nationalekonomisk nytta

Kan du inte berätta mer om varför du inte doktorerade?

Min första filosofilärare sa till mig: "någon skrev, att det räcker med att läsa inledningen för att förstå boken". Han hade rätt, dessutom fanns smörjan som pdf, så det var inte svårt att läsa de första 30 sidorna under 2 min.

Och seriöst, det är inte en form av geni, det är nog tvärtom är jag rädd. Pladder och grafer. Vem orkar läsa resten. Ingressen räcker. Den första slutsatsen med den Stockholmska nittiotalska tonen, och repeat, och repeat, och repeat, och repeat... Det är för fan som MIXMEGAPOL på intellektuella steroider.

Vem fan bryr sig om beviset i slutet, right?

Har du någonsin umgåtts med människorna som lever den intellektuella karriären?

Antingen vill du, och då är du ett ressentiment, eller också kan du, och då är du ett missfoster. Vilken frisk människa vill leva där!

Det är nog inte många familjer där alla köper sina egna matvaror, lagar sin egen mat, diskar sin egen disk, städar sin egen del av gemensamma utrymmen med mera. På samma sätt är det nog inte många samhällen där alla lagar sina egna rör, slaktar sina egna djur, odlar sin egen potatis med mera. Inte heller är det många nationer där varje samhälle är helt självförsörjande. Så varför skulle det internationella samhället må bäst av att strunta i samarbete?

Rörande outsourcing, som ges som konkret exempel, så finns det mängder av undersökningar på dess effekter. Dessa kan sammanfattas med att livet blir bättre i båda länder. På individnivå är det visserligen helt sant att man ser negativa effekter (en 55-åring som arbetat i fabrik hela livet kommer förmodligen ha svårt att hitta nytt jobb), men tittar man bara på individnivå så kommer man aldrig komma någonstans. För att exemplifiera det; hur värderar man ett människoliv?

Som filosof borde det vara ett intressant exempel. Vad skulle du sätta för pris på ett människoliv?

Har du någon gång sett vetenskapen ägnat sig åt att bevisat att något är "jättebra"?

I ämnet filosofi ingår områden som logik och vetenskapsteori. Jag tvivlar på att någon som tagit sig igenom lite grunder där uttrycker sig om "vetenskapliga bevis" för att något är "jättebra". Man talar i stället om vad som ska visas, mer specifikt.

Globalism innebär att världen är en marknad. Helst utan handelshinder. Det innebär att samma produkt kan säljas över hela världen. Då delar alla köpare på de fasta kostnaderna. Och de blir då i storleksordningen 1/100 av vad de skulle varit vid en mängd små lokala marknader.
Konsekvensen för konsumenterna blir betydligt lägre priser och högre levnadsstandard.

Med hjälp av ovanstående bör du nu själv kunna formulera ett enkelt matematiskt bevis för fördelarna med gobalism.
Du får då sätta "jättebra"=billigare varor och tjänster. Och för att hålla beviset enkelt kan du visa att det blir lägre fasta kostnader med 1 marknad jämför med 100 marknader som är 1/100 så stora.

Vad menar du med "globalism"? Du verkar mena outsourcing eller direktinvesteringar i fattiga länder men bara för tydlighetens skull kan det vara bra att vara mer specifik. Direktinvesteringars nyttighet är t.ex. mer kontroversiell än nyttigheten av handel.