Fysik i ”Interstellar” (SPOILERS)

Såvitt jag kommer ihåg filmen rätt så fanns det väl inte direkt en näve maskhål att välja mellan och avståndet till närmsta exoplanet i vår galax är desvärre ganska stort

Men vem placerade ut maskhålen från första början?

Det kommer jag faktiskt inte ihåg... Kändes dock lite bekant när tjejen sa att det var en hjälpande hand från en annan civilisation, är dock inte 100 då vi har guldfiskminne båda två

Fast dom sköt ju upp farkosten med en konventionell raket i början av filmen och så dockade dom med den störra farkosten som dom redan hade i omloppsbana runt jorden. Varför skulle dom ha skjutit upp den med raketsteg om den hade kunnat lyfta själv från jorden. Men hade den inte kunnat lyfta från jorden själv så skulle den ju knappast kunna lyfta från en planet som har högre gravitation än jorden. Verkar väldigt ologiskt.

Japp, det var en miss av mig. Ni har helt klart rätt! Såg om filmen idag för att se reda ut en del saker jag uppfattat annorlunda och det var någon småsak som blev klar nu

Jag gissar att de sköt upp den med vanlig raket för att spara bränsle. Det är ju dumt att behöva använda det mesta av sitt bränsle redan innan expeditionen har startat. Rent spontant känns det dock fortfarande rätt osannolikt att de skulle kunna lyfta med skeppen, speciellt från vattenplaneten.



Det enda som framkom i filmen var spekulationer om att det var de själva (as in mänskligheten) ifrån framtiden som placerade ut maskhålen, hyperkuben etc. Sedan såg man ju att det var pappan som från framtiden kommunicerade information till sin dotter i dåtiden.

det var ju tur att han gav sig själv de där koordinaten till Nasa så han kunde hitta dit.
och det var ju tur att han skrev samma "stay" som han visste inte funkade förra gången heller innan han visste att han inte ville att det skulle funka.

Kerrmetriken är bara lite mer komplicerad än Schwarzchildmetriken:
http://en.wikipedia.org/wiki/Kerr_metric, första ekvationen.

Men vi ser direkt att rörelsemängdsmomentet kommer att ge en ökad tidsdilatation. Frågan är hur mycket. Kerrmetriken sätter en övre gräns på hur stor rörelsemängdsmomentet kan bli (eftersom denna ger en minskad händelsehorisont).

Det borde vara ganska lätt att räkna ut under antagandet att planeten rör sig i en cirkulär bana (dr = 0), samt i det svarta hålets "ekvatorialplan" (dө = 0, samt sinө = 1), varvid en massa termer försvinner. Och dϕ kan lätt uttryckas som funktion av dt. Återstår bara att sätta in ett lämpligt värde på alpha-termen (Kerr-parametern?) men här är jag lite osäker.

EDIT: Min osäkerhet består i att jag inte klurat ut om de uttryck för Kerr-parametern jag hittat på nätet är i enheter som sätter c=1, eller inte.

Dock, om nu Kip Thorne varit rådgivande är det skäl nog att tro på filmens siffror, det och så min egen lathet...

För att åstadkomma maximal effekt och samtidigt befinna sig i en stabil omloppsbana måste planeten röra sig i motsatt håll i förhållande till det svarta hålet.
Jag är på tok för trött nu att skriva mer om detta, men skippa Wiki-sidan, den innehåller endel fel.
Kör hårt med denna i stället:

http://arxiv.org/pdf/0706.0622v3.pdf

Edit.
G,C är nästan alltid 1, räkna med det.

Hur tänker ni kring filmens skildring av att Cooper ser sin dotter i dåtiden i hennes rum, samt att han manipulerar böcker, sekundvisare på klockan m.m? Är verkligen inte insatt i den här typen av relativiitetsteori, men var får han kraften att manipulera gravitation ifrån? Bara för att han överdimensionellt ser bakåt i tiden så innebär det väl inte att han utan ens någon form av hjälpmedel kan manipulera gravitation som påverkar en sekundvisare till att den vickar fram morsekod?

Och vad är det som får honom att hamna i en dimension som bara består av blickar bakåt till just den planet i universum han härstammar ifrån, till just den plats hans dotter sover på, och i just den tidsålder då han begav sig iväg? Kunde han inte lika gärna sett något helt annat, någon helt annanstans? Arbetar filmen bara med antagandet att en sådan upplevelse är möjlig över huvud taget, eller är det faktum att han hade tillgång till just den delen av tidsrymden inte så ofantligt osannolikt som det ter sig?

Tänker samma sak, hur kan man gå tillbaka i tiden för att kommunicera genom gravitation, och samtidigt befinna sig där för att beskåda sitt egna verk, för att sedan återuppleva just det igen. Om nu man befunnit sig i framtiden så måste man väl därmed alternera framtiden ytterligare.

Det andra jag funderar på är hur de kunde ha kommunikation med jorden efter att de passerat maskhålet. Är det fullt möjligt för radiosignaler att passera maskhålet och komma på precis samma plats som rymdskeppet befunnit sig när det passerat hålet?