Journalister skriver som krattor numera - vad göra?

Meningen är inte bra, men det är nog ändå rätt klart att vilket syftar tillbaka på hela harangen - musik från en opera av Richard Wagner - .

Aftonslasket har en rubrik enligt följande: Luleå vann toppmötet med Färjestad.

https://www.aftonbladet.se/senasteny...-med-farjestad

Nu kommer de säkert att ändra denna, men om man vinner med någon så vinner båda.

Det här var kul. "armborstar" Och den sista meningen, där journalisten känner sig tvungen att förklara för Expressens läsare att zoombies inte finns i verkligheten!

https://www.expressen.se/kvallsposte...ugglade-vapen/

Nu ställs paret inför rätta för att ha smugglat in 16 tillståndspliktiga vapen, skriver Sydsvenskan. I samlingen fanns bland annat tre armborstar, en elchocksanordning, ett pluggat gevär och tre skjutvapen som avfyrar tårgas.

Paret hade planerat att bosätta sig permanent i ett sommarhus i Blekinge. Mannen och kvinnan samt en manlig kamrat, som körde en skåpbil, fraktade därför allt sitt bohag till Sverige.

– Men de hade kanske inte valt det mest diskreta fordonet, säger kammaråklagare Michelle Stein till tidningen.

Enligt Sydsvenskan är ”Zombie response team” (skyddsstyrka mot zombier) en sammanslutning människor som utger sig för att förbereda sig för apokalypsen. Zombier är monster inom populärkulturen som dock inte har någonting med verkligheten att göra.

Alla de där vapnen är fria att köpa i Tyskland. Man vet inte om det mest patetiska är att journalisterna är för den svenska vapenlagen, att de inte fattar att det är allmänt bekant att zombies inte finns eller att de inte kan pluralformen av armborst...

Det gör visserligen lite ont att läsa artiklar/texter som dessa och kanske ännu värre, kommentarsfält på ex facebook...

Å andra sidan är språk i ständig förändring så detta är nog vad vi får vänja oss vid.

Media (TT) har tidigare varit en drivande kraft till språkförändringar, exempelvis att pluralformen för verb (är - äro) slopades runt 1940-talet.
[Bergman, Gösta.(2003) Kortfattad svensk språkhistoria. Prisma. Göteborg.]

Det är väl ingen idag som önskar att vi fortfarande använder detta?
Jag tänker att vi kommer se tillbaka på de förändringar som sker idag på liknande sätt

Liten rättelse: i alla fall för att inneha armborst, måste man vara med i en armborst/bågskytteförening. Fast det är det ju å andra sidan lätt att bli.

"armborstar" är ren humor. Är det borstar som män med mycket hår på armarna använder, eller..?

Jag hade gärna sett att singular- och pluralformerna av verben blivit kvar. Det hade blivit tydligare i en del lägen.

Det beror väl på. Förloras distinktioner – om språkliga medel utgår utan att ersättas av nya motsvarigheter – blir ju språket fattigare, liksom även dess brukare, som då går miste om att förfina sina tankar och att uttrycka sig med precision.

Ett exempel är ju den omotiverade utslätningen av skillnaden mellan var och vart, som i kombination med liknande konstigheter utarmar vårt inre liv.

Jag håller med, men på gott och ont lever vi i en demokrati och därför är det den breda massan som dikterar språkets utveckling.

Och avståndet till det förflutna hade upplevts som mindre.
Kan tänka mig att unga personer tycker det är skitstörigt att läsa Strindberg, för att inte tala om Stagnelius, med alla pluralformer. Måste kännas som grekiska (klassisk grekiska).

Ja, DET också. Islänningarna har, bland annat av den anledningen att de vill att nya generationer ska kunna fortsätta läsa de isländska sagorna, hållit tillbaka på förändringar i sitt språk.

Det där med böjningar är rätt intressant. Här en artikel om verbet hushålla.

https://www.gd.se/artikel/hushaller-...om-smog-sig-pa

Pluralböjning för armborst är just armborst [flera armbost] och i bestämd form armborsten.