Citat:
Ja det finns flera aspekter på när barn definieras som barn, men också underförstådd mening i detta.Du har rätt i att "skäggbarn" är ett xenofobt epitet. Det är ju främst är rasister och islamofober som använder sig av ordet.
Däremot har Mustellaminuta faktiskt rätt i att Sverige kallar 17-åringar för barn. Att Sverige kallar 17-åringar för barn framgår med all önskvärd tydlighet av det svenska politiska språkbruket, där man med "barn" nuförtiden ofta menar människor som är yngre än 18 år.
En anledning till att det blivit så är att Sverige anslutit sig till FN:s Barnkonvention, som i sin portalparagraf definierar 17-åringar som barn:
I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt enligt den lag som gäller barnet.
http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Sverige var för övrigt ett av de länder som drev igenom detta med att definiera 17-åringar som barn. Att man drev den här frågan berodde bland annat på att man ville skydda ungdomar från att skickas ut i krig. Tyvärr fick man inte med sig USA på den punkten, som propsade på och fick igenom ett undantag:
Konventionsstaterna ska avstå från att rekrytera en person som inte har uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor. Då rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte 18 år, ska konventionsstaterna sträva efter att i första hand rekrytera dem som är äldst.
http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
FN:s Barnkonvention definierar alltså 17-åringar som barn, men säger samtidigt att det är OK att skicka ut barn i krig, bara de är äldre än 14 år. Ett resonemang som stinker hyckleri på lång väg.
Sedan bör det påpekas att USA aldrig ratificierade Barnkonventionen eftersom de även tyckte att 15-årsgränsen för barnsoldater var för hög. Så brukar USA för övrigt alltid göra när man inte gillar en konvention: först arbetar man för att urholka den så långt det går och sedan vägrar man att ratificiera den, så att den urvattnade konventionen bara gäller för andra länder. USA agerade t.ex. på precis samma sätt när det gällde konventionen om bildandet av den internationella brottmålsdomstolen.
Däremot har Mustellaminuta faktiskt rätt i att Sverige kallar 17-åringar för barn. Att Sverige kallar 17-åringar för barn framgår med all önskvärd tydlighet av det svenska politiska språkbruket, där man med "barn" nuförtiden ofta menar människor som är yngre än 18 år.
En anledning till att det blivit så är att Sverige anslutit sig till FN:s Barnkonvention, som i sin portalparagraf definierar 17-åringar som barn:
I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt enligt den lag som gäller barnet.
http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Sverige var för övrigt ett av de länder som drev igenom detta med att definiera 17-åringar som barn. Att man drev den här frågan berodde bland annat på att man ville skydda ungdomar från att skickas ut i krig. Tyvärr fick man inte med sig USA på den punkten, som propsade på och fick igenom ett undantag:
Konventionsstaterna ska avstå från att rekrytera en person som inte har uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor. Då rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte 18 år, ska konventionsstaterna sträva efter att i första hand rekrytera dem som är äldst.
http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
FN:s Barnkonvention definierar alltså 17-åringar som barn, men säger samtidigt att det är OK att skicka ut barn i krig, bara de är äldre än 14 år. Ett resonemang som stinker hyckleri på lång väg.
Sedan bör det påpekas att USA aldrig ratificierade Barnkonventionen eftersom de även tyckte att 15-årsgränsen för barnsoldater var för hög. Så brukar USA för övrigt alltid göra när man inte gillar en konvention: först arbetar man för att urholka den så långt det går och sedan vägrar man att ratificiera den, så att den urvattnade konventionen bara gäller för andra länder. USA agerade t.ex. på precis samma sätt när det gällde konventionen om bildandet av den internationella brottmålsdomstolen.
I olika kontexer får ju ett barn, eller en 17-åring.. också olika betydelse med olika betoning på att vara barn i lagtext, eller att vara barn i den kontext som gäller. T.ex i socialiseringen in mot vuxenvärlden för t.ex en 17-åring.
Sedan tror jag att olika slags förvärvad hjälplöshet också ger (kanske mer slarvig) sin betydelse i hur man menar, när man säger barn - eller uttrycker sig mer adekvat anpassat : då kan man säga ung individ.
Men vad gäller barn som utan tvivel är barn, och samtidigt bevisar vilken biologisk mångfald som finns inom människosläktet genom att ha rikligare hårbeklädnad i både ansikte och över kropp, är de ytliga kännetecken som fått barn att bli kallade för just "skäggbarn" , då dessa unga individer med all sannolikhet inte har pr definition skägg, däremot kraftigt fjunig hårväxt i ansiktet. Som f-ö också flickor kan ha.
Jag reagerar spontant ur min biologiska förståelse av barn/unga , och i andra hand politiska.. när jag hör hur uttrycket "skäggbarn" blir så populariserat ur , som jag bedömer det : samhällets subgrupper och i hur de väljer sina uttryck, allt utefter vad de försöker uppnå.
Då kan jag givetvis inte påstå att jag vet avsikterna på förhand, men visst ter det sig rejält xenpfobiskt att inte ens känna till att barn föds med riklig behåring liksom barn föds med sparsam behåring. Det är det med fixeringen vid yta.. som så lätt hoppar över de genetiska betingelserna och blir så snabbt politiserat istället.
Skitsamma, "barn" som enligt vissa svenska arbetsmodeller.. ska klassas som barn men är 17.. står å andra sidan redan med ena foten i vuxenlivet, inte minst med att man bl.a förbereder dem för att ta ställning i politisk partipolitik. De lär sig hur röstning går till, etc. Och det är då inga barnsysslor som leks fram.
Så man behöver inte ta till den allra mest "oficiella" stumma lagtekniska betydelsen av 17-åring, då dina exempel mer aktualiseras vid t.ex brott, och det blir då enbart en definition i juridisk mening medan 17-åringar iaf i Sverige knappast varken bemöts eller själv benämner sig som barn.
Vilket jag tycker ändå är det viktigaste SER 17-åringar SIG SJÄLV SOM BARN, i SIN verklighet?
Som i allmän mening ger 17-åringarna den sociala identitet de har, som samspelande medborgare och inte som "barn, som p.g.a ung ålder därför inte kan respekteras fullgradigt? utan GENOMGÅENDE verkligen behöver alltid ställföreträdare ? eller för att de är mogna barn, eller omogna vuxna? .. och inte alls barn (om så juridiskt sett, och att politiker är specialister på att förvirra ihop begreppen, och detta underblåser den hjälplöshet som redan i sig gäller t.ex traumatiserade barn, som kommer då till annat land.. och får EPITETET *skäggbarn.. PÅ sig, på-klistrat. Att de har möra många fjun i ansiktet, har de troligtvis redan upptäckt, men att få etiketten skäggbarn på sig, liksom ett ofjunigt barn får vad för benämning då... skinnbarn? hud utan synligt hår.. alltså en "ny liten ras" av skinnbarn.. var skulle skinnbarn kunna ernå status att användas? nej precis, lika lite är skäggbarn, vedertaget uttryck, men i subkuturella kretsar är det givetvis fullt etablerat och DÄR sett som korrekt.
Skulle i en undersökning av seriöst slag, tryckas upp frågefoldrar där man "eftersöker skäggbarnens åsikter" att spridas öppet och kunna cirkulera genom hela Europa.. där du får höra hur olika oficiella företrädare både inom Sverige och utom Sverige använda sig av uttrycket skäggbarn, kunna ses som klokt OCH korrekt?
Btw, back to on topic , så är hela begreppet islamofob ett ytterligt vagt uttryck.. som ställer upp från början, vaga kriterier.. taget ur antisemitismen.. medan islam.. är en religion dvs ett helt åskådnings-paket.. att bemötas.. därmed är islam eller islamisten eller fundamentalisten INGALUND fri från fördomar och viktigast, fundamentalisten är inte en folkgrupp, det är hans ÅSIKTER och livsåskådning som får konsekvener - frågan är om det öht finns möjlighet att "definiera" när en person kan passa in i detta trendiga uttryck : islamofob.
Och som jag tycker, så blir islamofobi, ännu värre och ännu mer hasard-artat att dessutom använda sig av.
Rasist, med benägenhet att se ner på folk med annan härkomst är enl min mening isf betydligt lättare använt ord som kan, när det vill sig, träffa någorlunda rätt, som inte är UTTRYCK.. utan HAR sin in någon mening, klara markör och kriterium.
Uttrycket islamofob, försöker imitera annan tankegång som ville förklara antisemitism, men det räcker inte att klistra på sig enbart lite lånta fjädrar och köra hårt och stereotypt på det, för det var exakt det som hände. Det blev stundtals extremt politiskt vinklat med en konsekvens av det, att fundamentalister fortsatt kunde i stort sett fullständigt skita i de demokratiska värderingarna och passa på att smyga in en tro om att teokrati och hederskultur.. är något som "alla bör acceptera"
Så hur vinklat fick det lov att bli? Rasism kommer ur alla håll o kanter, en religiös fundamentalist är troligtvis mer rasistiskt med otroliga fördomar om sin omgivning, än en som inte har en tvärsäker och åsikt huggen i sten om vad liv är , hur det ska samsas och varför.. man bar kör på, och förstår inte ens att åsikterna kan vara djupt förtryckande diskriminerande.. men appellerar ovanligt hårt på EN frihet, att gälla över
allt annat, religionsfrihetslagen : min-rätt-att-kränka.. om min religion påbjuder mig.
Sådant kan uppodla SÅ KALLADE enl politiska idébärare som vill överföra SINA tolkningar..
som kan ge bemötande som de kan tolkka som islamofobiska reaktioner..
Då är ju frågan, hur van man är i SVerige att öht förmynda sig över allmänningen...för när politiska ledare, ska börja tala om för en, vad man bör tycka bra om i tron att man ju inte kan veta iaf... då är ju detta med hur definierar man isf vuxna?! och varför behöver vuxna styras upp... ??
När man använder politik till att utnyttja sin maktposition att så assymetriskt förklara för vuxna, att religiösa trospaket, MÅSTE gillas och skall accepteras.. om så att det sprider sig utanför trosutövarens egna sfär, och påverkar annat.. då ser jag att många inte stannar vid vanan att förmynda sig över barn och unga utan fortsätter utan kontakt med bromspedalen att förmynda sig över också vuxna. Men då kan det iofs övergå till att kallas för propaganda.
Så, min fråga är isf om inte skaparna av uttrycket islamofobi, är vana propagandister med usla kunskaper el intresse över vad teokrati är och hur snabbt det kan etablera sig där man ignorerar demokratins tyngre argument.?
__________________
Senast redigerad av Honey.B.Blue 2016-04-16 kl. 17:07.
Senast redigerad av Honey.B.Blue 2016-04-16 kl. 17:07.
