Citat:
Ursprungligen postat av
Slottsherre
The Long Goodbye av Raymond Chandler..
Kanske inte hans bästa deckare, det är nog The Big Sleep eller Farewell my Lovely.
Men det här är hans mästerverk, som egentligen bara låtsas vara en deckare. Det är lika mycket en vemodig betraktelse om vänskap, heder och svek, full av kärva formuleringar och bitter galghumor.
Visst har den svackor. Kvinnosynen är bitvis pinsamt gubbig och den kan bli mångordig och lite fyllesentimental ibland. Chandler var svårt alkoholiserad vid den här tiden. Men den är obotligt fascinerande och går att läsa hur många gånger som helst.
Just nu är det dags igen för min del. Smuttar lite whisky och har Long Gone Blues med Billie Holiday på repeat i bakgrunden som soundtrack. Bättre kan det inte bli.
Ja
The Long Goodbye är helt klart en riktigt bra bok. Visst skulle den totalsågas av dagens genusmedvetna litteraturkritiker, men vi får inte glömma att den utgavs på det tidiga 50-talet. Då var det acceptabelt med kärva alkoholiserade misogyna detektiver som antagonister. Håller med om att boken hade varit ännu bättre om Chandler hade utelämnat vissa passager och komprimerat innehållet lite mer, men det råder en underbar stämning boken igenom.
Tycker inte att den den når upp till "Farewell my lovely" (min favorit hittills av Chandler) i nivå men jag kan ändå rekommendera den varmt till alla som gillar hårdkokta detektiver och svart humor. Bra skit!