Linda Snecker (V) Sveriges mest omogna Riksdagsledamot genom tiderna!

Så här är det:

Det finns tre, eller fyra, sorters motioner i riksdagen:

Partimotioner.

Dessa är partiets stora, övergripande, agendasättande motioner. De är ofta långa och utförliga och skrivs av ett stort antal personer och brukar undertecknas med partiledaren som första namn, även om partiledaren inte har skrivit ett enda ord själv, för att signalera att detta är hela partiets officiella politik.

Ett parti kan lämna in partimotioner om t ex skolan, och då undertecknas de av partiledare + partiets riksdagsledamöter som jobbar med skolan, eller arbetsmarknadspolitik, som undertecknas av partiledaren + partiets riksdagsledamöter som jobbar med arbetsmarknad, osv på alla viktiga områden.

Mycket av själva skrivandet kan göras av de politiska sekreterarna, men riksdagsledamöterna på området är med i arbetet hela tiden och varje formulering i partimotionerna är vägda på guldvåg.

Partimotionerna har stor dignitet. Alla motioner i riksdagen måste behandlas i något av de 16 utskotten (eller är de 17 nu) och partimotionerna väger som sagt tungt.

Eftersom partiledaren står som undertecknare av alla partimotioner får denna/denne ett oförtjänt antal undertecknanden och framstår som ytterst flitig om man bara ser till dessa. Ofta nog har partiledaren inte skrivit ett enda ord, men har givetvis varit med i arbetet och har läst motionen noga.

Kommittémotioner.

Dessa arbetas fram av en kommitté, dvs flera riksdagsledamöter i ett parti. Oftast är det de riksdagsledamöter som sitter i ett utskott, t ex utbildningsutskottet. De är på nivån under partimotioner och tar upp mera specialiserade och detaljerade frågor inom t ex skolpolitiken. De undertecknas alltså av flera ledamöter eftersom det ju är en kommitté. Som förstanamn står ofta den som är ordinarie ledamot i ett utskott. Denna person behöver inte ha skrivit motionen, men har förstås arbetat med motionen och står för den.

Kommittémotioner visar också partiets officiella ståndpunkter och väger tungt i utskottsarbetet.

Enskilda motioner.

Dessa motioner kan man nästan alltid strunta i. De har ingen som helst verklig betydelse. De skrivs av en enskild ledamot eller ett par tre stycken och speglar dessa ledamöters personliga preferenser. Det kan gälla att man vill ha bättre väg mellan Lingonboda och Mossträsk, vilket kanske går hem i ens hemort, eller hudfärgade plåster eller så. När de kommer upp i utskotten och sedan i kammaren avslås de rutinmässigt. Högst 1 % antas och då gäller det något obetydligt. Hade det varit något betydande hade partiet lagt fram dem som kommittémotioner eller som del i en annan motion.

Media älskade förr att räkna hur många motioner en ledamot hade lämnat in, men detta är som framgått ovan absolut inget bra mått på hur aktiv en ledamot är. Glöm det.


Flerpartimotioner

Två eller flera partier kan lägga fram gemensamma motioner, som då undertecknas av de som står bakom förslaget. Det kan gälla något behjärtansvärt som att alla barn ska få en nallebjörn på barnavårdscentralen eller att man ömmar för någon minoritet eller folkgrupp någonstans på jorden. Brukar inte leda till något.

Ah ok. Jo, får nog anses bekräftat att hon är en myglare då.

Fast det kanske är vad V begär av sina ledamöter?

Edit:
Eller är det kanske normalt att inte alla namn står med?

Via hennes facebook:

Frågor på det?

Låter som en billig bortförklaring.

Man ska utnyttja systemet för att gagna sig själv, men Linda Snecker behöver en lektion i taktfullhet och måttfullhet! Om man ska mygla så gör man det snyggt, inte uppenbart!

Nej, det är helt korrekt. Snecker har rätt. Så fungerar riksdagens system.

Att hon har rätt i detta motsäger inte att hon mycket väl kan vara Sveriges mest omogna riksdagsledamot genom tiderna.

Tar det en hel sommar, med minst 40 timmar i veckan, att skriva tre motioner?

hon kanske är mentalt efterbliven och skriver en bokstav i minuten eller något. vem vet.

Men från och med nu kan hon iaf klassas som "ärkemyglare"

En väl skriven motion kräver faktiskt en hel del arbete. Den ska ge en bakgrundsbild med fakta om hur situationen ser ut och vad och varför man vill ändra. Och man ska formulera sina förslag tydligt och klart.

Här är de tre motioner som ersättaren Torbjörn Björlund skrev:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-...255/?text=true

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-...253/?text=true

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-...792/?text=true


Detta bör förstås inte ha tagit hela sommaren, men motioner är faktiskt seriösa dokument som det tar tid och diskussioner att göra. Björlund står med som undertecknare på en mängd andra motioner också. Det betyder som jag skrev ovan inte att han har skrivit dem själv, men han har högst troligt varit med i diskussioner om motionernas förslag och formuleringar.

Politikerföraktet är utbrett och till stor del befogat, men inte befogat till alla delar.

I fallet med Linda Snecker är det befogat.

Jag kan inte riksdagens regler. Men jag tycker att om det uppmärksammats att en riksdagsledamot kanske myglar med föräldraledigheten, borde inte både hon och partiet då vara intresserade av att hon redovisar sitt arbete för väljarna genom att skriva under motionerna. Att hon skulle behöva gå i tjänst ett par dagar bara för att signera tror jag inte ens hade behövts? (Även om situationen inte hade uppmärksammats så måste man väl ändå önska redovisa sitt arbete.)

Jag tycker det låter som underliga regler om den som skrivit något inte signerar det.

Bra att detta tas upp.

Finns väl krav på att det är just riksdagsledamoter som lämnar in motioner?

Eftersom Snecker hade en avbytare räknas hon rimligen inte som en riksdagsledamot?
Så både Snecker och avbytaren kan ha varit med att skriva motionen, men enbart avbytaren har kunnat skriva under den.

Rätta mig gärna om jag misstagit mig.