Citat:
När man läser svenska tidningar får man ibland en känsla av att läsa något som körts genom Google Translate, trots att det är svensk originaltext. Rätt ord används på fel sätt, och ibland blir det obegripligt, ibland bara konstigt. 
Ett dagsfärskt exempel från en av våra största dagstidningar, med mina korrigeringar inom hakparenteser:
På SvD Brännpunkt presenterades dock tio punkter på saker ["exempel på saker" eller "punkter" (som)] partiet vill se genomförda redan nästa år. Bland dem hör ["Till dem hör" eller "Bland dem finns"] att Migrationsverket ska kunna driva anläggningsboenden i egen regi, att varje kommun ”ska ha förmåga” att ta emot de [dem!!!!!!!!] som fått uppehållstillstånd samt sänkta trösklar in på arbetsmarknaden.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/al...en_4203983.svd
Journalisterna spelar ju en viktig roll för språkvården, särskilt som många svenskar inte längre läser böcker. Risken finns alltså att en bristande språkkänsla bland våra journalister sprider sig och leder till ett allmänt språkligt förfall.
Frågor att diskutera:
1. Hur utbrett är problemet? Håller ni med om att det blivit värre de senaste åren?
2. Vad beror förfallet på? Är det bristerna i den svenska skolan som börjar slå igenom? Eller finns problemen högre upp, i journalistutbildningen?
3. Vad kan vi göra för att åtgärda problemet? Fortbildningskurser i svenska för journalister? Mer korrekturläsning? Smartare ordbehandlingsprogram?
Ett dagsfärskt exempel från en av våra största dagstidningar, med mina korrigeringar inom hakparenteser:
På SvD Brännpunkt presenterades dock tio punkter på saker ["exempel på saker" eller "punkter" (som)] partiet vill se genomförda redan nästa år. Bland dem hör ["Till dem hör" eller "Bland dem finns"] att Migrationsverket ska kunna driva anläggningsboenden i egen regi, att varje kommun ”ska ha förmåga” att ta emot de [dem!!!!!!!!] som fått uppehållstillstånd samt sänkta trösklar in på arbetsmarknaden.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/al...en_4203983.svd
Journalisterna spelar ju en viktig roll för språkvården, särskilt som många svenskar inte längre läser böcker. Risken finns alltså att en bristande språkkänsla bland våra journalister sprider sig och leder till ett allmänt språkligt förfall.
Frågor att diskutera:
1. Hur utbrett är problemet? Håller ni med om att det blivit värre de senaste åren?
2. Vad beror förfallet på? Är det bristerna i den svenska skolan som börjar slå igenom? Eller finns problemen högre upp, i journalistutbildningen?
3. Vad kan vi göra för att åtgärda problemet? Fortbildningskurser i svenska för journalister? Mer korrekturläsning? Smartare ordbehandlingsprogram?
Svar:
1. Problemet är stort,och växer för varje år.
2. Förfallet förklarades av Assar Lindbeck redan år 1960. Han konstaterade att matematikkunskaperna försämrades bland den tidens matematiker. Orsaken var/är att alltfler arbetar med sådana saker. Förr i tiden var antalet matematiker litet, och de som faktiskt nådde detta som yrke var de "smartaste" helt enkelt. I samband med "utbildningsexplosionen" kom det att behövas bla fler lärare i matematik, och de som då kom in i yrkes var sådana som var lite mindre "smarta" än på den gamla goda tiden. Sedan har det bara fortsatt.
Likadant är det inom journalistiken. Förr i tiden arbetade de flesta i fabriker, och endast ett fåtal kunde slå sig fram till skriftställaryrken - och det blev då de mest begåvade för den sysslan. Nu vimlar det av TV-kanaler, InterNet-media utöver tryckta tidningar, och alltså jobbar så pass många inom yrket att de excellenta förmågorna inte räcker till.
3. Grundproblemet som det beskrivits ovan är nog svårt att göra något åt. Lite bitvisa insatser bör dock kunna göras. Tex idag söker sig många till journalisthögskolan bara för att de vill göra en insats i kampen mot SD, och väljer då journalistyrket. Om vi kan så sökanden med andra bevekelsegrunder bör det kunna bli i alla fall lite bättre.
