Film i Framtiden

Det kommer ju alltid bli en kommersialisering på nåt sätt,om det är figurer som gör filmerna istället för skådisar så kan du ju räkna med att det kommer finnas en jävla massa "lull-lull" produkter att köpa i samband med filmerna i sånt fall,kollar hellre på riktiga filmer tack med egengjorda effekter och annat och inte massa datatjafs

Är det inte mycket dyrare att animera en hel film än att filma den med skådisar?
Sen är det ju skådisar inblandade i dom produktionera också...

Tack för din kreativa tolkning av det jag skrev men du läser in för mycket i mina ord. Jag har inget förakt mot drifter men kan förakta det sätt på vilket man utnyttjar drifterna, framförallt i kommersiellt syfte. Du har förmodligen inte ännu utvecklat något kritiskt tänkande i den här frågan. När du lyfter blockbusters som om det vore något gott i sig invänder jag mot det. Ett tings förmåga att väcka människors nyfikenhet och ”dra folk” är inget mått på hur bra detta ting är. Vad beträffar idoldyrkan kan du börja med att fundera på varför just framstående skådespelare är föremål för detta i sådan stor utsträckning. Gör dom ett väldigt viktigt arbete för mänskligheten som står i proportion mot deras prestationer? Att ställa den frågan har inte att göra med ”avundsjuka” utan det är ett resultat av sunt kritiskt tänkande. Jag tror också att många framstående skådespelare utsätts för enorm press. Bara det gångna året har två skådespelare (Williams och Hoffman) tagit sina liv. Det är inte omöjligt att detta beror på gapet mellan vad dessa människor är och vad de förväntas vara.

Tackar för er kreativitet. Ert svar påminner lite om Legion då ni säger "vi". Vill ni vara vänliga att utveckla vad jag inte förstår?

Ja, det är demokratiska ting du ger namn åt. Jag kan inte se att det ena utesluter det andra. Billigare och mer lättanvänd teknik betyder att fler kan använda sig av den. Någon allemanskonst tror jag däremot inte heller att det blir.

Ja det är en tolkning att de skall frammana detta. En annan tolkning är att man som åskådare lever sitt liv genom någon slags fantasifigur. Jag tror att film också handlar om identifikation. Uppstår en stor differens mellan det man ser på skärmen och den man är, väcker det känslor av kognitiv dissonans. Men nu kom vi in på något annat. Jag är inte emot film, däremot tror jag att animationer har stor potential i framtiden. Det är ett rätt så spekulativt inlägg men jag ser det som en sannolikhet.

Tolkar jag dig rätt om du vill se film där storyn är det centrala? I så fall tror jag du är inne på rätt spår med animationer. "Komplexa" ansiktsuttryck och kroppsspråk försvinner i animerat vilket kan underlätta storyberättandet.

Jag kan hålla med om att kognitiv dissonans, som jag förstår begreppet, spelar en stor roll i det egna filmtittande. Ibland längtar jag tillbaks till tiden när jag såg film och jag sögs in i handlingen, utan att som idag vara så medveten om etiken eller oetiken i karaktärernas handlande eller analyserande av vad filmmakarna har gjort i filmen. Jag tror det har med tillit att göra. Som barn litade jag kanske på att film var bra och kunde slappna av på ett annat sätt. Handlingen fick stort utrymme. Plus det att jag läste filmens textning då och satt inte som idag och "överanalyserade" talet och musiken i filmen.