Vad blir framtidens serviceyrken?

Ingen kan väl ha missat den enorma tekniska utveckligen och automatiseringen som pågåt under lång tid men accelerat den senaste tiden. Många jobb har ersatts av små datorprogram och robotar och många fler står på tur. Det finns otroligt många häftiga innovatoner som är på gång inom massor av sektorer. 3D-printers, automatiska bilar (exempelvis har Google byggt en mindre flotta av bilar som totalt åkt cirka 700 tusen amerikanska mil, drygt 1 miljon kilometer helt automatiska och som fungerat i princip felfritt), betydligt mer avancerade robotar osv. Aldrig tidigare har man spenderat ens i närheten så här mycket pengar på att ersätta arbetare med robotar.

Teknisk utveckling leder sällan till att den totala mängden arbeten i samhället minskar. Istället leder teknisk utveckling till att arbeterna i samhället omfördelas. Det som sker är att arbeterna i den specifika arbetskategorin som automatiseras minskar drastiskt i antal och företagen i den sektorn får betydligt mer pengar. Arbeterna omfördelas istället till nya sektorer. Detta eftersom företagen i sektorn producerar betydligt mer per investerad krona. Antingen sparar de in på produktionskostnaderna och/eller så ökar de produktionen. Den ökade mängd produktion/pengar kommer sedan till andra sektorer och skapar en ekonomisk boom genom ökad efterfrågan.

Det roliga med automatisering är som sagt att det resulterar i en enorm minskning av arbeten i den arbetskategori som automatiseras och en ökning av antalet arbeten i sektorer som inte effektiviseras. Det finns i princip bara två sektorer som inte är drabbad negativt av effektiviseringarna:

1. Högkvalificierade tekniska arbeten och annan hög kompetens som efterfrågas.
2. Serviceyrken där mänsklig kontakt är viktig. Nästan alltid olika former av lågkvalificierade yrken med vissa undantag (som exempelvis läkare).

Nästan alla andra yrken kommer att försvinna . Producerar du något av värde men ditt arbete inte har ett stort behov av mänsklig kontakt kommer det arbetet med stor sannolikhet inte att existera inom 20 år . Vi har sett den här utvecklingen ända sedan 60-talet men utvecklingen har accelerat kraftigt de senaste åren. På den tiden arbetade nästan alla med sådana arbeten och ofta i industrin. Sedan dess har vi sett en rejäl sväng bort från sådant och mot service av olika slag. Vi har fler affärer, resturanger, ställen för massage, blir allt vanligare med att köpa städare som kommer till ens egna hem m.m.

Det är marknadskrafterna som avgör vilka framtidens serviceyrken kommer att bli. Därför tänkte jag att vi lite finare människor som tillhör kategori 1 kan diskutera vilka tjänster vi vill få. Det är trots allt våra preferenser som kommer att avgöra vad kategori 2 människorna kommer att arbeta med. Jag känner mig ödmjuk inför det faktum att det alltid är problematiskt att förutse framtiden. Nya tekniska innovationer kommer att komma i rasande takt som säkert kommer att förändra vår vardag och skapa nya behov av tjänster vi knappt kan föreställa oss idag. Kategori 2 människor är också välkomna att diskutera även om deras åsikter kanske inte väger så tungt . Jag avslutar blygsamt med att citera mig själv:
På vilka sätt kommer kategori 2 människorna att betjäna oss och hur ser vägen mot detta samhälle ut?

Städa, tvätta, laga mat, tvätta bilar, rensa ogräs, sköta trädgårdar, passa barn, rasta hundar, etc åt de rike.
tror hantverksyrken klarar sig med.

Den frågan är lite intressant. (Och för en gångs skulle är det inte helt fullt med hjärndöda föreställningar om att maskiner ska göra allt och vi kan bara slöa och få allt vi pekar på).

* Automatisering/rationalisering har pågått länge, länge.
* Man automatiserar sådant där man lyckas med ekonomin. Dvs det blir billigare. Riskkapitalisterna har fått betala för många misslyckade försök.
* För att bära kostnaderna så behöver man i de flesta fall ta sig an något som utförs av många. Det är bara då man klarar att bära de stora utvecklingskostnader.
* Många som skriver på Flashback verkar inte förstå vilka enorma kostnader som ligger bakom en lyckad automatisering.
* Automatisering leder inte nödvändigtvis till färre anställda eller färre utförda timmar. T ex tog det inte många arbetstimmar för Intel att göra processorn till första IBM PC. Det är inte ens felräkningstimmar i jobbet att göra en ny nu. Detta trots betydande design automation.
* Automatisering som gör att vissa varor/tjänster blir billigare gör att vi efterfrågar och har råd med andra. Och inte bara andra utan vi köper ökad funktionalitet, förhöjda egenskaper och karakteristik. Och detta kostar arbetstimmar att leverera.

Det finns massor med varor/tjänster vi köper nu som vi inte hade råd med tidigare. Utlandsresor är ett exempel på en sådan tjänst. Spel till playstation. Större sådana kostar över 800 MSEK att utveckla. Det är en del arbetstimmar. Och det jobbet köpte vi inte förr.

Automatiseringen gör att vi köper saker billigare. Då får vi betalmedel över att köpa sådant som inte vi hade råd med tidigare. Och som därför inte levererades. Folk börjar således jobba med detta istället. Den lilla detaljen verkar konspiratörerna alltid slarva bort.

Och som sagt så kostar automatiseringen multum. Den kräver mängder av arbetstimmar. Förhoppningsvis får vi vara med och leverera där.

Men för att kategori 1 människorna skall finnas i landet måste de klara av att vara konkurrenskraftiga i den internationella konkurrensen. Annars finns dom inte. Missköter vi oss får vi börja med tillverkning igen. Och jobba 48 timmar i veckan åt rika kineser.