Ska byta antidepp och fått quetiapin mot eventuell ångest, va fan?

Hej!

Går för tillfället på 200 mg sertralin, mot medelsvår depression, ocd och ångest. Har dock nyligen fått Venlafaxin utskrivet då sertralin inte har någon som helst verkan på mig.

Ska börja trappa ner snarast och har fått quetiapin utskrivet mot ångest under bytet av medicin. (Vilket enligt mig låter skit konstigt, har hört att det kan vara ett rent helvete att börja på venlafaxin) Har länge bett om starkare ångestdämpande men utan resultat, och börjar lacka ur ordentligt nu.

Har redan mycket ångest som det är och kommer möjligen få ännu mer ångest under en period, och psykiatrin vägrar trotts detta skriva ut något potent, Va fan? Hur svårt ska det vara att få lite benzo utskrivet egentligen?

Överreagerar jag, eller vad tror ni? Klarar jag mig på quetiapin?

Du är för otålig, du ska icke nämna att du vill ha starkare utan säga att det inte fungerar när doktorn ringer upp. Som med vilken medicin som helst i princip.

Skriver inte det här för att några jävla knarkarjävlar ska ta tips och tycka att "åfan det här är en bra idé" förövrigt.

Förstör för fan inte för människor som verkligen behöver medicin för att fungera.

Ja, Fy fan för alla knarksökare som förstör för oss med behov!

Anser dock att jag kunde fått en mindre mängd benzo, iallafall under en kort period, men tydligen inte.

Quetiapin i rätt dos är väl effektivt för att "stänga av" hjärnan?

Känner till ett riktigt nervvrak som fick det, och den medicinen satte honom på plats rejält.

Quetiapin är godkänt i USA för behandling av terapirefraktär depression, dvs depression som inte blivit bättre utav bara antidepressiva.
Har oftast gynsam effekt på ångest och sömnsvårigheter också.
Så en tanke bakom det hela kan säkert vara att kombinationen skall hjälpa dig mycket mer än bara venlafaxin.

Det normala dock är att man får någon sorts anthistamin oftast atarax som psykiatrin gödslar patienterna med :P

Kortfattat är det mycket lätt att börja med benzo, men otroligt svårt att sluta.
Blir lite som att öppna dörren till ett framtida sug, har inte tagit stilnoct på typ 7 år men kan fortfarande längta efter känslan man får när man tar det :P

Ge det en chans, innan du dömer ut hela projektet.

Det är bra att läkare är restriktiva med benso, för det är, som andra säger, inte en bra väg att gå om man inte är absolut tvungen.

Vad du kan göra är att prova exempelvis Lergigan. Den fungerar, enligt mig, mycket bättre än Atarax. Själv använder jag det och sedan Stesolid vid absoluta nödtillfällen (panikångest).

För övrigt är pratet om venlafaxin-helvetet överdrivet. Det är väldigt individuellt, långt ifrån alla får det jobbigt vid insättning/dosförändringar/utsättning. Snacket driver på en allmän rädsla för medicinen, som inte gör någon några tjänster.

Har fått atarax och många liknande preparat utskrivna, dock var dom helt verkningslösa på mig.

Förstår varför dom är försiktiga med att skriva ut benzo, dock känns det lite hopplöst då det inte finns många potenta ångestdämpare.

Har fått många olika preparat utskrivna, dock inget som hjälpt.

Låter dock extremt konstigt i mina öron att äta antipsykotika när man varken är bipolär eller schizofren.

Men vad vet jag, ska ge det ett ärligt försök iallafall!

Jag had tidigare hade dömt ut chanserna till någonting starkare än antihistaminer då jag var lite halv blandmissbrukare och haft kontakt med beroendevård sen tidigare men på mitt senaste läkarsamtal tog jag upp lugnt och sansat att jag behöver minsta förpackningen av något start när ångesten är som värst för jag klarar inte av att inte supa mig full eller röka på då, och att det rör sig om två gånger i veckan när tiden det är som värst.

Och eftersom jag skulle sluta med quetiapin CT sa jag att det kommer vara omöjligt att sova och hux flux hade jag fått ett recept på sobril och ett på imovane så hoppet finns där men man måste vara desperat på rätt sätt.