I början av juli var det dags igen, i Gävle:
(FB) Misstänkt ubåt på botten i Gävle Hamn (10/7-17)
Det är dags att sammanfatta denna tråd. Fick vi nånsin klarhet i vem den intervjuade mystiska mannen var, vars ansikte gick att se lite för tydligt? Varför uttalade sig ÖB så tvärsäkert och i upprört känsloläge om en konstaterad kränkning och varför gick man senare ut med att det avgörande beviset bedömts fel, vilket bevis syftade man på? Hur var det egentligen med nödsändningen till Kaliningrad som först basunerades ut i tidningarna men sedan dementerades av försvaret? Vem hade intresse av att läcka något sådant, oavsett om det var falskt eller sant, och fanns det ett uns av sanning i rapporteringen?
Sista fundering: Är det verkligen möjligt att platsbestämma en sådan sändning, så som man enligt källan hade gjort mellan Stockholms skärgård och Kaliningrad? Och en äkta sådan sändning måste väl vara krypterad, hur kunde man rimligtvis veta att det var en nödsändning?
Teori: Kanske hade FRA tillgång till ryssarnas sändningar i klartext, såsom genom en knäckt kod eller kryptering. Att man läser sändningarna i klartext innebär att man vet att det var en nödsändning och inget annat. Detta fick ryssarna vetskap om, genom en centralt placerad källa i svensk eller västlig underrättelsetjänst som rapporterade om den knäckta koden. Ryssarna måste ändra sina system, men hur gör man det utan att bränna sin källa eller väcka misstankar om sin penetrering av de västliga tjänsterna? En möjlighet skulle vara att ryssarna - genom ombud - förmår tidningarna i Sverige att publicera uppgiften om "nödsändningen". Då har det röjts i media att svenskarna kan läsa kommunikationen i klartext (åtminstone för den som är lite insatt och kan läsa mellan raderna). Att ryssarna vidtar motåtgärder är då helt naturligt och behöver inte förklaras med att det finns en läcka nånstans.
Bara en tanke, denna teori kan vara behäftad med diverse fel och logiska brister! Påpeka gärna dessa, om ni kommer på sådana.
Teorin innebär att ryssarna själva orsakade den mycket märkliga publiceringen om nödsändningen. En annan tanke jag har haft är att Högkvarteret (det svenska) oroat sig för att uppgifter läcker till media. Man har sina aningar om vem som läcker. Informationen om nödsändningen "iscensätts" och lämnas så att den misstänkte får tillgång till den. När samma information dyker upp i media så "vet" man, dvs misstankarna är bekräftade utan att man måste blanda in JK och bryta mot anonymitetsskyddet i grundlagarna.