Oskäligt avtalsvillkor? Hyra av parkeringsplats, automatisk förnyelse av avtal

Jag hyrde under detta och en del av föregående år en parkeringsplats av det sviniga helvetesbolaget Q-park. Eftersom jag sålde min bil i juli 2014 så hade jag ej längre behov av att nyttja denna och bestämde mig således för att säga upp avtalet. Uppsägningen skedde skriftligt via Q-parks formulär för uppsägning av parkeringsabonnemang och inkom den 30:e augusti 2014. Avtalet löpte från den 1:a februari till den 31:a augusti.

Den 22:a oktober mottog jag ett inkassokrav från Svea Inkasso på 1177,00kr. Jag ringde upp Q-parks kundservice och mannen jag talade med menade att jag ej hade sagt upp parkeringsabonnemanget med tillräckligt god tidsmarginal (1 månad) varför avtalet för parkeringsplatsen automatiskt hade förlängts med en period om 6 månader ytterligare. Av erfarenhet så betalade jag motvilligt omedelbart inkassokravet och påminnelseavgiften.

Jag granskade därpå avtalsvillkoren och hittade på baksidan en liten jävlig paragraf som fastslog att en uppsägning av avtalet ska vara Q-park tillhanda senast 1 månad innan före pågående avtalsperiods utgång, annars förlängs avtalet automatiskt med 6 månader.

Här finns avtalet att beskåda, speciellt 4 § och 5 § är de intressanta i sammanhanget. Är det t.ex. skäligt att betala full avgift för varje påbörjad avtalsperiod?

http://www.q-park.se/portals/10/pdf/...platsavtal.pdf

Resultatet har alltså blivit att jag har betalat 6 månaders hyra för en parkeringsplats som jag inte använder. Vilka möjligheter har jag att få mina pengar tillbaka? Någon som har en idé?

Parkeringsplatser är tyvärr befriade från tvingande konsumentlagstiftning etc. så jag tror inte att Allmänna reklamationsnämnden eller Konsumentverket är ett alternativ...
Till vem ska jag då skicka mina papper? Tingsrätt? Arrendenämnden? Hyresnämnden?

Vilka grunder har jag stöd i? Oskäligt standardavtalsvillkor kanske? Någon parkeringsrättshaverist som kan hjälpa mig?

Frågan är vilket slags förhållande som råder mellan mig och Q-park. Kan ett konsumentförhållande råda mellan ett parkeringsbolag som låter en privatperson hyra en p-plats? (Lägenhetsarrende?) I sådana fall... http://www.juridiskpublikation.se/2b..._Wiklander.pdf

Generellt så är det tillåtet att automatiskt förnya avtal om "viktiga tjänster". Exempelvis, så tycker man det är oskäligt att någon ska bli av med sin tidningsprenumeration, Internetanslutning, tv-abonnemang för att man glömmer att förnya. Därför blir det då tillåtet med att automatiskt förnya.

Troligvist så anses det att parkeringsplatsen är en sådan viktig tjänst så att det är skäligt.

Hu hinner jag inte läsa detta avtal, men det är nog kanske inget arrende, utan någon form utav tillåtelse att använda platsen.

Har svårt att se något oskäligt i avtalet. Har ett inkassokrav sänts ut så har antagligen en påminnelse också meddelats till hyresmannen som då inte reagerat tydligen. Det som står i ts text om påminnelseavgift påvisar att påminnelse skickats.

Borde inte Q-park skicka ut en påminnelse minst 1 månad innan avtalet löper ut, så att man får betänketid att avgöra om man vill säga upp avtalet eller låta det automatiskt förnyas? I detta fall blev jag ju medveten om 4 § och att avtalet skulle förnyas först när den nya fakturan kom. Och då var det alldeles för sent. Jämför t.ex. med NJA 2012 s. 776 (Om nu detta slags förhållande kan sägas råda mellan mig och Q-park) https://lagen.nu/dom/nja/2012s776

Fast du anses ha blivit medveten om 4§ när du först tecknade avtalet och läste igenom det.

Så du läste inte avtalet innan du ingick det? Nej du, det håller inte. Du blev medveten om den klausulen när du ingick avtalet. Varför läser du inte vad du skriver på?

Jag läste såklart igenom avtalet, men fäste ingen större vikt vid just det villkoret. Och eftersom det var ensidigt utformade standardavtalsvillkor som inte ens var föremål för individuell förhandling mig och Q-Park fann jag ingen mening i att protestera. Sedan glömde jag helt enkelt bort det, och räknade med att någon slags påminnelse eller ett meddelande från Q-Park om att avtalsslutet närmade sig skulle komma mig tillhanda innan uppsägningstiden gått ut.

Men, det jag mest undrar över är vilket förhållande respektive vilka roller jag och Q-Park kan tänkas ha. Det känns ju onekligen som att de är större och att jag intar en underlägsen position. Är det någon som känner till något liknande fall?

Ser inget oskäligt i det. Många aktörer som kör med "säger du inte upp avtalet mellan datum X och Y så förnyas det automatiskt på 6 eller 12 månader".

Faktum är att det är du som gjort fel som godkänt avtalet utan att läsa det, eller fästa någon vikt vid den klasulen.

Faktum är också att Q-park hade kunnat neka dig att stå på platsen (dvs utfärda kontrollavgift om du ställer dig på rutan) om det är så att platsen är reserverad för de som bor på en viss adress och detta styrs genom folkbokföringen eller bilägaradress och du då flyttar. Då hade Q-park kunnat kräva dig på pengar för en P-plats som du inte får nyttja. Det är heller inget oskäligt.

Hela skulden ligger hos dig.

Det där senare stämmer sällan eller aldrig om det är en förhyrd plats, på en sådan brukar det vara fritt fram att ställa vilken bil som helst utan att det innebär något avtalsbrott. Möjligen kan det finnas klausuler mot att använda rutan till annat än en personbil, att ställa dit en husvagn är inte alltid tillåtet. När det gäller boendeparkering i övrigt tillämpas oftast tillstånd som skall ligga i bilen. Många boende disponerar bilar som inte de äger, framförallt förmånsbilar, de står registrerade på det företag där bildispositören är anställd.

Jag har nu lärt mig att det är Jordabalkens bestämmelser om arrendeavtal (JB 8 kap) som är tillämplig vid uthyrning av parkeringsplats. De reglerna kan i stor utsträckning ersättas av avtal som parterna ingår istället. Och så har ju skett i det här fallet. Då gäller istället såvitt jag kan förstå allmänna, avtalsrättsliga principer.

Det är en intressant fråga tycker jag om man kan hävda att parkeringsbolaget med denna avtalskonstruktion har försökt skapa en slags hybrid mellan de två huvudprinciperna för ett avtals utsträckning i tiden: Tills vidare eller för viss tid. Att bolaget generellt till gagn för sig själva och för dig kan skriva in en klausul om automatisk förlängning med ytterligare en sexmånadersperiod är nog inget att säga om. Hör du inte av dig före avtalstiden slut borde det kunna ses som en indirekt bekräftelse på att du - liksom bolaget - godtar förlängning för ytterligare en period. Då sitter du med platsen i ytterligare sex månader.

Men nu hörde du ju faktiskt av dig före avtalstidens utgång. Du gav en tydlig signal om att du inte önskade ingå något nytt avtal med bolaget, utan att du nöjde dig med det tidsbegränsade avtal ni ingått sex månader tidigare. Frågan är om det då verkligen är så jävla orimligt att utifrån allmänna principer för avtalsbindning hävda att det inte föreligger någon skyldighet för dig att betala för den kommande sexmånadersperioden och att bolagets skrivning om att avtalet måste sägas upp därmed torde kunna betraktas som en nullitet. För grundregeln är ju att tidsbestämda avtal inte kräver någon uppsägning - de upphör att gälla av sig själva vid avtalstidens utgång.

EDIT: Nyckeln här skulle alltså vara att hävda att bolaget inte har någon som helst rätt att kräva en "uppsägning" av något som ändå upphör av sig självt vid angiven tid. Kundens enda skyldighet är att tydligt meddela bolaget att inte någon förlängning önskas innan avtalstiden utgått. Detta bör då kunna ske när som helst innan den automatiska förlängningen av avtalet kickar in och bolagets skrivning om att det måste ske en månad innan är utan verkan. Lite synd att du betalade TS. Jag hade nog försökt ringa en chef på bolaget (det har funkat förr ) och förklarat mig beredd att driva ärendet hela vägen för att få rätt. Sen fråga om chefen tycker det är värt att ta risken att ev. åka på att ändra hela sitt upplägg för hur avtalen rullar och förlängs. Skulle inte förvåna mig om de valt att stryka kravet i det läget. Inte av godhet, utan för att även dessa svin har lite i skallen.

Fast den här typen av arrendeavtal är ju otroligt vanliga. Man har en tid, en uppsägningstid och därefter fortsätter avtalet i x månader/år till, med samma uppsägningstid nästa gång.

1 månads uppsägningstid (innan avtalets utgång) är också vanligt villkor, vilket också TS uppmärksammat i villkoren, men inte lyckats hålla.

Väldigt intressant att du har en helt annan uppfattning kring arrendeavtal än alla jurister jag känner som arbetar med fastighetsrätt.