Kråkfåglar - intelligentast bland fåglar?

Jag har ett kråkpar som jag är vän med. De bara kom en dag, när jag var ute i skogen med min katt. Var nyinflyttad, men där jag bott tidigare hade jag också ett kråkpar som mina vänner, så min katt är van vid dem. Kråkorna går bredvid katten eller precis bakom mig på våra promenader. De är noga med att ingen annan människa får se, kommer det någon så flyger de, men det har hänt och folk undrar "är det dina kråkor"? När vi är ensamma så brukar jag studera dem, och det här är ett gammalt strävsamt kråkpar. Föder upp en kull ungar varje år, håller hela reviret tomt på andra kråkor eller kajor. Ett korp-par finns här, till kråkornas förtret, men de håller avståndet.

Dessa kråkor är så klipska, har alltid en känsla av att de är smartare än jag. De bara vet en massa saker. De har humor och busar gärna också. De uppfostrar sina ungar stentufft, de ska lära allt innan de körs iväg i augusti-september. Jag har fått många skratt när jag ser hur ungarna ska lära sig att gömma maten t.ex. Kråkorna vet precis var jag bor, känner igen mig bland alla andra. De kan vänta på mig vid bussen och följer mig hem. Jag skulle kunna berätta mycket om "mina kråkor". Det är inte bara en ful fågel, som kanske andra tycker, utan en jätteintelligent liten varelse. De har också en otrolig skarp syn. De kan se en rovfågel på hög höjd, så liten som en prick, då varnar de alla fåglaroch sätter sig i ett träd nära stammen.

Smartast och smartast...

Jag är fågelvän men gillar väl egentligen inte kråkor och skator. Dom är predatorer och går gärna in på andra fåglars bon och revir för att hacka sönder ägg för att få mat.

Sånt gillar vi inte!

Däremot är det en del av naturen. Tyvärr, och hur mycket man än gillar de små ungarna så kan man inte störa i naturens gång.

Det känns jättehemskt att se det, och när en mamma förlorat en kull, men som människa måste man förstå att sånt är naturens gång.

Vi har absolut ingen rätt att genom någon egen mänsklig moraluppfattning säga vad som är rätt eller fel ute i skogen. Lämnar man hemmet för skogen så gäller andra lagar!

Varför skriver jag detta? Några gånger varje år träffar jag på älgar ute i skogen. Sist var det en riktig bamsing, En älgtjur på säkert 1 ton och med riktig huvudkrona. Vi var 50 meter från varandra.

Vi stod och blängde på varandra och först tänkte jag slänga en sten så att han skulle flytta sig. Men så kom jag på att en sten skulle sabba den fina naturupplevelsen jag fick. Jag och älgen hade ju en gemensam grej tillsammans.

Så jag backade och tog en annan väg tillbaka. Man måste komma ihåg att som människa är man enbart gäst ute i naturen där helt andra lagar gäller.

Har själv sett kråkor som fiskar upp gäddsax på vintern och tar betet.

har även sett hur dom plockar bort nätet från jordgubbslandet när det varit fassurrat i pinnar.

Det här har jag inte sett förut. En skata och en hund som är bästa kompisar och leker tillsammans?!
Jag har ju sett kråkfåglar retas, särskilt med katter, men det kan man ju tolka som ett sätt att få bort rovdjuret.
Här är det ju enbart på skoj. Kråkan låter hunden låtsasbita henne, och hunden låter kråkan låtsaspicka honom.

http://www.delenklem.com/2017/09/23/...nden-skjaeren/

Makalös film!

Att hunden inte tröttnar och bara typ biter huvudet av pippin...? Kanske underlättar att det tydligen är en synnerligen lekfull valp.

Enligt texten så har de varit vänner länge, så det är nog ingen risk för fågeln.