Utbildningsgapet mellan inrikes och utrikes födda: en samhällsfarlig trend

En sak man ofta glömmer i detta statistikrablande är glädjebetygen.

Hur många invandrade elever får glädjebetyg?
Pressen från politiker ner på skolnämnd som i sin tur pressar på rektorer som pressar lärare är stenhård.
Statistiken ska vara snygg och då sätter man glada betyg.

I övrigt är lösningen att avskaffa alla former av kollektivavtalade löner för att skapa en stor låglönegrupp. Det är ingen rättighet att leva på skattepengar.

Det är oerhört viktigt att doktrinen om mångkultur hålls utanför skolans värld.

Det ska bara finnas en kultur i skolan: ordning och reda, trygghet, frihet från mobbing etc. Har man med sig nån annan kultur in i klassrummet så är det bara att lämna byggnaden. Av med bling-blinget och kepsjäveln med NWA-loggan.

Inga jävla mobiler i skolan. Skoluniformer ska gälla. Slöja ingår inte i denna uniform. Obligatorisk gymnastik med blandade kill- och tjejklasser.

Det är bara att titta på graferna som visats i tråden: adrenalinstinna unga hannar från våldskulturer ligger klart sämst till i utbildningsresultat. Sätt in Securitasvakter i korridorerna. Titta på skolor från kristna områden i Afrika; ungarna sitter som tända ljus och respekterar lärarna. Jämför detta med ungar från religionsområden där konflikter löses med vendettor och bombbälten.

Ledsen att säga det, men det finns inga genvägar. Om det så finns bara en unge som lider av dålig studiemiljö i en förortsskola så är det för jävligt.

Och funkar det ändå inte så får väl odågorna göra vad dom vill av sina liv.

Det kommer av at innvandringen fra midtøsten og afrika økte fra 15K til 30K i 2005/2006. Skoleresultatene blandt både asiatere og afrikanere falt etter 2005.
http://i23.photobucket.com/albums/b3...nperyear-2.png

30K per år betyr dobbelt så mange skoleelever å ta vare på. Sverige klarte ikke presset og endte opp med mange ghettoskoler med elendige resultater.

Sverige klarte ikke å integrere 30K innvandre per år, nå skal Sverige prøve å integrere 60K innvandre per år. Jeg bare sier, lykke til!

Jag tror också att vi har mycket att lära från Finland. Systemet producerar studenter med hög kapacitet. Jag tror även att vi bör införa inträdesprov till universitetet istället för gymnasiebetyg. Skolan bör lära ut hur man tänker vetenskapligt snarare än att bara producera blaj i text.

Problemet är att det Finska systemet opererar i ett samhälle som är betydligt mer etniskt och kulturellt homogent. Därför kan man nog säga att förutsättningarna i Sverige är skiljer sig något från Finland. Även om jag helt håller med dig om att strukturen är lämplig!

Det databaserade system du skriver om. Kan du utveckla det? Det låter mycket intressant.

Jag tror också att man kan dra slutsatsen att volymerna spelar roll. Vi murar in Sverige i en svåhanterlig situation.

Här måste vi släppa dom ideologiska skygglapparna och faktiskt agera.

Glädjebetygen stöds något i forskningen. Jag skriver även om detta i trådstarten. Forskningen har istället visat att utlandsfödda eller barn till invandrade betygssätts snällare än svenska barn.

Mycket bra trådstart! Angeläget problem och Sveriges kanske största utmaning idag, för att använda en populär eufemism. Samhället de kommande generationerna kommer präglas av utbildningssystemets framgång eller misslyckande idag. Vilket betyder att vi nu antagligen bara står en liten bit ner i sluttningen på en rätt lång utförsbacke, eftersom en korrektion tar tid och neutraliserandet av skedd skada tar ännu längre tid, samtidigt som vi inte ens är i närheten av att se en korrektion i dagsläget.

Håller med om vad tidigare skribent skrev om att emulera lyckade utbildningssystem som verkar inom ungefär samma sociala och kulturella kontext som Sverige, vilket tyvärr blir allt svårare att finna. Ju mer heterogent samhälle desto större problem att hitta en form som passar alla. Även i ett förhållandevis homogent samhälle finns det stora skillnader mellan de mest högpresterande och lågpresterande som är svåra att tillgodose under samma tak. Frågan är om vi inte måste gå mot en mer segregerad skola med olika nivåer för olika grupper, efter studiekapacitet.

Idag slösar vi bort mycket tid och resurser dels på att duktiga pedagoger sätts att särundervisa lågpresterande elever, som ändå inte kommer bli några akademiker, istället för att maximera den akademiska potentialen hos mer högpresterande och stimulera andra egenskaper hos de akademiskt lågpresterande. Dels på att duktiga elever hålls tillbaka genom "alla ska med"-andan, som bara är ett annat sätt att säga att ribban sänks tills alla kommer över, om det så är krypnivå. Det är varken hållbart eller effektivt.

Att skolan ska lära ut hur man tänker vetenskapligt är ju det man slagit sig för bröstet med de senaste decenniet, med fler egna arbeten och grupparbeten istället för faktainlärning, som tydligen skulle stimulera kritiskt och kreativt tänkande. Personligen tycker jag skolans uppgift är att lära ut en solid kunskapsbas, särskilt inom matematik, fysik och kemi, men även biologi, samhällsvetenskap och språk. Vetenskapligt tänkande kan man förstås integrera i t.ex. fysik- och kemiundervisning, liksom i samhällsvetenskapen, från olika perspektiv. Reproducerbara experiment i fysik och kemi borde vara pedagogiskt ur den aspekten. I samhällsvetenskapen kan man öva på att inta olika positioner i debatter kring olika frågor, inklusive/särskilt motsatt sin egen egentliga ståndpunkt.

Inträdesprov till universitetet är något av ett tvåeggad svärd, frågan är om vi inte snarare ska bredda antagningsmöjligheterna men höja ribban på utbildningarna till en lämplig nivå för en kunskapsnation och sluta sänka ribban för att utexaminera de som kommit in för att klara målet och därmed finansieringen. Nackdelen med överintag är förstås att det blir dyrt, dels att administrera fler studenter och dels för att fler studenter uppehålls inom utbildningar de inte har förutsättningar att klara istället för att göra något mer produktivt. Nackdelen med inträdesprov är att det är svårt att hitta en rättvis form som passar alla utbildningar. Ett IQ-test är förstås smidigt och förmodligen bäst till många utbildningar, men kanske inte det mest relevanta till t.ex. en utbildning inom humaniora och det politiska motståndet skulle antagligen vara stort. Skräddarsydda inträdesprover blir istället lätt godtyckliga och därmed mindre relevanta än vanlig betygsintagning.

Glädjebetyg är myyyycket vanligare än vad folk tror (vill tro).
Det är en enorm press uppifrån att godkänna elever (speciellt elever med invandrarbakgrund).

Hälsar en f.d lärare som fått nog av den svenska låtsasskolan (jag tröttnade på att ägna mig åt hjärntvätt hellre än kunskap).

Ja, tack. Under alla år jag var verksam som lärare efterfrågade jag att både gymnasiet och högre utbildning skulle införa inträdesprov.
Ett system som är överlägset godtyckliga betyg så länge det sköts korrekt.

Jag anser att du faktiskt har fel på det sista i ditt stycke.
Om varje universitet skapar inträdesprov anpassade för respektive fakultet/program får vi ett system där de studenter som antas lever upp till lärosätets krav. D.v.s, som elev anpassar man sina studier efter det universitet och den utbildning man vill genomgå.
Universiteten vet dessutom vad som krävs för att man ska klara en viss utbildning så därför har jag förtroende för att de klarar av att upprätthålla ett sådan system.
För att kontrollera att allt går rätt till och håller en bra kvalitet kan man granska examensarbete m.m.

Dessvärre så skulle nog det politiska motståndet från vänsterhåll vara mycket stort. Alla ska ju vara lika dåliga enligt dem.

Har samma erfarenhet, via bekant, se t.ex.:

(FB) Snart går över 1 miljard ur Malmös budget på 14 miljarder till försörjningsstöd.

Här är förresten en länk till ett inlägg med ett litet citat och en länk till rapporten från IFAU som det hänvisas till i trådstarten, om överbetygen för flickor och invandrare:

(FB) Chockresultat för svenska elever vid senaste PISA-undersökningen: invandringen bakom?


Klart det är möjligt att skapa ett fungerande system baserat på intagningsprov, men min erfarenhet säger att det i praktiken ofta landar i godtycke efter många kockars soppa. Jag gillar standardiseringar, vilket gör mig lite tveksam till allt för många olika intagningsprover som ska variera mellan olika universitet, utbildningar och fakulteter. Men för all del, kan man lansera en fungerande modell så varför inte.

Den gamla pluggskolan möjliggjorde klassresor. Ett populärt exempel är Leif Gw Persson. Son till en arbetare. Var intelligent och flitig och arbetade sig uppåt i samhället.

Precis som du skriver leder "alla skall med"-mentaliteten fel. En intresserad kan förkovra sig i den populärvetenskapliga boken The blank slate - the modern denial of human nature av psykologen Steven Pinker.
Tyvärr är vår kognitiva förmåga i stort sett helt beroende av arv. Egentligen är det inte konstigare än att vi föds med olika fysiska förmågor. Det säger inget om vårt människovärde men det säger något om vår förmåga att tillgodogöra oss högre utbildning.

Precis som du skriver är vårt samhälle redan skiktat. Så är fallet även i Finland. Det finns kognitivt starka elever och så finns det kognitivt svagare elever. Det finns också motiverade elever och omotiverade elever. De kognitiva förmågorna kan vi förmodligen inte förändra nämnvärt. Men motivationen kan vi sannolikt påverka genom olika former av incitament.

När det gäller inträdesprover så behöver det egentligen inte vara svårare än att man bygger vidare på högskoleprovet. Ett prov till en ingenjörsutbildning skall omfatta mer matematik och kanske även fysik. Ett prov till en juristutbildning skall innefatta komplex läsförståelse och logiska problem. Ett prov till en humaniorautbildning är svårare att svara på vad den skulle innefatta.

Det vi vill åstadkomma är att ta bort "halo-effekten" och andra störande personliga bias. Vi vill helt enkelt objektifiera betygsättningen av studenten.

Vi måste först erkänna att alla inte kan bli allting i vart fall inte direkt. Vi får inte sänka ribban bara för att alla skall klara gränsen. Den som är omogen kan mogna i kapp. Men vi måste också erkänna att alla inte har vad som krävs för att bli vad som helst.

Frågan är då. Hur fångar vid upp de utrikes födda och de som föds av utlandsfödda föräldrar? Det är uppenbart att Sverige är bland de sämsta i klassen i detta hänseendet. Andra länder har betydligt bättre poänger. Detta har förklarats i studierna med att den Svenska invandringen företrädesvis sker från Somalia, Eritrea och övriga afrika, Syrien, Irak och Afghanistan. Dessa grupper är också de som visar sämst resultat. Frågan är om inte länderna från vilken invandringen kommer kan förklara att sverige sticker ut som en av de sämsta i klassen?

Att vara selektiv på grunder av kognitiv förmåga eller studiebakgrund etc förefaller politiskt omöjligt. Även om det säkert finns länder i världen som tillämpar liknande regler.

Frågan om hur vi hittar adekvata utbildningar och sysselsättningar till både svenskar och invandrare i framtidens nya samhälle är en av de verkligt stora frågorna av vår tid.

Jag instämmer. Ordningsproblemen är på vissa håll helt akuta. På vissa skolor skjuts raketer i kapphallarna på rasterna. Utbredd skolk och allmän respektlöshet mot auktoriteter.

Jag anser att lärare skall ges betydligt mer omfattande myndighetsbefogenheter. De skall stärkas i sin yrkesroll så att de känner sig säkra i att fatta obekväma beslut. Elever som stökar skall anmälas till socialmyndigheter och om föräldrarna inte tar ansvar skall den stökande eleven placeras på vårdinrättning. Polis, lärare och socialtjänst skall i samråd kunna besluta om utegångsförbud. Vid överträdelser skall den unge placeras på hem. Beslut skall kunna överklagas till en särskild nämnd och sedan till domstol.

Föräldrarna måste få klart för sig att läraren är en auktoritet som man följer. Annars får det konsekvenser.