Konservatism- det största hotet

Om vi på allvar ska kunna bygga det nya samhället är det enligt min uppfattning väldigt väsentligt att vi kraftigt reformerar fyra områden: monarkin, kyrkan, äktenskapet och försvaret. Dessa institutioner måste kraftigt försvagas, kraftigt förändras eller helt tas bort.

Många skulle invända att det skulle få föga praktiska och verkliga konsekvenser av att dessa institutioner tas bort eller ersätts med annat, och det kan väl på sätt och vis äga sin riktighet. Jag är dock övertygad om att den symboliska kraften om vi genomför dessa reformer skulle få mycket stora konsekvenser. Vi skulle tvingas tänka i nya banor, vi skulle på allvar kunna ta tag i diskriminering, normkritik och jämställdhet.

Vad tror ni?

Försvaret skulle med enkelhet reformeras, kvinnor män och barn skall alla kunna få lära sig saker på den nivå de själva vill och kan.

Monarkin är vacker, men tyvärr innehåller den vissa äldre synsätt på män och kvinnor.

Äktenskapet är inte längre lika religiöst, utan det är något juridiskt, t.ex. arvsfrågor måste reformeras.

Kyrkan är en viktig ambassad utåt, därför måste den förbli någorlunda oändrad, vi kan inte skriva om bibeln och liknande texter och spela en roll internationellt.

Vi lever redan i " det nya samhället", där allt detta motarbetas.

Framtiden ser ut att leda till en världsstat, världsregering och en grå avkulturaliserad världsmedborgare.

Go Bolsjevism!

Vilket "nytt samhälle" är det "vi" ska bygga, menar du? Den uppenbara fördelen (och svagheten) med det postnationella samhället är att det inte finns något "vi". Därför skulle jag gärna se att du avstod från att dra in mig eller någon annan i kampen mot fyra institutioner som i allt väsentligt är döda i Sverige som det är. Sverige har 99 problem, och "normer" ain't one.

Och sen, har vi uppnått utopia. Där intellektuellas barn utan kön med rösträtt och 3 föräldrar var, springer runt på blomstrande ängar och skrattar i vårsolen, i vetskap om att framtiden är dukad för dem och inga orättvisor lär de någonsin kännas vid.

Snacka om bete. Hur som helst så är alla saker du skrivit om redan reformerade från vad de betydde för i tiden. Jag hävdar att banan vi är på nu inte är korrekt och en tillbakablick är nödvändig.

(Min kursiv.)

Utan att veta vad Du avser med "det nya samhället", så får jag gissa. Min gissning är att det är något annat än det samhälle som vi av erfarenhet vet fungerar väl. Därför tror jag att Du har rätt - "det nya samhället" kräver sannolikt att man gör rent hus med en hel del samhällsbärande och välfungerande institutioner.

Emellertid är jag personligen, och jag hoppas många fler därtill, emot ett "nytt samhälle", dels för att vi historiskt vet vad sådana brukar leda till, dels för att samhällen i allmänhet blir bäst om de växer fram organiskt och inte genom omstörtande verksamhet.


Jag tror som Du - det skulle få förödande konsekvenser för det fungerande samhället. Både de symboliska aspekterna och se rent praktiska skulle bli oerhörda och skadorna förmodligen irreparabla.

Var lugn. Det kommer alltid nya utmaningar.

Nej, någon sådant som utopia finns inte. Vi måste reformera enligt principen: reform-utvärdering och våga tänka om, om det mot förmodan skulle visa sig om någon av dessa institutioner ändå behövs i en utformning som liknar dagens.

Det finns flera områden där jag tror vi ska vara försiktiga att reformera, men just dessa fyra områden är påbörjade och jag tror att de med relativ lätthet kan låta sig reformeras. Det finns inget idag som rationellt längre talar för dessa fyra institutioners existensberättigande i dess nuvarande form. De är förlegade. Förmodligen kommer de med tiden automatiskt förändras i en mer rationell riktning.

Äktenskapet kommer att förvandlas till en samlevnadsbalk fri från sexuella och romantiska samt religiösa förtecken.

Försvaret i dess nuvarande form kommer förmodligen mer och mer nedmonteras för att till sist utgöra en beredskapsinstitution mot katastrofer och miljöförstöring.

Svenska kyrkan kommer långsamt att förtvina då medlemstappet bara ökar. De kommer att förlora sin rätt att viga då detta inte är rationellt. Kopplingen till staten kommer slutligen brytas och medlemsavgiften kommer inte fås in genom skattsedeln.

Monarkin kommer dö ut med ätten Bernadotte. Kanske när Estelle abdikerar i samband med att hon blir muslim.

Okej, jag nappar. Monarkin kommer inte att förändras om jag får bestämma men att man kan byta ut familjen som sitter där kan vara nödvändigt beroende på olika omständigheter. Äktenskapet kanske kommer att bli så för det sekulära samhället men det religiösa äktenskapet kommer att vara som det har varit. För många religiösa så gäller inte ett äktenskap om det inte har gjorts av kyrkan/mosken/synagogan. Svenska kyrkan bryr jag mig inte speciellt mycket om. Det kan vara bra att de tappar medlemmar så att de fattar att det inte går att anpassa sig efter ateister som aldrig kommer gå i kyrkan utan att man måste anpassa sig efter vad kristna vill ha.

Men om du vill reformera, måste du fundera på vad det är egentligen du vill uppnå? Sådana institutioner du räknar upp är inget vi kan i efterhand "oj, det andra fungerade visst bättre/blev ingen skillnad, vi tar tillbaka det". Vad är det som ska bli så mycket bättre?
Ännu värre är det när man vill rota i mänskliga beteenden som ofta är starkt kulturellt förankrade.


Rationellt, rationellt, rationellt - blir galen på det ordet. Det sa Socialdemokraterna till lantbrukarna på 60- och 70-talen. "Det är inte rationellt", "utvecklingen", "ni behövs inte". Jo tack vi såg hur det gick. Det sista vi behöver är rationalism och ideologisering. Vi behöver empirism och människan.

Vem bestämmer vad som är förlegat och inte? Man kan inte rättfärdiga reformer genom argumentet "förlegat" eller "för gammalt". Allting kan utvecklas med de tekniska förutsättningarna, oavsett hur gammalt något är. Jordbruket har gjort det, monarkin har gjort det, krigen har gjort det, osv.

Det medlemstapp vi ser i Svenska kyrkan kommer inte sjunka så länge till. Det kommer som allt annat att stadga sig med tiden.