Citat:
Ny app mäter jämställdheten
Med några enkla klick mäter du vilket kön som får mest taltid i klassrummet, på styrelsemötet eller fikarasten. I framtiden behövs det inte ens några klick, då ska vi kunna klocka jämställdheten genom röstigenkänning.
Fredrik Eklöf, som utvecklat den nya appen Gendertimer, jobbar med att få näringslivet att bli mer jämställt. I sitt arbete reagerar han ofta på den orealistiska uppfattningen som många grupper har av vilket kön som egentligen får prata mest i möten och diskussioner.
– Män tänker inte på att de diskriminerar och kvinnor är inte medvetna om att de blir diskriminerade, säger han.
Lösningen: Ett mätinstrument.
– Vi ville göra en app där man enkelt kan se hur ordet faktiskt fördelar sig.
Gendertimer har två symboler, en för man och en för kvinna. När en grupp ska prata tar en person ansvar för att "tajma" alla inlägg, genom att klicka på den av symbolerna som den pratande personen definieras under. Förutom det anger användaren hur stor andel av gruppen som utgörs av vilket kön.
– En ledningsgrupp använde appen häromveckan och fick frågan hur de trodde att det gått. De gissade på en liten övervikt för männen, men det visade sig vara 80 mot 20 procent till männens fördel.
Kristina Börtz, som läser psykologprogrammet vid Lunds universitet, testar appen i ett projekt. Tillsammans med kurskamraten Ia Hedberg prövar hon att "tajma" tv-sändningar, lektioner i en gymnasieskola och i deras eget klassrum.
– Jag tror att det kan vara bra att göra folk på arbetsplatser medvetna om hur samtalsfördelningen faktiskt ser ut, säger Kristina.
Enligt Fredrik Eklöf finns det många sätt som Gendertimer kan utvecklas.
– Vi hoppas kunna utveckla en röststyrning, som känner igen röster och så får man själv identifiera rösterna på de olika personerna och vilket kön de har, säger han.
Det öppnar för möjlighet till ett mer systematiskt mätande, speciellt i grupper där man ofta är samma samling människor, som i ledningsmöten. Så kan man diskutera problematiken utifrån konkreta siffror.
– Då slipper man känna sig tjatig när man tar upp frågan.
Även andra variabler skulle kunna få symboler och bli mätbara.
Med några enkla klick mäter du vilket kön som får mest taltid i klassrummet, på styrelsemötet eller fikarasten. I framtiden behövs det inte ens några klick, då ska vi kunna klocka jämställdheten genom röstigenkänning.
Fredrik Eklöf, som utvecklat den nya appen Gendertimer, jobbar med att få näringslivet att bli mer jämställt. I sitt arbete reagerar han ofta på den orealistiska uppfattningen som många grupper har av vilket kön som egentligen får prata mest i möten och diskussioner.
– Män tänker inte på att de diskriminerar och kvinnor är inte medvetna om att de blir diskriminerade, säger han.
Lösningen: Ett mätinstrument.
– Vi ville göra en app där man enkelt kan se hur ordet faktiskt fördelar sig.
Gendertimer har två symboler, en för man och en för kvinna. När en grupp ska prata tar en person ansvar för att "tajma" alla inlägg, genom att klicka på den av symbolerna som den pratande personen definieras under. Förutom det anger användaren hur stor andel av gruppen som utgörs av vilket kön.
– En ledningsgrupp använde appen häromveckan och fick frågan hur de trodde att det gått. De gissade på en liten övervikt för männen, men det visade sig vara 80 mot 20 procent till männens fördel.
Kristina Börtz, som läser psykologprogrammet vid Lunds universitet, testar appen i ett projekt. Tillsammans med kurskamraten Ia Hedberg prövar hon att "tajma" tv-sändningar, lektioner i en gymnasieskola och i deras eget klassrum.
– Jag tror att det kan vara bra att göra folk på arbetsplatser medvetna om hur samtalsfördelningen faktiskt ser ut, säger Kristina.
Enligt Fredrik Eklöf finns det många sätt som Gendertimer kan utvecklas.
– Vi hoppas kunna utveckla en röststyrning, som känner igen röster och så får man själv identifiera rösterna på de olika personerna och vilket kön de har, säger han.
Det öppnar för möjlighet till ett mer systematiskt mätande, speciellt i grupper där man ofta är samma samling människor, som i ledningsmöten. Så kan man diskutera problematiken utifrån konkreta siffror.
– Då slipper man känna sig tjatig när man tar upp frågan.
Även andra variabler skulle kunna få symboler och bli mätbara.
Det kan inte vara så att det är kvalité framför kvantitet som är det viktiga!?...
Kan inte INDIVIDER (oavsett kön) få ha lite EGET ANSVAR att faktiskt öppna käften och yttra sina åsikter?
