för en tjänst.

Räntan är ersättning för risken att åka på en kreditförlust.
(Sedan finns smärre avvikelser. Idag åker låntagarna på att betala mycket av räntenettot. Dvs låntagarna åker på att betala kostnaderna för transaktioner som fordringsägarna gör).

Varför skulle inte en bank tillåta att en skötsam kreditvärdig kund lånar?

Att inte tillåta det är lite bisarrt. Det är ungefär som att du inte skulle få gå till din frisör mer än 5 ggr. Varför skulle inte du få göra affärer med frisören så många ggr ni båda så önskar?

Vad är det för lån du tänker på som aldrig återbetalas?

Gör inte banken?
Nu kan du inte ha tänkt alls innan du skrev.

Gå tillbaka och läs om det jag skrev, om vad som händer när ett lån tas.
Bankens balansräkning växer lika mycket på både tillgångssidan som skuldsidan. Och skuldsidan är det som krediteras långivarens transaktionskonto.
(Tar nu låntagaren ett lån så bör du väl inse att låntagaren vill se beloppet dyka upp på sitt bankkonto).

Gör nu låntagaren en överföring av sin fordran till en annan bank så kommer den andra banken att kräva den först banken på motsvarande tillgångar. Så banken har nu en fordran på låntagaren och har fått lämna ifrån sig motsvarande tillgångar till den andra banken.
Här borde du inse att banken åker på en förlust om den inte lyckas driva in skulden.


Den som nu tvivlar kan ju plocka fram valfri balansräkning för en bank och titta på tillgångssidan hur stor utlåningen är. Tittar ni sedan på skuldsidan så ser ni att bankens in- och upp-låning är ungefär lika stor. Det beror på att när lån tas så åker banken på både en skuld och en tillgång, och de är lika stora. Precis som jag skrev ovan.

Han har fått informationen från Zeitgeist: Addendum 2008

https://youtu.be/EewGMBOB4Gg?t=9m22s Titta kring 2 minuter så ser du där de går igenom det.

Jag är ledsen över att jag inte kan lägga till något till diskussionen för tillfället annat än en länk. Jag vet fortfarande inte tillräckligt för att debattera tycker jag, men jag är gärna nyfiken på att få höra din åsikt av videons innehåll. Även före bokmärket tar de upp dessa finanisella ideér, så ta gärna en titt på det också.

Jag har inte missförstått något, det är en omskrivning för att pengar kommer i existens när folk tar lån. Det är inte låntagaren som skapar pengar, det är banken när man tar lån. Banken nekar aldrig folk ett lån för att de har slut på pengar.


Nej, jag har inte sett den filmen. Ingen av er kan svara på hur banken kan låna ut pengar de inte har. Ni sysslar med omskrivningar för att undvika att svara på detta.

Du skriver väl inte medvetna lögner iaf.

Om triggern är att låntagaren tar ett lån så är det på låntagarens initiativ.

Du säger väl inte att det är verktyget hammaren som slår dig på tummen. Det är väl du själv.
Och lika lite som du kan skylla på verktyget hammaren kan låntagaren skylla på verktyget banken.

Just dina formuleringar här visar klart och tydligt att du inte förstått.

Om du om du i stället för att hålla på med förnekelse tar och läser vad jag skrivit så kan du göra dig av med din barlast av vanföreställningar.
Ett huvudproblem för dig är att du talar om "pengar". Den dagen du i stället talar om betalmedel och accepterar att du och andra använder fordringar på bankinstitut som huvudsakligt betalmedel, har du tagit ett stort steg.
(Jag t ex använder fordringar på bankinstitut i över 99% av mina betalningar varje månad. Det är i knappt något fall jag använder fordringar på Riksbanken i form av kontanter som betalmedel).

Det är aldrig tal om att banker lånar ut "pengar" de inte har. Det är bara penningsystemhaverister som yrar om sådant.
De två ömsesidiga fordringarna skapas på låntagarens initiativ. Låntagaren använder sedan sin fordran på banken som likvid i transaktioner. Dvs som betalmedel.

Notera att banken å sin sida inte använder sin fordran på låntagaren som betalmedel. Och det förstås snabbt om vi säger att du är låntagaren. Vem skulle ta emot en fordran på dig som betalmedel. Det finns inget förtroende för dig.

Dock är det många som tar emot en fordran på t ex SHB som betalmedel. För SHB och de andra bankerna finns det förtroende.

Zeitgeist diskuterades här för länge sedan. Då tog någon sansad moderator och flyttade tokerierna till delforum för konspirationer. Och där ligger dom nog kvar.
Det är dit du får gå för att diskutera det.

Jag tittade för länge sedan lite på stolligheterna och på "project Venus". Det liknade mer ett försök att lura godtrogna och skapa en sekt.

Har du någon konkret fråga kan jag kanske svara på det. Men då får du formulera den. Jag tänker inte slösa mer tid på att titta på en video om galenskaperna.