2014-12-09, 07:45
  #1
Medlem
Allt har gått sönder. Inom mig, i mitt kärleksliv, privatliv. Det mesta känns nattsvart och jag tänker i mörka tankebanor ännu en gång.

Jag jobbar som fan för att ha annat att tänka på vilket resulterat i att jag även tror att jag håller på att gå in i väggen.

I samma veva har en nära anhörig till mig problem med spriten, och även fast hen försöker hålla skenet uppe så vet jag att hen innerst inne är olycklig och jag fruktar att hen kanske funderar på att ta sitt liv.

Och därför vågar jag inte tillåta mig själv att må dåligt, men jag gråter hysteriskt när ingen ser. Skär i mig själv istället för att prata med någon.
Vill inte tynga mina anhöriga ännu mer....
Jag ringde psyk för ett tag sedan, sa att jag inte pallar mer. "Börja ta dina mediciner igen" sa dem och gav mig ett numret till akutpsyk att ha till hands om jag mot all förmodan kanske vill ta mitt liv.
Jag får inte någon tid hos psykolog utan hos en läkare, 4 veckor efter mitt telefonsamtal. Antagligen för att ingen under alla dessa år botat mig, jag kostar dem bara tid å pengar. Och därför är det bättre att proppa mig på medicin.

Jag känner mig så ensam.
Finns det någon som vill vara min vän? Kommer det någonsin vända?
Citera
2014-12-09, 08:23
  #2
Medlem
Bra att du har ett arbete att gå till och det är nog viktigt att du fortsätter gå dit för att inte bli mer instängd med dina tankar.

Det är väldigt jobbigt när en nära inte mår bra och när man själv inte mår 100% och håller skenet uppe så tar man mycket skada. Skulle din vän ta livet av sig eller fortsätta vara deprimerad och behöva stöttning länge är risken stor att du hamnar i ett ännu större mörker än du är i nu även om du inte tror det.

Det bästa tipset jag kan ge dig är att försöka hitta några andra vänner (inte göra dig av med dem du har). vänner som inte har depressioner och annan problematik utan bara är roliga att hänga med. Sök på datingsiter, forum och gå med i div aktiviteter som finns i din omgivning. I början kommer du inte känna dig motiverad och allt kommer kännas jobbigt men jag råder dig att gå in med en positiv attityd och fejka i början om det behövs. Det viktiga är att du kommer ifrån att tänka på dina problem och andras problem, även om det bara är för en liten stund.
Citera
2014-12-09, 08:41
  #3
Medlem
Hej där, jag är gärna din "cybervän", jag förstår hur du känner det, själv kan jag också känna så just nu också eftersom jag har haft det superjobbigt den sista tiden, jag jobbar också mycket för att tiden ska gå.

Och få hjälp från sjukvården är ju lika med noll!

Man får vara sin egen hjälp om det ska gå!

Hur jag lyckats att ändå skapa mig ett bra liv med familj är otroligt med tanke på min uppväxt och vad livet gett.

Det tips jag kan ge dig att vara stark själv, liksom bryta ihop och gå vidare, det är så jag gjort, så ibland kommer det stunder i livet som ändå ger livet en mening.

Själv har jag börjat att promenera i skogen varje dag vilket ger mig livsgnista, man får försöka hitta det som ger en lite energi.
Citera
2014-12-09, 08:47
  #4
Medlem
1. Jag använder hen när jag inte vill avslöja könet på min anhöriga pga paranoid att nån jag känner läser detta. Om det sticker i era ögon så behöver ni inte berätta det för mig pga skiter i vad ni tycker.
2. Min anhöriga är tyvärr en släkting som jag ser varje dag.
3. Ni som svarar med god ton vill jag bara säga tack till, känns alltid lite bättre att somliga känner detsamma som jag och vill hjälpa till.
Citera
2014-12-09, 08:54
  #5
Medlem
Knotknets avatar
Nej jag vill inte bli din vän. Du verkar vara rätt menlös som människa. Du får leta upp någon rabiat feminist så kan ni springa runt och säga hen hela dagarna.
Citera
2014-12-09, 09:00
  #6
Medlem
Medicin kan hjälpa dig att inte sjunka så djupt i depression. Börja motionera, promenader tex det hjälper mot depression. Din anhöriga kan du inte göra så mycket åt. För att sluta med alkohol måste personen själv vilja det. Du kan inte ändra någon annan än dig själv. Fortsätt jobba, men inte så du går in i väggen.
Citera
2014-12-09, 18:18
  #7
Medlem
Se till dina grundbehov som människa allra först. Sover du ordentligt och äter du bra? Där börjar allt. Du behöver inte jobba ihjäl dig för du mår ju dåligt av det redan. Tyck inte synd om dig själv utan se vilka möjligheter du har istället. Med tankens kraft skapar du dig det liv du vill leva. Alla är ensamma vissa perioder i livet. Du kan kontrollera ditt liv men inte andras. Vad andra gör av sina liv är deras egen ensak inte din. Kan göra ont att betrakta det vid sidan av speciellt om det är en person som står en nära. Är du en ångestladdad och ängslig individ som ser osäker ut så attraherar du inte människor i din omgivning. Slappna av och njut av att vara den du är. Det finns ingenting du inte klarar av. Jag har gått igenom allt tråkigt man kan tänka sig men det går fan ingen nöd på mig. Jag jobbar jag tjänar massor med pengar. Jag är frisk och stark och kan göra precis vad jag vill med mitt liv och det har jag gjort också. Du kommer inte sakna den kärleken du hade när du finner en ny. Är inte kärleken bestående så är det inte meningen heller att ni ska fortsätta utan det kommer in något annat i ditt liv som ska glädja dig igen och få dig att stråla. Meningen med livet är att kunna släppa tråkigheter och vara tacksam för att man fått uppleva det för utan dem har du ingen erfarenhet. Oavsett om det är bra eller dåliga erfarenheter så utvecklas du som människa. Gräm dig inte över något Ställer du in dig på en "tråkig" grå frekvens så ska den färga hela din tillvaro så allt blir tråkigt och dystert.
Ge dig själv en spark i ändan. Bestäm dig för att du inte är en vekling utan du är en stark person som kan klara allt. Du ska se att självförtroendet börjar att växa efter ett tag.
__________________
Senast redigerad av iqiqiqiq 2014-12-09 kl. 18:21.
Citera
2014-12-09, 21:43
  #8
Medlem
Om du inte pratat med din husläkare kanske det vore en idé.

För att få en uppfattning om vad husläkaren är tänkt att göra sök på 1177 och "hitta rätt i sjukvården". En bit ner på sidan står det vad man kan förvänta sig av sin husläkare. Till exempel om du har en lätt eller medelsvår depression så bör husläkaren kunna hjälpa till med det. Om du behöver en speciallist skickar husläkaren dig dit istället.

Min egen upplevelse av vården är att det är lättare att få tag på sin husläkare än en läkare/psykolog på en psykolog mottagning. Om man har en husläkare man gillar har man alltid någon läkare att vända sig till.

Hoppas det vänder för dig.
Citera
2014-12-09, 22:45
  #9
Bannlyst
Du har ju alltid gud att vända dig till?

Det blir oftast nattsvart när man är ateist efter ett tag.

Finns ingen mening med att vara det.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in