Journalister skriver som krattor numera - vad göra?

"Sanddynor" på Gran Canaria skriver Thea Mossige-Norheim om
https://www.expressen.se/nyheter/kli...-naturomradet/

Nej Mandelaeffekten handlar inte om att ljuga så det har jag alltså inte påstått.

Du jag kontrollerade vad det var och du påstår att jag aldrig har sett sagda skylt så snacka inte

Det finns två substantiv skyl. Ett som är kognatiskt och likbetydande med skjul, och alltså har med skyla sig att göra, (men som inte behöver vara eller likna ett hus) som angavs vara mindre brukligt i SAOB 1973, och ett som betyder samling av sädeskärvar, arrangerade för torkning. Observera samling av. En skyl är alltså ett arrangemang av ett antal nekar.

Också detta senare skyl torde ha blivit väsentligt ovanligare efter skördetröskornas införande i det svenska lantbruket.

I Skånska Dagbladet står det att många busschaufförer har arbetsdagar på 13 timmar men bara får betalt för åtta. Den obetalda pausen kan de få tillbringa i en lokal utan ”vilorum”.

Vilorum är beteckningen på en avlidens sista plats,d.v.s. en grav. I artikeln borde det ha stått ”vilrum”.

Haha, herregud.

Men det var väl bra att det var en lokal utan vilorum. Det hade varit värre om det varit med.

I dag använder även SvD det motbjudande uttrycket ”perfekt storm”: »Sveriges elförsörjning –
”Perfekt storm” driver upp elpriset.«

I engelskan används perfect storm nästan alltid i tråkig bemärkelse, som en jobbig naturupplevelse, alltså motsvarande vårt ”full storm”. På senare år har det dock i vissa fall kommit att användas i bemärkelsen ”storm som uppträder under för stormen idealiska förutsättningar”, dvs alla meteorologiska variabler samverkar för att göra stormen så jävlig som möjligt. Uttrycket har sedan överförts till att beteckna de situationer då allt skiter sig som om det vore en elementens sammansvärjning.

Det är olyckligt att tala om ”perfekt storm” i exemplet ovan. Det är förvirrande. Elprisraketen i dag har inget med stormar att göra, utan om att många faktorer samverkar så att priset stiger dramatiskt och elbilen snart är lika dyr att köra som bensinvagnen. Dessutom är ett rejält blåsväder i november inget man normalt förknippar med njutning eller något bra, vilket däremot adjektivet ”perfekt” är.

Allt samverkar för att göra ”perfekt storm” till en misslyckad anglicism.

Uttrycket perfect stranger brukade översättas till total främling när svenskan ägde sina egna ord. Det går förvisso att fundera över om främlingskap går att gradera, är det inte antingen eller? Storm går att gradera, men jag skulle nog vilja kalla det förödande storm när den skadar sin omgivning. Kopplingen till elpriset blir på något sätt en andrahandshändelse. Det borde räcka med bara storm där.

Text-tv har norpat och hobbyöversatt en text från anglosaxisk press där det talas om att Nya Zeeland ska höja åldersgränsen för inköp av rökverk, i hopp om att ungdomen därmed måtte bli rökfri.

Men översättningen lyder: ”Den lagliga åldern ska höjas för varje år.” Det låter ju inte klokt, ty en ålder kan aldrig vara laglig, däremot handlingar som knyts till en bestämd ålder. Legal age heter på svenska ”åldersgräns”.

Det borde väl en journalist veta, som får betalt för att producera text.

SAOB:
Nå laglig ålder, förr äv. lagliga år. Sedan han .. war kommen til sine laghlighe åhr.

https://svenska.se/saob/?id=L_0001-0120.wniW

Uttrycket verkar dock inte ha använts sedan 1600-talet, så dagens bruk är utan tvivel en anglicism och frukten av amatöristisk översättning, som så mycket annat som knycks från The Guardian och pådyvlas en intet ont anande svensk läsekrets.

Och kanske var 1600-talets bruk rentav en gallicism, då uttrycket âge légal existerar i det gyllene seklets världsspråk franskan.

”Laglig ålder” låter konstigt i vår tids öron; ”åldersgräns” är utan tvivel det gängse begreppet. Och såväl text-tv som boulevardpressen bör hålla sig till gängse formuleringar.