Citat:
Du har helt rätt, Merapi. Men i ett friskt samhälle finns det en balans mellan progressiva och konservativa. Progressiva människor ser möjligheterna och konservativa människor ser riskerna, och de är varandras motvikt. Jag skulle vilja hävda att det snarare handlar om medfödd personlighet, än om konstruerade åsikter.
Problemet de sista 30 åren är att progressiva tillförskansat sig en i det närmaste despotisk/diktatorisk makt att göra vad de vill. Dvs att konservativa inte kunnat lägga in sitt veto i rädsla för att bli kallade fascister/populister och allt vad nu vänstern ägnat sig åt. Resultatet har inte blivit så bra. Du må tycka att vi är på rätt väg vad gäller jämlikhet etc, det må så vara. Men de viktigaste samhällsbärande funktionerna håller på att rämna. Dvs skola, vård och rättsväsendet. Ekonomin är egentligen det enda där kurvan pekar uppåt just nu. Människans optimism och tillit till varandra är på väg att gå under. Aldrig förr har vi haft ett så polariserat samhälle som vi har idag, och det beror endast på att vänstern sket ett stort stycke i vad en stor del av befolkningen tyckte. Och gör så än idag.
Problemet de sista 30 åren är att progressiva tillförskansat sig en i det närmaste despotisk/diktatorisk makt att göra vad de vill. Dvs att konservativa inte kunnat lägga in sitt veto i rädsla för att bli kallade fascister/populister och allt vad nu vänstern ägnat sig åt. Resultatet har inte blivit så bra. Du må tycka att vi är på rätt väg vad gäller jämlikhet etc, det må så vara. Men de viktigaste samhällsbärande funktionerna håller på att rämna. Dvs skola, vård och rättsväsendet. Ekonomin är egentligen det enda där kurvan pekar uppåt just nu. Människans optimism och tillit till varandra är på väg att gå under. Aldrig förr har vi haft ett så polariserat samhälle som vi har idag, och det beror endast på att vänstern sket ett stort stycke i vad en stor del av befolkningen tyckte. Och gör så än idag.
Visst, det finns en balans mellan viljan/ behovet av att bevara sånt som fungerar och viljan att ta samhället vidare och utvecklas.
Där obalansen ligger i, är VAD som nu anses vara värt att bevaras och VAD som behöver förändras.
Vissa tycker ex. det är värt att bevara förtryck av andra människor som ex. homofobi, sexism eller etniskt förtryck. Medan andra tycker detta ska förändras.
Och huruvida man nu tycker det skulle vara "en risk" att ex. ge kvinnor rösträtt eller homosexuella rätt att ingå äktenskap det får ju vara upp till dem, men jag tycker nog inte det stämmer.
Och det är där du finner differenserna mellan höger och vänster, sen har du ju en mängd saker som ingen av dem vill ändra, som båda tycker fungerar.
Sen, vi lever i en parlamentarisk demografi, där det alltså är de partier som får flest röster ( och vill samarbeta med varandra) som får igenom sin politik. Tycker du folkets röster är: "despotisk/diktatorisk makt "?? Och där finns inget "veto" .
Får ju återigen, stå för dig. Själv ser jag att demokratin har fungerat.
Våra problem av idag beror på en radda saker, där det främsta skullen jag hävda är ett eftersatt skattesystem och trygghetssystem, vilket beror på att vi haft långa perioder med högerpolitiker vid reell makt, medan socialdemokratin i nutid inte kan driva sin egen politik utan påtvingas högerpolitik via centern och liberalerna ex. därför att den gamla blockpolitiken har blivit uppdukat av ett 3 block, konservativa-nationalister (SD).
Och problemen är heller inte oöverkomliga, det behövs fokuseras på rätt saker och skruvas lite, that's it.
Det värsta problemet vi står inför är klimatkrisen.
