Journalister skriver som krattor numera - vad göra?

SO:s förklaring till loser.

● förlorare särsk. om person som miss*lyckas i livet

https://svenska.se/so/?id=147283&pz=7

Den håller ju inte streck. Det engelska (egentligen amerikanska) loser är väl betydligt mer mångtydigt än inlånet i svenskan? Vad som avses i det sammanhang du citerade är ju betydelsen: a person that you have no respect for. Har vi verkligen den användningen i svenskan?

Kanske man kan säga: Jag visste att jag en dag skulle få se mäktiga män bränna ner världen – jag trodde bara inte att de skulle vara så patetiska.

Nä, »loser« på svenska är nog mer begränsat. Det där med den moraliska ömkligheten finns liksom inte med. »Patetisk« är kanske inte så dumt.

Men »förlorare« är en amatörmässig översättning, låt oss slå fast det.

Ja, det går ju också bra.

Men hur tänker den som översätter ”loser” med ”förlorare”? Inte alls?

Jag bad ChatGPT-4o att språkförbättra den ursprungliga formuleringen, och resultatet blev ännu bättre än ditt förslag tycker jag:
"På SvD Brännpunkt presenterades dock tio punkter med förslag som partiet vill genomföra redan nästa år. Bland dessa ingår att Migrationsverket ska kunna driva anläggningsboenden i egen regi, att varje kommun ska ha kapacitet att ta emot personer med uppehållstillstånd samt att trösklarna till arbetsmarknaden ska sänkas."

Journalister bör använda språkförbättringsverktyg! Words grammatikkontroll upptäckte dock inte något av ursprungstextens fel. Generativ AI (stora språkmodeller) kan vara lösningen! Med prompt engineering kan man ändra textens stil så att den inte låter som en filosofiprofessor, utan blir så lättläst att den passar i en tidning.

Journalister har börjat ta hjälp av generativ AI även för att bli mer produktiva och skapa innehåll. Nackdelen är att generativ AI kan fabulera. Incidenter har inträffat där misstag har slunkit igenom. Det är 75 ggr mer allvarligt än språkfel. Få av er språkpoliser verkar bry sig om det. Det behövs en ny kultur bland journalister att alltid uppge källa med fotnot. Inte bara att uppge vilken tidning som först publicerade en uppgift, men att uppge originalkälla.

Jag tror ändå att journalistiken och konsten behöver mindre AI, inte mer, för att hålla sig relevant. Det är bättre att journalister lär sig svenska ordentligt eftersom språket hjälper en att organisera sina tankar och ge dem korrekta valörer. Trovärdigheten ökar inte av att maskiner rapporterar om världen, det gör den bara om levande människor med en skarp penna och hjärna skriver stringent, redogör för sina källor och metoder. Det är ovärderligt med grävande journalistik, personer som tar på sig en hjälm och berättar om skyttegravarnas ukrainska helvete, avslöjar mutor och osunda band mellan näringsliv och politik, rapporterar om otillbörligheter i kommunen och andra samhällsproblem som en apparat aldrig skulle kunna sammanställa eller ens ta initiativ till. Fria professionella medier, både lokal- och rikspress, är helt oundgängliga för en demokratisk genomlysning av samhället. Det blir faktiskt bara alltmer uppenbart.

Var det fel att journalister tog hjälp av korrekturläsare på den tidningen tidningar hade det? Är det fel att lärare ibland ber studenter att ta hjälp av en kompis med att förbättra textens språk? ELler forskare betalar en professionell editor att förbättra språket? Då kan det inte vara fel att chatgpt används för språkförbättring.

Vad är det för kvalitet du vill uppnå genom att undvika AI-förbättrad text? En personlig språkstil som avviker från standardspråket? Då kan språkfel plötsligt bli ett tecken på att en människa har skrivit texten och göra att den känns autentisk.

Om journalister ska kunna konkurrera med Chatgpt eller Wikipedia behöver de å ena ge sina texter en personlig touch, och å andra sidan bli mer produktiva. Därför kan det inte vara antingen AI eller inte, chatgpt blir inte en ersättning för journalisten utan ett verktyg för att att minska tidsödande arbete såsom korrekturläsning och faktasamling, och hjälpa journalisten koncetrera sig på sitt huvuduppdrag, att granska makten, att beskriva intresseväckande med en viss dramaturgi, och att förklara pedagogiskt. Lokalpressen håller på att dö, men "lagom" mängd generativ AI kan rädda situationen.

Journalisten måste göra handpåläggning av den AI-förbättrade texten och göra den till sin, eller behålla några egna formuleringar. Sätta sin personliga prägel på den som kanske inte behöver vara språkiligt korrekt.

Så vet jag att forskare gör när de skriver forskningsartiklar, för att det inte ska låta som chatgpt-genererad text så låter de bara chatgpt rätta de allvarligaste språkfelen. Lärare som läser studenttexter som är perfekta blir skeptiska och börjar granska om studenten kan ha fuskat - antingen plagierat eller AI-genererat innehållet.

På Wikipedia finns ett verktyg för att översätta artiklar mellan olika språk. Det utgår från Google translate, men tvingar wikipediaförfattaren att göra några modifieringar i varje stycke och därigenom göra en viss handpåläggning. Typiskt så rensar man bort pratiga texter, eller innehåll vars källor man inte kunnat kontrollera. Ett liknande verktyg skulle kunna tvinga journalisten att omarbeta varje stycke som genererats av chatgpt.

Du håller inte med om att faktamässig korrekhet är viktigare än språk?

Det går inte att skilja de aspekterna från varandra. Ett precist språk är en förutsättning för ett korrekt återgivande av fakta. (Sedan är naturligtvis historiska fakta inte sällan öppna för omförhandling, efter hand som nya fakta tillkommer.)

Och jag befarar en språklig utarmning på sikt, eftersom AI-texter bara är en rundgång på sådant som redan skrivits. Om AI skulle skriva originaltexterna också, skulle rundgången bli fullständig och språket bli cirkulärt, eller kanske snarare en avsmalnande spiral.

Samtidigt finns en upphovsrättslig aspekt på saken: AI-ingenjörerna har hittills använt professionella skribenters texter för att finslipa den konstlade intelligensens förmåga. Utan att betala ersättning för denna input, samtidigt som utkomstmöjligheterna för dessa grupper försämras. Det strider mot min moraluppfattning.

Amanda Anell på UNT tror uppenbarligen att det heter att införskaffa sig något. Det är möjligt att det låter pampigare än de korrekta alternativen skaffa sig och införskaffa, men det är lik förbannat fel.

Det här var kul:

https://www.expressen.se/noje/gene-h...e-bort-barnen/

Gene Hackman värd 800 miljoner – valde bort barnen

Värderar vi numera människor i pengasummor..? Knappast. Expressen har direktöversatt uttrycket "is worth" = "äger en förmögehent uppgående till", utan att tänka.

https://www.dn.se/varlden/sa-paverka...ader-i-rymden/

"Suni Williams sade I september att hon saknade sin familj, sina vänner och hennes hundar"

Varför "sin, sina" och sedan plötsligt "hennes hundar"?

Ja, en mer idiomatisk översättning hade varit ”Gene H god för 800 miljoner”.

Nu har de dock ändrat och strukit alla anglicistiska possesivpronomen. I svenskan är det som bekant snyggast utan.