Beteenderådgivning hundvalp, akut.

Jo, det har jag -till skillnad från dig har ju tydligen också sett tillräckligt många valpar/hundar för att veta att det inte är alla valpar som viker sig .. och att detta med att äldst aldrig viker sig och alltid bestämmer är en myt som de som läst Lassie men inte så mycket mer gärna drar för andra..

Jag vet att det är en myt. Har jag påstått annat?!
Har haft valpar som påminner om TS valp,framåt och döv för andras korrigeringar. Tog tid,men blev som vuxen mycket duktig tjänstehund med mycket motor.

Förmodligen är inte TS redo för denna typen av brukshund.

Luktar oseriöst uppfödare.

Bra, då är vi överens om det - och ja, jag uppfattade det som om du påstod annat, annars hade jag inte kommenterat.

Ja, det kan mycket väl bli en duktig tjänste/tävlingshund. Att hunden är aktiv och lite "döv" talar absolut inte mot det - däremot bör man se upp med rädslor, i synnerhet om hunden är rädd för allting i princip och saknar nyfikenhet/förmåga att lära (övervinna).

Jag tycker tvärtom - TS verkar väldigt redo för att gå vidare till brukshund. Han försöker inte veta allt - vilket man aldrig gör när det gäller hund -utan frågar om sådant han undrar över och söker stöd hos andra - vilket också rutinerade hundförare gör. Alla hundar är inte lika - och det finns alltid nytt att lära sig.

När det gäller uppfödaren skall jag låta det vara osagt - dock klantigt att inte socialisera valpen vettigt, och låter som en lite för lättvindig förklaring när hundens rädslor skall förklaras...
Nu har jag inte sett valpen - men jag har är absolut inne på samma linje som TS när det gäller valp - den skall vara mer nyfiken än rädd, och framförallt är det viktigt att den kan gå vidare och släppa rädslor som uppstår.

Först och främst tack för alla svaren.

Tycker att vi dagligen gör små framsteg på alla områden utom ett. Försöker trötta ut henne utomhus genom att lägga enklare spår, men det har tveksam effekt vilket kanske inte är så konstigt

Problemet är fortfarande att hon inte respekterar de andra hundarnas tillsägelser. Nu är det väldig storlekskillnad, de små vägar 5kg och valpen väger 18kg, säger kanske en del om varför jag är orolig till leken.

Det är inte så att det de gör vad de kan för det är blottat tandkött och utfall när hon tränger sig på, så pass att se nuddar henne i nosen men hon ger sig inte utan det snarare triggar henne ännu mer.

Just nu känns det jävligt jobbigt för vi fäster oss mer och mer, märker att vi når framsteg och har väldigt roligt ihop. Det är helt enkelt hunden jag velat under alla dessa åren, bortsett från ovanstående.

Vet inte hur lång tid man ska ge det heller, samtidigt som vi vill försöka så känns det otroligt osannolikt att något magiskt händer. Hade det varit så att de vägt 5-10kg till så hade det inte varit något att prata om, men nu...

Inte konstigt att de andra hundarna drar sig tillbaka. De vore ju dumma i huvudet i annat fall.

Vet inte vad du gör i dessa fall, men det här hade jag gjort i alla fall, med den lilla korta erfarenhet som jag har av hundägande, som jag gjorde med min när den jävlades med katterna där hemma, eller med någon gäst som inte gillar hundar, eller hundar som är på besök och inte uppskattar lekinviter: Så fort valpen inte lyssnar på de äldre ta lugnt undan valpen och lek med den själv, typ kampa eller det valpen gillar. Bara nej funkar nog inte. Valpen vill leka och ha skoj, och att bryta det helt blir skitsvårt. Höj inte rösten eller var hårdhänt, valpen kopplar bara det till att ni hamnar i samma sinnesstämning som den och att det är okej köra på i samma hårda stil. Var den lugna under leken och lugna ned valpen mellan varven när ni leker, och få in lugnet den vägen, men sluta inte leken förrän du känner att hunden fått ut något av den. När min hund är gasen kommer han först till mig nu för tiden, och skiter i katterna.

Inte för att jag tror att du tror det, men att få stopp på en valp med endast tillsägelse kan nog vara svårt. Det är ju bara du och de äldre hundarna som vinner på det, och själv får den tråkigt. Man vill så gärna ha en hund som lyssnar direkt, men hundar, och speciellt en valp, är också luststyrd. Själv tror jag i alla fall stenhårt på att hundar för att de ska lyssna och lyda också ska ha något i gengäld i form av att ha det kul helt enkelt. Att lära nej när den är i gasen att börja leka skulle jag tro är en tuff match. Inget hindrar hunden i det läget, och tror många hundägare känner sig misslyckade helt i onödan här. Lär in nejet och avslappning under roliga former.

Nu kommer säkert någon säga att man ska leka med hunden när du som förare vill, fuck that kärringlivet säger jag. Jag vill i alla fall ha en självsäker hund som tar egna initiativ emellanåt. Är den bara aktiverad så lever den inte loppan i tid och otid ändå och hunden har sina inrutade vanor. Har upptäckt att ofta när man har tråkigt så är den jävla fröjd när lillskiten kommer med kopplet i munnen eller favoritleksaken. Sitt inte och sura med tummen i röven husse!

Nu efterfrågade du råd ifrån erfarna uppfödare, vilket jag inte är, och jag har heller ingen doberman, så jag vill bara säga att dessa råd är bara vad jag hade gjort. Du kanske redan testat liknande saker, och min text ska inte tolkas som att jag tror vet precis hur du gör eller inte gör. Har upptäckt att folk lätt misstolkar det man skriver i den här delen av forumet, har själv gjort mig skyldig till det vid ett par tillfällen .

Det kommer inte att hända något magiskt utan handlar om att nöta in vad som är rätt och fel.

Min valp - elva veckor drygt - har jag haft i drygt tre veckor. Han hittar givetvis på massor av hyss precis som alla valpar.
När det gäller kontakt med andra djur så har jag inga andra hundar just nu - men en katt.
En ragdoll - vilket nog kan översättas till det mest korkade man kan få tag på när det gäller självbevarelsedrift, dessutom är han snäll och blir inte heller någon fräsboll när valpen närmar sig.

Valpen tycker katten är skitkul minst sagt .. får man tag i pälsen så låter den som vilken pipboll som helst och dessutom verkar den ju vilja brottas precis som valpkompisarna - DET vill den inte.

Valpen jagar alltså katten om han kan, och får han tag på den så är det lite hårdare tag än katten gillar.

Jag har gjort så att - dels har jag skärmat av så att katten kan gå upp i övervåningen utan att valpen kan komma efter. Nu är det är en ragdoll som sagt var, så flykt är inte riktigt på schemat utan han är rätt sävlig och väldigt sällskapssjuk - vilket gör att han gärna är nere i alla fall och att han rör sig som ett lättfångat kassaskåp.

Det jag gör är att vara stenhård i "Nej" och "Fy" - dvs hård i rösten, jag blir "förbannad" när han ger sig på katten. Jag går emellan och jag avleder då inte som man så fint skall göra - utan tar tag i valpen eller på annat sätt hindrar den rent fysiskt.
Avledning - godis eller lek kommer när valpen brutit sitt beteende/jakt - inte direkt på alltså, eftersom jag upptäckt att min valp ser det som belöning om man kommer petande med bollen när han jagar katt.

När katten någon gång försvarar sig så går jag också in och förstärker vanligen genom röst och ord, men krävs det så också fysiskt för att stoppa valpen och stärka katten i sitt försvar.

Det ger resultat sakta men säkert, valpen är fortfarande lite taggad i bland på katten - men det är bättre - och katten kan ibland ge valpen en rejäl utmaning med en vinge mot nosen.

Vissa saker är absolut förbjudna och det måste vi visa både för valpen och för de andra djuren (att de har tillåtelse att sätt kraft bakom sina varningar ).

Tittar du på en tik som säger ifrån till sin valp så är hon inte särskilt mild. En tik skadar inte sin valp men hon kan låta som ett lejon när hon blir förbannad och hon kan fysiskt "tufsa" ihop valpen rätt rejält - man skall alltså inte falla för gullighetsfaktorn och jämföra dem med bebisar när man sätter gränser. Däremot skall du ju absolut inte skada valpen på något sätt - utan helt enkelt vara mycket tydlig i röst, kommando och genom att följa upp om det behövs rent handfast (talar inte om slå, utan hindra/stoppa).

Kul att höra att det går framåt på alla andra plan. Själv kan jag tycka att man ibland går tre steg fram och två tillbaka när valpen testar gränser eller lydnad etc sitter jättebra ena stunden och är som bortblåst ett tag senare, man jag vet att det är så det är - nöta nöta nöta och i slutändan ger det resultat.

En annan fråga jag tänkte på - du skrev tidigare att hon är väldigt intensiv på leksak och då "glömmer" dig, då undrar jag om du börjat lägga in "kontaktövningar" med henne?
Dvs hon skall ta ögonkontakt med dig innan du levererar leksaken. Dvs lek, bryt - lägg gärna in "sitt"/kommado - innan leken fortsätter så "ögonkontakt" som du kan locka fram med ett litet ljud om hon inte tar den självmant - när hon tittar på dig belöna genom att fortsätta leken (vad den nu kan bestå i).
Kör gärna korta lekinslag och stoppa, lägg in "sitt"/kontakt och fortsätta -- på så sätt får du ner intensiteten lite (hon hinner inte jobba upp sig) och det blir både lite jobbigare för henne mentalt (måste koncentrera sig lite) samt att du får leksaken kopplad till dig - hon måste vända sig till dig för att få den.

Jag lägger också in "hopp och lek" innan jag återtar leken - - detta eftersom den senare i princip är nödvändigt att ha någon form av "lösenord" som berättar för hunden att nu har du jobba klart - nu får du agera fritt..

"sitt"/ögonkontakt - "hopp och lek" när leken återupptas - blir gången således. (Min valp kampar gärna - så det är ofta korta kamper varvat med "hämta/lekapportering" som utgör leken)

EDIT:
Kom på en annan sak - tänk på att inte besvara valpens gnäll. Svarar du när den gnäller så kommer den att börja "prata" och brukshund som "pratar" under eller mellan jobb vill man inte ha.
Tystnad är bra - drar hon igång gnäll så svara med passivitet/tystnad - uppmuntra inte gnällandet.
Det kanske är helt onödig info - men jag gjorde det generalmisstaget med min första schäfer, vilket gjorde att hon sedan pratade så högt och glatt under tävling att jag inte kunde höra vad domarna sa - vilket till slut gjorde det omöjligt att tävla henne.
Gnäll som satt sig är nämligen extremt svårt att sedan arbeta bort.

Det fetade - jag instämmer där.

I övrigt blir min kommentar att vi alla är olika och våra hundar är olika - och det gäller att hitta den väg som passar hunden och en själv bäst, inte om att ha rätt på ett forum.

När det gäller "nej"/fy så är det förbudsord som jag tycker att det går att få valpen att lyssna på - och för min del är det viktigt att hunden gör det - eftersom det inte alltid fungerar att bryta allt och leka med valpen.

Det andra - gällande leken - så jag ser inga problem med att min hund vill initiera lek, det är ändå alltid jag som styr om jag vill ta upp leken eller om valpen/hunden får vänta. Där håller jag alltså med dig om att det inte finns några problem med att hunden visar initiativ.

Gör oftast som du skriver och kräver ögonkontakt, även om hon inte riktigt fattat konceptet helt.

Har pratat med uppfödaren nu och får liknande råd som jag får här. Jag ska ge det mer tid helt enkelt men det är svårt att ge det mycket mer tid när jag faktiskt återgår till arbete i slutet av januari och kan de inte lämnas så kan jag inte ha kvar henne.

Vi har funderat på valpgrind men vet att hon har passerat över sådana förut och vad skulle hända då när möjligheten för de små att fly minimeras om hon lyckas ta sig över? Jag är ganska övertygad om att det hade slutat i naffs och hårda tassar, något som faktiskt räcker för att det ska gå illa.

I stort sett varje dag är likadan:

Varje tidig kväll känner jag att detta inte fungerar. Hon söker efter lek med de andra hela tiden och vi "bannar" varenda gång med ord och blockerar hennes framfart. Ibland tar vi henne redan när man ser vad som komma skall och ibland får hundarna först säga ifrån innan vi förstärker. Det känns som att framgången här är i princip helt utebliven.

Varje morgonrunda där vi går ihop är kalabalik, men eftersom hon inte kan gå i koppel så är det inte så konstigt. Detta är också en sån sak jag reagerat över. Jag har hela tiden varit tydlig med varför jag varit tvungen att välja en äldre valp, men inte i min vildaste fantasi trodde jag att denna skulle vara "nollad".

Sedan kommer rundorna under dagen där vi går ensamma och dessa är oftast hur roliga som helst, precis vad jag vill ha för typ av hund, om hon nu bara hade fungerat.

Kan ju inte låta bli att tycka synd om henne heller för man hör hur hon blir ledsen när de skäller ut henne efter hennes närmanden.

Frågan är hur mycket tid jag ska ge det här eftersom vi fäster oss vid henne. Oavsett vad vi tar för beslut så kommer det kännas skit. Antingen kuvade äldre hundar som egentligen vill fly, eller så försvinner denna underbara lilla odågan. Brukshundsdrömmarna kan helt enkelt falla platt, känns inte aktuellt att prova en annan individ och bli lika ledsen igen.

Jag vill inte låta hård nu... men kanske är det inte rätt tid för en valp? Du kan ju skaffa en dobbe när dina 2 andra gått ur tiden så att säga. Men självklart ska jag försöka ge dig lite råd om hur jag hade gjort (rätt eller fel är upp till dig att avgöra).

Tror nog inte att du ska aktivera valpen överhuvud taget. Du skrev att du lägger små spår och grejjer. Din valp har precis bytt miljö och lämnat flocken. Det är så otroligt mycket nya intryck att det troligtvis räcker och blir över som stimulering. Jag tror att din hund helt enkelt behöver "hjälp" med att komma ner i varv. Den beter sig på detta sättet eftersom den är som ett övertrött människobarn. Speciellt på tidiga kvällar som du skriver. Då är hennes enegrgi helt slut antagligen. När hon går upp i spinn och blir tossig tar du upp henne i knät och håller henne där lugnt och stilla tills hon är avslappnad. Bara håll henne nära dig och luta dig tillbaka och gäspa lite förstrött och klappa henne fram på bröstkorgen långsamt. Du avgör när hon får gå och då ska hon vara riktigt avslappnad. Det kan vara lite sprattligt i början men de förstår ganska snart vad som gäller. Du måste hjälpa henne att slappna av ibland.

Det är du som avgör när valpen är respektlös mot de äldre hundarna. Eftersom dina andra hundar inte säger ifrån så måste du gå in och stötta dem. När valpen är respektlös, gör du ett speciellt ljud (välj själv) och placerar den på andra sidan barngrinden som sitter i köks-vardagrums-sovrumsöppningen som du satt upp tidigare. Valpen får alltså inte vara "med" om den beter sig illa. Valpen ska självklart kunna se er från grinden (ni är bara på olika sidor, inga metersträckor). Tillslut kommer valpen att förstå att den inte får vara "med" om den beter sig på ett visst vis. Efter ett tag kommer valpen att höra ditt specifika ljud och kommer att lugna sig då den inte vill hamna på andra sidan dörröppningen. Detta kan ses som en bestraffning men det handlar också om att hjälpa/rädda/respektera de två andra hundarna också. Detta är samma metod som valpar använder på varann när de bits för hårt. Då piper de till gällt och leken tar slut. Efterhand lär sig hundarna att använda munnen försiktigt då för hårda bett resulterar i att den roliga leken tar slut. Eventuellt gny ska inte besvaras på något sätt utan när hon är lugn är hon välkommen tillbaka. Hon ska inte vara själv på ena sidan i mer än några minuter.

Alternativt till grinden är att du har en sele på henne och håller henne nära dig då hon blir för hårdhänt, tills hon lugnat sig. Därefter ger du henne fria tyglar. Blir hon hårdhänt igen, tar du henne med dig och låter henne vara intill dig tills hon lugnat sig. Efter några veckor kommer hon att förstå att leken bryts vid ett visst beteende.
Jaa, det kan kännas som att det går trögt och inget händer, men är man bara envisast i huset kommer man få sin belöning! Men det gäller att vara som en polis och aldrig låta leken gå över styr. Beröm spontant när hunden är lugn med de andra hundarna.

Sen skrev du tidigare om att hon inte vill gå på promenaderna och speciellt inte om det är mörkt. Det är en valp i NY miljö inslängd i ett OKÄNT revir. Hur hade du reagerat... De 2 första veckorna ska hon INTE promeneras runt. Hon ska bara upptäcka sitt nya område i sin takt. Gå till samma gräsmatta varje dag och låt henne tulta omkring på den. Tillslut kommer hon känna sig trygg när ni gått till samma plats i flera dagar och hon kommer självmant att vilja bredda sina vyer. Detta har inget att göra med bra/dåligt psyke. Ge tösen lite tid Jag tror att du grejjar det här bara du är evis! Om du inte redan somnat av textväggen :P Lycka till