Citat:
Ursprungligen postat av
Fri
De reagerar bara på varandra. Det är som på en svensk skolgård idag, inget verkligt informationsutbyte pågår. Språk möjliggör precision, minne, logiskt tänkande.
Det är trist att man fortfarande använder "instinkt" som bortförklaring för att man inte riktigt förstår - eller kanske inte ens vill förstå - djurs medvetandegrad.
Oavsett hur sofistikerat och avancerat beteende något djur kan visa upp så är den nedärvda bortförklaringen nästintill alltid den omedelbara responsen. Nästan på instinkt ... höhö.
Medvetandenivå är intimt kopplat till kommunikativ förmåga och kapacitet. Och hjärnans uppbyggnad och storlek styr hur medvetandet kan användas - aktivt.
Vissa mera avancerade djurarter har större förmåga, större kognitiv kapacitet. men i de fall då vissa av dem kunnat lära sig mänskligt språk så har de inte visat sig ha ett grepp om de finare delarna av kommunikationen. Iaf inte den mänskliga, och då som producenter av språket.
De förstår och kan använda språk mer som i stil med vår nidbild av grottmänniskans språkfärdigheter. Dvs "Mat!", "Glad" etc.
Kommandon och reaktioner kan man väl säga. Vissa - kanske individuellt välbegåvade (eller bara vältränade). kan bilda satser och större meningar - och dessutom följa och förstå deras inbördes ordning.
Men de enklare kommandon, som jag ovan skrev om. De visar hur den aspekt av deras kommunikation som vi kan se och uppfatta kanske ser ut - för dem själva.
Dvs de gör ett specifikt ljud för att kommunicera något. Kanske "stanna". Eller "mera, mera".
Samma med hur visa lämnar doft och klösspår etc. Det är som om vi hade spikat upp en skylt.
Men de är medvetna om det. Och ju större och mer välutvecklad hjärna, ju större medvetandegrad.
Ryggradsdjur med välutvecklad hjärna har stor kognitiv kapacitet och planerar, tänker beräknar etc. De handlar inte "på instinkt" som några "zombies".
Det som kan kallas instinkt är det som även hos oss kan kallas instinkt. Dvs omedvetet beteende, vanligtvis i form av tex försvars och flyktbeteende etc. Men även parningsbeteende. Upphetsning är en autonom, instinktiv, sak också. Och vi är änn u inte helt klara på vilken funktion feromoner etc har på dels det och dels annat socialt beteende.
Och om man ser på mänskligheten som helhet, om vi alltså ser på sådant som kallades "universella kulturella konstanterna" så blir frågan om "instinkt" hos mänskligheten kanske mer lättförståelig. Äktenskap tillhör den kategorin. Gifter vi oss av instinkt alltså? Mobbar vi av instinkt? Krigar vi av instinkt? Bygger vi städer av instinkt? Bygger vi hus av instinkt?
frågan är inte helt lätt att besvara - särskilt inte eftersom ovanstående kräver kognitiv förmåga och ett klart medvetande. Men samtidigt är det en allmänmänsklig faktor.
Flyttfåglarna flyger söderut - av instinkt. Men oavsett instinkt så kräver det projektet individuell kognitiv kapacitet, det krävs planering, det kräver överblick och situationsmedvetande.