Översättning av Schillers ord om dumheten

Fenomenet att skriva citat på engelska bör inte vara förkastligt i denna utbrutna tråd, så varför inte gripa till en.wiki?

http://en.wikiquote.org/wiki/Friedrich_Schiller

Against/With - same shit även på eng.?

Samma länk ger också citatet i dess sammanhang - nån har kämpat och förlorat, låter det som:


Självaste Exalted reason verkar det vara som har gett upp - en Gud, typ, ...


...som störtar med öppna ögon i avgrunden, när hen försökt knyta upp svansen på den otyglade foliehattsmärren...

Schillers kompis Goethe sa nåt liknande:

http://muster.daszitat.de/?id=275

Gud har skapat nötterna, men han rår inte på dom (min tolkning av aufknacken) - Goethes variant av den logiska nöten om Gud och stenen, tycks det:

http://en.wikipedia.org/wiki/Omnipotence_paradox

Gud kämpar förgäves med/mot sin egen skapelse.

Kanske Hen kan lära av Goethe? :


(op.cit)

Svensk översättning (obs alla särskrivningshatare - "Gent emot" sic!!!) :

Från:
Gyllene Goethe-ord
Urvalda och tolkade av Bernhard Risberg
Uppsala J A Lindblads Förlag 1932

Varför inte göra en dygd av nödvändighet?

Kärleken som Guds Rettungsmittel/räddningsmedel!!!

Mera krasst på engelska:

http://en.wiktionary.org/wiki/if_you...hem,_join_them

Kan du inte klå dom, knå dom?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kn%C3%A5dning

Mångkulturen, typ? I dagens läge?

Sexton timmar är en sinnebild för dygnets vakna tid, rationellt sett 2/3 av dygnet, jämnt och bra.

Antalet »sjutton« hade åtminstone en förstärkande effekt på Runebergs tid. SAOB anger:

Det var då en sjuttonsjungande pojke att vara lik sin far. (Runeberg, ca 1850)

Antalet »sjutton« har också använts för ett godtyckligt antal i underdrifter och överdrifter. SAOB igen:

… som en sjutton hästars ångmaskin. (Topelius, 1897)

Talet 16 har idag en särdeles hög status som basen i det hexadecimala talsystemet. Det som låter bra är bra.

En som har sett mycket filmer om hur schimpanser använder verktyg tolkar det snarare som:

Gud har skapat nötterna, men vi apor får själv knacka dom öppna.

Arbetslinjen heter det numera, i kontext av den entrepreneuriella apan.

Frasen »gent emot« är rent av den enda rätta i vissa konkreta situationer. Om jag ska kasta en räddningslina från kajen till någon som ligger i vattnet, så ställer jag mig på kajen gent emot den nödställde.

Av uppenbara skäl kom jag att tänka på en speciell form av kamp, som kanske kan kasta lite ljus över frågeställningen. När man nämligen pratar om att brottas, är det sällan man använder prepositionen mot, utan det är med någon eller något man brottas. Boxas man däremot, så är det betydligt oftare mot än med. Skälet torde vara den mer intima ställningen man antar vid konfrontationen.
Om man skulle använda mot vid brottning, skulle jag hävda att det handlar om rent idrottslig brottning under en tävling. I överförd bemärkelse kan man näppeligen brottas mot något – man brottas inte mot problem.

Eftersom Schiller var en kristen man, frånkände han naturligtvis inte sig själv dumheten, utan insåg att det var något som också var del av honom och hans tänkande. Därför skulle jag våga påstå att han menade att kämpa med dumheten, på samma sätt som man brottas med ett problem.

Man kan jämföra med ett annat berömt tyskt citat, den här gången från Theodor Fontane:

Gegen eine Dummheit, die gerade in Mode ist, kommt keine Klugheit auf.

Här handlar det om en mer konkret, avgränsad och identfierad dumhet (t.ex. genustramset vid våra universitet) som man mer kan kämpa emot för att vinna en slutgiltig avgjord seger, än man kan med den dumhet med (!) vilken även gudarna brottas (sic) förgäves.
Kanske är användningen av pluralen här just en markering att han inte menar den ofelbare Guden, som naturligtvis enbart skulle kunna kämpa mot dumheten.

Det är nog sant att de finns fler förekomster av "brottas med" är "brottas mot". Däremot tävlar man mot och "möter" en motståndare även i brottning.

Påpekan att brottas med, tampas med, kraftmätning med, är elegant. Det blir en så fin bild; det är ju handfast kraftmätning med dumheten som avses... Det är ju den bilden man får.

Men det slår mig att en annan läsart är faktisk möjlig.

Någon påpekade att kämpa MED antyder att man är allierad med denne.
Och en alternativt läsart skulle då kunna antyda att det är hopplöst att kämpa och vinna, om ens främste allierade är dumheten själv...

Med dumheten [som allierad] kämpar förgäves själva gudarna...

Poängen är väl densamma, men uttrycket kan tolkas lite olika, täcker flera olika varianter.

Jag har då aldrig varit med om ett derby där Gnaget spelat med DIF, bara för att ta ett exempel. Inte heller tror jag att någon känner sig särskilt bekväm med att säga att fransmännen stred med tyskarna under andra världskriget...

Visst. Fast nu är ju "spela" och "strida" inte samma verb som "slåss".

Fast även "strida" kan ju konstrueras med "med" om vi byter till substantiv.

Det är i strid med gällande lagstiftning.

Däremot mot med ett annat substantiv:

Det är i strid mot sunt förnuft.

Nej, men Firman och DFG har då aldrig slagits med varandra, inte heller slogs tyskarna med fransmännen under andra världskriget. Eller tycker du att det är otydligt när man säger att britterna och fransmännen slogs med varandra under andra världskriget?

När det gäller lagstiftningen har vi HerrGickHans tentamen-exempel. Att någonting är i strid med rådande lagstiftning är inte samma sak som att strida mot lagstiftningen.

Nej, inte särskilt. Jag tycker inte heller det är otydligt att säga att Frankrike befann sig i krig med Tyskland.

Tror du att britterna och fransmännen var på olika sidor i kriget då? Det var ju det som var hela din tes, att mot och med båda innebar samma sak.

Men dina uttalanden, som strider med varandra i dina ögon, strider mot varandra i mina.