Bör jag ha dåligt samvete? (innekatter)

Eller så skaffar man inte katt om man bor på en plats där de kan fara illa helt enkelt?
Förstår inte grejen. Visst att man kan vara egoistisk, men man kan väl skaffa en hund eller nåt då som man själv kan gå ut med och gå med på säkra platser, om man prompt måste ha ett husdjur.
Bor man på en plats som inte är "katt-säker" så kanske det är bättre att välja ett annat djur helt enkelt.

Nej, du behöver inte ha dåligt samvete! Jag skulle säga att det bara är människors påhitt det här med att katter mår dåligt att aldrig få vara ute. Dock ifall en katt är van vid att vara ute då är det ju klart att den kommer att gnälla om att få komma ut. Vår katt gjorde det, men slutade upp med det ganska fort. Förstår inte alls varför katter absolut måste vara ute helt själva. Tycker att folk som släpper ut sina katter sådär borde ha dåligt samvete. Förstår verkligen inte poängen med att skaffa husdjur när man ändå inte ser den så ofta och att man ska gå och oroa sig hela dagen. Beror inte på var man bor, det kan vara farligt överallt.

Plus att det har hänt alldeles för mycket sjuka grejer mot katter den senaste tiden. Tycker det är riktigt oansvarligt att låta katten gå ute och riskera att idioter får tag på katten och plågar den. Samt har jag sett grannar i närheten som lämnar katten ute när det är på jobbet och katten sitter och väntar utanför dörren i regnvädret.

Så länge man stimluerar katten noga och skapar en bra miljö för den inomhus, så ser jag inga problem. Man kan ju också gå ut med sin katt i sele. Jag gör det med min katt och hon gnäller inte om att få komma ut 27/7 trots det.

Nej, absolut inte! De har sällskap av varandra och tillräckligt med utrymme.
Katter är vanedjur och trivs utmärkt att bo inne. Ha dom inne då du bor centralt/vid vägar.
Ha inte dåligt samvete! kram!

Ja men folk funkar ju inte så för då skulle det inte finnas några katter i tättbebyggda områden. Sen kan man väl gå ut med katten i koppel precis som man gör med hundar.

Du ska inte ha dåligt samvete! Det låter som om de har en väldigt bra matte!

En innekatt är absolut beroende av att ha rätt supervisor ja, man måste övertala dem när instinkten går loss.. och det finns så utmärkta medel som inte förgiftar katten, om man vet med sig att katten t.ex uppvisar psykisk ohälsa.. därför är det givetvis aldrig fel att iaf vartannat år eller så... åka iväg med katten på allmän hälsokontroll, då det är rätt svårt att urskilja när en katt är enbart lyxigt lat och äter maten och lever sitt liv enbart... ifrån om den underliggande kan lida av kronisk depression, men jag tror tyvärr inte det, katten spontant kan själv höra bilar vina förbi och ju längre den är inne, desto mer skärms den av den omgivning den har - man får likna det vid att den hittat en grotta och väljer att hålla sig i och runt grottan.

T.ex att man som andra säger, ta ett koppel och låta den få känna på atmosfören, de flesta mer präglade innekatter, vill in inom 1 minut.. de som är tränade att ändå visas ute m. kopplet.. vill in inom iaf 10 min, de söker snabbt vägen tillbaka IN, och den vet var den vill vara när den visar sin kattvilja - präglade katter alltså.

Där uppfödare med lite seriösa avsikter VET lite mer än random jag-har-haft-katt-i-hela-mitt liv och "vet" att andras katt lider (retoriska utfall-syndromet av mkt okunskaplig propaganda)


Sådant kan man avfärda genom en blinkning.

Ägaren känner katten bäst + djurvårdarna på vet.klinikerna. Man slår ihop sina påsar, så passionerad fanatisk vegan-konspiratorisk has-to-blame anyone-agendan, den missar all poäng när det kommer till KATTDJUR, som aldrig haft status av mer än storleken på en hunds trampdyna.

Mer hatade djur än huskatt får man leta efter, om du frågar mig.

Jag har en innekatt. Så länge man leker med katten och ser till att den har det bra i övrigt, ser jag inte hur det skulle vara sämre än att sin utekatt blir tagen av räven, lodjuret, får stryk av andra katter och ögonen sönderrivna, påkörd av en bil, får mask/kattpest/färstingar/annat otyg som utekatter dras med. VAR kan man bo där sådant inte kan inträffa utomhus?
Inne får man tänka på vad som ligger framme, så katten inte kan skada sig på något eller få i sig något olämpligt.

Det är väl som med hundar. En del går bara utanför dörren för att kissa och bajsa den. En del går långa promenader varje dag och busar, leker och aktiverar hunden.
Det hänger rätt mycket på engagemang, oavsett vilket husdjur man väljer.
Och även att man ser till att innekatten inte blir tjock. Anpassa mängden mat efter hur mycket den rör sig.

Man märker väl, om man är aningen observant, om djuret man lever med verkar trivas och vara lycklig.

Sen är det dock olika hur bra olika katter trivs inomhus. En del blir tokiga, andra trivs bra som katten

Ja innekatter tyr sig till människan, ofta frivilligt så det är inga större problem alls. Synd bara att TS råkat ut får pådrivare med avsikt att ge dåligt samvete, eller de bryr sig ? så om en katt har ägare som släpper ut katten, därmed garant iför att ägaren är fantastiskt vårdande ömmande katten?

inte helt säker på det om det ska vara så, faktiskt.

relationen och vården om kattens bästa är ju det allra viktigaste, katten är individ som människa.

jag ser det som att man iaf besparar den och minst halverar de offantliga skaderisker där ute, gå och tänka negativt eller på förhand agera martyr å kattens vägnar, leder ingenvart.

Nej.

Att tro att en katt är automatiskt olycklig av inneliv är att överskatta sin egen tro om att känna alla katter - katter är individer, det finns dem som trivs inne och lever inne i stugorna i stort sett 24/7 trots tillgång till hela paradiset.

Så din tes stämmer ej.

Stallkatter t.ex.. är helt domesticerade till främst köket, utöver stallet.

Finns inget stall, duger köket ypperligt för en katt i kattens hela resterande liv. fint om det finns fönster i sådant hus, men inte ens det är till tvärsäker tro, så nödvändigt man kan tro.

Katt är inte som människa, man märker på katten om den trivs eller inte. och det inte omedelbart, så komma o träffa en katt i en timme och tycka sig ha-pratat-med-den och fått minsann veta : nej.

Däremot kan man lättare se vad en travhäst "säger" , faktiskt. Där pratar vi språka med enbart blicken.

Baserat på din beskrivelse om du hur hanterar dina två katter så låter ju de som om att de har ett riktigt bra hem. En katt behöver inte nödvändigtvis må bättre om den får vara ute. Att du dessutom har två katter tillsammans gör ju bara saken än bättre. Alldeles för många katter tvingas leva ute och gå hungriga. Fortsätt att behandla dina katter som du gör, det kan du göra med ett gott samvete!

Man behöver nog älska katten helst, att gilla den är OK, men att älska katt som får ödet att leva inne... det är ju ett krav, då inte alla katter accepterar det på människans begäran...

Sedan är katten inte heller att behandlas alltför som ett offer.. det finns livsbetingelser för också ägarna, detta vet inte katten, så man får liksom kompromissa.

Skämmer man bort en katt för mycket, så kan de tyvärr också bli, om det vill sig.. bli lite odrägliga och direkt kräsna och så smarta de är, direkt nobba riktigt god mat, utifrån att iaf till en början... visa missnöjet. Det är väl kattens natur.. elelr instinkt, de VILL självklart ut, för katten är jägare. Hanar är isf mer drivna. Min erfarenhet är att honor är lättare att ha att göra med. De nöjer sig liksom smidigare. Men driften finns där oftast alltid livet ut, hos de flesta katter. Djur är djur, inte dem som byggde hus trafik och allt annat.