Så kallad "ful gubbe" i Stockholm 1952

Läste Leif GW Perssons bok om sin livsresa Gustavs grabb. Mycket intressant och roande läsning. I början av boken, när LGWP skriver om sina år som "mästerdetektiv" i vardande, när han med förstorningsglas och anteckningsblock i högsta hugg blomkvistade runt i området där han bodde. Noterade bilnummer, signalement och skuggade folk.

En dag blev det allvar av. Han kom ut i trapphuset där de bodde precis som en man rusade förbi erför trapporna. Leif efter och han hann precis ut som mannen kastade sig in i en svart Citroën av ganska ny modell. Han hann få bilnumret som han skrev ner i sin anteckningsbok: A 4210.

Nu visade det sig att mannen hade lurat upp en femårig flicka på vinden och tagit fram snoppen och ville att hon skulle ta på den. Då skrek tösen i högan sky och mannen sprang därifrån.

Leif hade ett hyfsat signalement på mannen som han bedömde var ca 10 år äldre än hans pappa, kortare och klenare till växten. Dvs i 45-50-års åldern.

Det är nu det blir knepigt för efter att han fått lämna sin redgörelse för en överkonstapel på polisstationen i området kommer en poliskvinna från Kungsholmen på besök. Hon meddelar att det knappast kan ha varit just det Citroënen med det registreringsnumret Leif sett. För den tillhörde en poliskommissarie och stod parkerad utanför polishuset på Kungsholmen den aktuella tidpunkten! Och ingen annan hade kört den och kommissarien hade inte varit utanför polishuset. Det kunde han kollegor vittna om.

Leifs uppfattning i boken är än idag att han hade rätt; han hade ju skrivit upp numret omedelbart i sin bok och dåligt minne hade han inte. Så, en sk ful gubbe, en pedofil, tillika polis gick fri. Kanske ordnade man det så att säga internt, med omplacering, pension eller nå´t. Kanske var det en tillfällig indiskretion eller så var det ett upprepande som tyvärr drabbade fler både tidigare och senare. Han skulle naturligtvis fått stå till svars. Men det var en annan tid, inte nödvändigtvis en bättre tid.

Det jag undrar mest över är hur det är med bilregister i äldre tid. Finns dessa kvar idag? Är det Stockholms stadsarkiv i så fall som har uppgifterna? Vore intressant att se ifall man kunde få fram uppgifterna.

Har aldrig sökt efter gamla bilnummer gällande Stockholm men väl i bl. a. Göteborg.

Detta nummer A 4210 skall det fortfarande finnas uppgifter bevarade. Dock kan detta nummer ha varit ett vakansnummer innan en ny person fick detta registreringsnummer tilldelat sig. Ett regnummer brukade vara ett vakansnummer ca 1½ år.

Pröva med både stadsarkivet i Stockholm samt med länsstyrelsen i Stockholms län. Du kan även ringa till Arkivsvar i Ramsele för att kolla om numret fick ett nummer tilldelat sig vid övergången till de nya registreringsnumren.

Länk till beställningsformulär:

http://www.mhrf.se/fordonsuppgifter/innan_1972

Man får tacka och bocka! Då blir det en kontakt med Stadsarkivet.

Jag har för mig att det var ett polisfordon.

Ja, i varje fall skall den ha tillhört en poliskommissarie som jobbade på Kungsholmen. Den var däremot inte märkt med "Polis" utan civil.

Om det är en polisbil så lär väl inte bilregistret vara till nytta för att identifiera polisen som hade den, utan kan endast visa på om det är en polisbil eller inte.
Att reda ut vilken polisen är lär vara mycket svårt.

Vi får se. I boken sägs inget om att bilen skulle varit en polisbil. Snarare att det är en civil, svart Citroën av ganska ny årsmodell (något år eller två innan 1952 alltså). Poliskvinnan som förhör Leif säger att den tillhör en polisman, en kommissarie. Alltså tyder det mesta på att bilen var privatägd och inte i polisens ägo. Därmed borde en ägare gå att få fram. Därmed inte sagt att just ägaren skulle vara den som viftade med snoppen; det finns ju utrymme att någon lovandes eller olovandes lånat bilen. Vi får se.

Jovisst, vi får se.
Det som får mig att tro att det är en civil polisbil är att poliskvinnan säger att bilen tillhör en polis, det finns ingen anledning att avslöja detta för GW om det är en privat bil. Då räcker det med att säga att bilen och bilens ägare är kända och att bilen och ägarens position var kända vid tiden och ägaren hade alibi.

Ja, det är korrekt.

Även om jag inte har tagit mig en ny titt i hans bok så är det nog ändå inte en omöjlighet att luska ut vad det var för en figur oavsett om bilen var ägd av poliskammaren (det hette så när det var kommunalt).

Får jag fråga hur du skulle göra detta?
Det borde finnas interna polisdokument som visar på vem som förfogade över bilen, men var börja leta?

Stockholms Stadsarkiv http://www.ssa.stockholm.se/ - deras uppdrag är att ta hand om och arkivera kommunala handlingar och eftersom polisen var kommunal fram till årsskiftet 1964/65 så bör det finnas material att titta på.

Jag har t.ex. sett bokverk från mitten av 1900-talet med bilder på olika läns olika polisbefäl. Det kan ju inte ha funnits alldeles så många kriminalkommissarier anställda vid kriminalpolisen på just Kungsholmen.

Polismuséet i Stockholm.

Det finns säkert andra ställen att söka på och man behöver ju inte avslöja sitt ärende.