SR följde upp med relevant artikel tidigare i kväll:
Mentalskötare som begår tjänstefel kan inte stoppas
Som också nämndes i
det lyssningsvärda radioprogrammet blir det mer svårhanterligt med personer som mentalskötarna
Patrik och
Adrian (utbytta namn; som sannolikt, de har inte dömts, begått sexuellt ofredande och/eller sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning) då desamma saknar sjukvårdslegitimationer.
Citat:
Mattias Månsson, som är chefsöverläkare på Psykiatri Nordväst i Stockholm, tycker att det borde införas ett register över icke legitimerad personal, vilket saknas i dag.
–
Det är klart att det finns anledning att fundera på om det borde finnas ett register över personer som arbetar inom vård och omsorgsyrken som har agerat väldigt illa i sitt arbete, men som inte omfattas av tillsyn, säger Mattias Månsson.
Karl-Otto Svärd, medicinalråd på IVO:
–
Vi kan inte göra särskilt mycket. Det finns ju ingen legitimation som vi kan ifrågasätta.
På sätt och vis en märkvärdig utsaga av den erfarne Svärd.
För det första kan man betänka att möjligheten finns för privatpersoner (de som blivit utsatta på Löwenströmska, Psykiatri Nordväst till exempel) att anmäla till IVO om det inte ligger längre tillbaka än 2 år i tiden (
IVO: Hur gör jag en anmälan?). IVO berättar
här vad som händer med anmälan. Det kan vidare gå till som så, som i fallet med nämnt sjukhus, att Denise, Sara eller Kristina (till exempel) vänder sig till verksamhetschefen (utan att veta om det redan är gjort) som är skyldig att utreda vad som hänt inkluderat kontakta IVO (som de alltså skulle ha gjort i det aktuella fallet, eller SoS då). Yttermera kan ett ärende förmedlas genom patientnämnden i det län det handlar om.
Sedan kan jag tillägga att jag personligen vet om, tittat på, ett antal
varning- och
erinrans-ärenden på den gamla HSAN-tiden med mentalskötare som prickats med varning eller erinran (vad som i övrigt hände med dessa är en annan femma). Minst 5–10 sådana fall har jag tagit del av, alltså från förr om åren (utan att det var extremt länge sedan). Såtillvida var det ett bättre system förut, anser jag. Om det nu är på det sättet att det idag, hösten 2014, inte finns utrymme/möjlighet för IVO (lex Svärds resonemang) att granska och kunna besluta om åtgärder mot t.ex. mentalskötare som Patrik och Adrian, att mentalskötarna alltså kan undgå IVO:s tillsynslupp mot bakgrund av vad IVO har för (begränsade) tillsynsinstrument/åtgärdsmöjligheter – inte är det precis vad som faller inom generaldirektör Gunilla Hult Backlunds citat i
IVO:s info om hur IVO:s tillsyn bidrar till bättre vård och omsorg:
Citat:
”Vi finns till för vård- och omsorgstagarna. Genom vår tillsyn och tillståndsprövning bidrar vi till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med gällande regler”.
Vidare annars i Sveriges Radios artikel:
Citat:
Om även icke legitimerad personal skulle kunna kritiseras av IVO skulle det bli svårare att ta ny anställning säger chefsöverläkare Mattias Månsson.
Jo. Och det har vi ju sett i fallen med Adrian och Patrik i SR-dokumentären:
bägge dessa uppges i dag arbeta med psykiskt funktionshindrade. Vore lite intressant att få veta vad deras nuvarande arbetsgivare känner till om deras näraliggande historia. Där båda, enligt verksamhetschefen Göran Jakobsson (i SR-programmet), uppmanades att säga upp sig i stället för att få sparken. Självklart, tycker jag,
bör det bli svårare att ta ny anställning efter att man agerat på det sätt som mentalskötarna Patrik och Adrian gjort.