Varför fel att bygga från sidorna/uppifrån enligt libertarianism?

Botemedlet mot flum är tydliga definitioner. Definiera aggression som "brott mot liberal moral" och det finns inga gråzoner. Definiera aggression som "initierande av fysiskt våld" och det finns heller inga gråzoner. Däremot bryter liberalismen då mot NAP.

Ditt resonemang med markägande som "positiv rättighet" var sett till definitionen av positiva/negativa rättigheter rent felaktigt.

Ok, ska erkänna att jag var lite slarvig med begreppen, mest på grund av att jag hade bråttom när jag skrev inlägget, det inte fanns några riktigt bra korta begrepp att använda i sammanhanget utan att behöva skriva en halv sida text och tyckte att min poäng var så tydlig ändå så att budskapet ändå inte gick att missförstå, men visst, vill du hålla på och märka ord så ska jag försöka vara mer noga med begreppen fortsättningsvis.

Det är klart att det finns gråzoner. Det finns det alltid, oavsett vilken ideologi du ger dig på finns det mängder av gråzoner. Verkligheten ser ut på det sättet att två människors frihetliga rättigheter (vill inte använda ordet negativa rättigheter med risk för att få ordmärkningspolisen på mig så vi kan använda begreppet "frihetliga rättigheter" som rätten att göra vad man vill med sig själv och sin egendom) krockar med varandra. En typisk gråzon är till exempel siamesiska tvillingars "frihetliga rättigheter".

Markägandefrågor är en annan gråzon. Marken finns där den finns från början och det är inte alltid helt lätt att avgöra vem som har rätt till den (om någon). Enligt liberalismen har du rätt att försvara din egendom (med våld om så krävs) men det är inte alltid helt lätt att dra gränsen för vad "din egendom" innebär. Liberalismen har inga självklara svar på detta alla gånger, men det har å andra sidan ingen annan ideologi heller. Man får helt enkelt på något sätt använda omdömet här.

Ickeaggressionsprincpen är eftersträvansvärd, men det innebär inte per automatik att den alltid kan användas i alla sammanhang utan undantag. Det är inte alltid självklart vilken som är din egendom, eller ens din kropp (siamesiska tvillingar och foster inuti en annan kropp är exempel på knepiga områden här). Det är inte heller alltid självklart vem som är den aggressiva parten (och därmed om våldet är aggressionsvåld eller försvarsvåld). Men som sagt. Bara för att det finns gråzoner och ickeaggressionsprincipen inte alltid kan definieras tydligt, så betyder inte det per automatik heller att den aldrig kan användas. Det betyder bara precis som jag skriver att det finns gråzoner.

För att återknyta till trådstarten så är det inte heller där helt självklart vem som äger hela området som situationen gäller och därför går det inte heller att per automatik avgöra om det är brott mot egendom eller inte.

Graden av flum styr mängden gråzoner.

Var hittar du gråzonen i Mises liberalism som grundas på utilitarism och subjektivism? Moral har där reducerats till ett matematiskt optimeringsproblem. Var är gråzonerna inom matematik? Subjektivismen tar hänsyn till verkligheten och säger att moral är subjektiv. Vilken gråzon leder det till?

Gråzoner är problem för dem som väljer att hänga upp sin moral på en bristfällig modell. Gråzoner är anledningen att ändra sin modell av verkligheten. Om man (1) tror på objektiv moral och (2) ser NAP som en del av sådan och sedan råkar stöta på problem i verkliga situationer, t.ex. när grannar hamnar i konflikt som i trådexemplet, så bör man backa och ifrågasätta (1) och (2), snarare än att göra någon intellektuell kapitulation och flumma runt med att "gråzoner finns överallt, bla bla bla".

Det här handlar inte om att märka ord utan om att vara rationell.

Vad Mises tyckte om allt möjligt har inte jag en aning om, då jag inte kan honom speciellt bra. Vad jag har hört utifrån så kämpade han för att acceptera anarkismen rakt ut. Om detta stämmer så har du en gråzon där. Men bara för att dra samma exempel igen. Hur ska man fixa lagarna för siamesiska tvillingar så att de blir helt rättvisa. Där blir det ju fel oavsett hur du bär dig åt (åtminstone kommer inte jag på någon lösning). Verkligheten ser helt enkelt ut som den gör och det finns inte alltid svartvita svar på allting. Däremot skulle jag nog vilja påstå att liberalismen är konsekvent när det gäller ickeaggression men att man i regel har rätt att försvara sin kropp och sin egendom med våld. Desto svårare är det dock att alltid kunna ge ett absolut svar på vad som är ens kropp och egendom och vilken som är den aggressiva parten, utan att det någonsin kommer försvårande omständigheter i vägen. Men visst, kan du komma på en ideologi som helt saknar motsägelser eller gråzoner i alla tänkbara (även hypotetiska) sammanhang, så får du mer än gärna presentera den ideologin.

Även matematiken har väl paradoxer som förbryllar de mest insatta och där ingen riktigt vet svaret? Ska dock inte ge mig in i någon debatt om det eftersom mina kunskaper inom extremavancerad matematik är ganska begränsade.

Förmodligen tänker du på Rothbard.

Mycket märkligt exempel du hänger fast vid. För att illustrera konflikter mellan människor behövs inga siamesiska tvillingar. Dels kan de vara helt sams. Dels, eftersom de har två hjärnor, finns möjlighet att straffa den ena tvillingen individuellt om den bär sig illa åt.

Flum ger gråzoner. Det går inte definiera "aggression" så att alla är överens, eller så måste man förflytta innebörden till andra begrepp, som i detta fallet "kropp", där egendom och resultat av arbete skall ingå. Försöken är tafatta när man ställs inför konflikter där båda parterna anser sig utsatta för "aggression" eller båda ser sin "kropp" angripas.

Definiera "ideologi".

Du verkar inte läst mitt förra inlägg. Den som grundar liberalism på utilitarism och subjektivism har just beaktat flummet (=gråzonerna) med försök till härledning av rättigheter och sökt sig en annan plattform.

Den mest passiva positionen har nihilismen: Alla beteenden är lika bra eller dåliga. Var är gråzonerna?

Nej, matematik är objektiv.

Libertarianers (eller bara mer urvattnade liberalers?) svar på min fråga verkar vara att eftersom det finns gråzoner inom "alla" ideologier så är gråzonerna inom libertarianismen okej. Huruvida jag har rätt att bygga en balkong över min grannes mark eller inte är alltså en fråga jag ska finna mig i att inte få något svar på från libertarianer/liberaler, och ändå ska dessa libertarianer/liberaler ha igenom någon sorts rättighetsideologi som underförstått enligt dem själva skulle förklara vem som ska ha rätt att göra vad på vems bekostnad eller mot vem. Jag får bara inte ihop det. Om dessa libertarianer/liberaler inte kan berätta för mig huruvida jag har rätt att bygga den där balkongen eller inte, eller ens hur man ska resonera för att komma fram till något svar på den frågan, kan jag väl lika gärna bygga hur stor balkong som helst, tills min granne inte får någon sol alls? Eller? Var drar libertarianerna/liberalerna gränsen? Och på vilka grunder?

Hur stor godtycklighet därvidlag är acceptabel? Och varför just bara så stor, och inte lite större, och om så stor, varför inte ännu lite större, och så vidare, utan ände?

Om hur stor godtycklighet som helst är acceptabel, framstår ju utilitarism som mycket mer pålitlig. Med den vet man ju i alla fall vad som gäller!

Gör det! Och ännu hellre, sammanfatta dem om möjligt till några hundra ord, så att man slipper läsa hundratals sidor!